Forshaga kommun

Forshaga kommun
Kommun
Forshaga Kommunalkontor
SloganPorten mot Klarälvdalen
Kommunens vapen.
Forshaga kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortForshaga
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 500 ()[1]
Areal397,29 kvadratkilometer ()[2]
- därav land348,17 kvadratkilometer[2]
- därav vatten49,12 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet33,03 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°32′00″N 13°28′00″Ö / 59.533333333333°N 13.466666666667°Ö / 59.533333333333; 13.466666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Karlstads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1819[3]
Anställda1 325 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1763
GeoNames2713969
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Forshaga kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Forshaga.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Nedre Ulleruds socken, Övre Ulleruds socken och en mindre del av Grava socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Grava landskommun inrättades 1 november 1907 Forshaga municipalsamhälle vilket upplöstes vid årsskiftet 1943/1944 då området bröts ut och bildade Forshaga köping. I området fanns även mellan 22 december 1944 och 31 december 1956 Deje municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 slogs Nedre och Övre Ulleruds landskommuner samman och bildade Ulleruds landskommun medan Forshaga köping förblev opåverkad.

Forshaga kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Forshaga köping. 1974 införlivades Ulleruds kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar till Munkfors kommun i norr, Sunne och Kils kommun i väst, Karlstads kommun i söder, och Hagfors kommun i nordöst.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Dalgångarna i landskapet löper huvudsakligen i nord-sydlig riktning, vilket delvis är en följd av berggrundens natur. Trots den sura och näringsfattiga gnejsberggrunden finns inslag av hyperit, en mörk och kalkhaltig bergart, som har skapat en mångfaldig flora med lövträd och örter som tibast och trolldruva vid platser som Örtensjöarna. Landhöjningen har format landskapet genom isens och vågornas omgestaltning, med klapperstensfält som på Skarsjöbergets nordsida och strandlinjemarkeringar väster om Svinsjön och på Trollsjöberget.

Klarälven rinner genom en relativt smal dalgång, fylld med sediment, och präglar landskapet. Inom Arnäsområdet i söder och vid Norra Hyn har älven tidigare byggt ut deltan i den sjö som tidigare fyllde södra delen av dalgången. Effekterna av landhöjningen syns i form av övergivna flodfåror, ibland täckta av sumpskog.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Forshaga kommun Hela riket






  Bebyggelse (4,5 %)
  Skog (80,0 %)
  Öppen myrmark (3,3 %)
  Jordbruksmark (8,2 %)
  Övrig mark (3,9 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Forshaga-Munkfors församling som också omfattar Munkfors kommun.

Distrikt inom Forshaga kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt[9]: Forshaga, Nedre Ullerud och Övre Ullerud.

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen består av följande kommundelar: Forshaga, Grossbol, Skived, Lyckan, Deje, Dyvelsten, Olsäter och Mölnbacka

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Forshaga kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Forshaga &&&&&&&&&&&06361.&&&&&06 361
2 Deje &&&&&&&&&&&02702.&&&&&02 702
3 Dyvelsten &&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande S Angelica Rage
Förste vice ordförande S Kenneth Eriksson
Andre vice ordförande M Lars Ericsson

Mandatfördelning 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDKBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970116332
16332
2590,6
169
1973224933
224933
4193,6
3011
19761231043
231043
4194,0
3011
19792221034
2221034
4192,1
2318
1982125726
25726
4192,7
2516
1985124547
24547
4191,1
2714
19881232645
232645
4186,3
2318
199111926427
1926427
4187,0
2714
1994223215215
2232525
4187,4
2417
199842124217
4212427
4180,91
2516
2002322115324
3225324
4180,03
2516
2006222125225
22225225
4181,90
2219
2010222124217
2222427
4185,06
2417
20142192415116
2192456
4186,12
2219
20182171525126
21752526
4187,13
2417
2022218813126
2188326
4185,38
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden S Bertil Hagelin S Annika Åkerlind
Lärande- och arbetsnämnd S Per Lawén S Therese Andersson
Barn- och utbildningsnämnd S Veronica Oldne S Aakash Budathoki
Valnämnden S Ingrid Holmberg S Bertil Hagelin

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Under de senaste två decennierna har Forshaga kommun genomgått en markant förvandling från att vara en bruksbygd till att bli en kommun präglad av småföretagande och pendlare. De flesta av de enskilda och små företagen är verksamma inom verkstadsindustrin och tjänstesektorn. Stora Enso Skoghall AB är den dominerande privata arbetsgivaren i kommunen, medan kommunen själv utgör den största arbetsgivaren. Många av de förvärvsarbetande invånarna pendlar till Karlstad för arbete.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är genomskuren av riksväg 62.[7]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 11 500 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 194:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Forshaga kommun 1810–2020[15][16]
ÅrFolkmängd
1810
  
3 495
1820
  
4 024
1830
  
4 605
1840
  
5 063
1850
  
5 578
1860
  
6 297
1870
  
7 019
1880
  
6 998
1890
  
6 393
1900
  
5 688
1910
  
10 759
1920
  
10 695
1930
  
10 573
1940
  
10 161
1950
  
9 850
1960
  
9 938
1970
  
9 490
1980
  
12 019
1990
  
11 913
2000
  
11 589
2010
  
11 266
2020
  
11 524
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Ätterösera är en arkeologisk plats känt för sina två gravrösen som dateras till bronsåldern, cirka &&&&&&&&&&&01500.&&&&&01 500 till 500 år före Kristus. Belägna på toppen av en brant berghäll med utsikt över sjön Norra Hyn, är dessa gravar en viktig del av områdets fornhistoria. Till Ätterösera leder den två kilometer långa Ätterösleden, som startar vid viadukten över väg 62 och följer delvis 5- och 10-kilometersspåren.

Löveds Herrgård, söder om Forshaga, huserar ett gravfält från järnåldern, känt för sina 16 gravhögar.

Banvakt Karls kabyss är ett historiskt minnesmärke över järnvägens tidigare betydelse och är ursprungligen banvakten Karl Anderssons raststuga. Idag fungerar den som en rastplats längs Klarälvsbanan.

Den stenbyggda Forshaga Kyrka är en imponerande byggnad uppförd mellan 1919 och 1920 och invigd 1921. Altaruppsatsen, daterad till 1696, är en gåva från Grava församling och utgör en värdefull del av kyrkans inredning.

Nedre Ulleruds Kyrka har sina rötter i medeltiden och kännetecknas av en fristående klockstapel. Dopfunten från 1200-talet är en av de äldre inslagen och utgör en historisk skatt för församlingen.

Övre Ulleruds Kyrka är belägen väster om Klarälven, mellan Deje och Olsäter. Kyrkans interiör hyser ett medeltida kors och en dopfunt från 1200-talet med runskrift.[17]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Medelst en vågskura styckad sköld i grönt - vari ett flottningsmärke "krona med hack" av guld - och guld - vari en trebladig grön lagerkvist.

Den år 1944 inrättade köpingen fick detta vapen 10 år senare. Kronan är ett märke som stämplades på ved som flottades till ett pappersbruk på orten, lagerkvisten är tagen från den från området stammande släkten von Lagerlöf. Efter kommunbildningen fanns bara ett vapen, vilket registrerades hos PRV år 1979.

Numera förekommer vapnet sällan utan kommunen har en logotyp i ljusblå färger.[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Forshaga - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/forshaga. Läst 1 maj 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ läs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.vf.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  16. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. 
  17. ^ ”Kulturhistoria, kulturarv - Forshaga”. www.forshaga.se. 30 april 2024. https://www.forshaga.se/upplevaochgora/kultur/kulturhistoriakulturarv.4.211785d1545641708ebd1.html. Läst 11 maj 2024. 
  18. ^ http://www.forshaga.se/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]