Hätta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ung kvinna med hätta
Sjuksköterskor i uniform som inkluderar hätta.
Tysk soldat med två flickor i hättor.

En hätta är en enklare mjuk, mössa som sitter tätt mot huvudet, ofta med spetsig form.[1] Ordet är en avledning av hatt och har använts i svenskan sedan före 1520.[2]

Det används i första hand idag om kvinnliga huvudbonader, men kan användas även om en del historiska manliga huvudbonader som coifen.[1]

Benämningen hätta används idag om flera olika typer av huvudbonader, och i överförd betydelse även om annat än huvudbonader.

  • I arbetslivet används ibland benämningen hätta som alternativ till snibb. En mer dekorativ hätta kan även ingå i uniformen för husligt anställda kvinnor, till exempel för hembiträden eller barnflickor i traditionell serveringsdräkt.[3]
  • En hätta är en traditionell vit, ofta stärkt huvudbonad för sjuksköterskor. Denna har använts internationellt sedan 1800-talet, men sedan början av 1970-talet syns den mer sällan i Sverige; ett undantag är dock Sophiahemmet.
  • Kvinnliga huvudbonader i svenska folkdräkter kallas ofta för hätta. De kan ha flera olika utseenden, från att vara hög och spetsig (vanligast för äldre kvinnor) till att vara liten och tättslutande (vanligast för yngre kvinnor och flickor). I många folkdräkter där man har över- och undermössor kallas den övre hatt och den undre hätta.
  • En hätta är en samtida huvudbonad för barn, med ett utseende som liknar flickornas folkdräktshätta.
  • En struthätta är en modebetonad medeltida huvudbonad, där spetsen dragits ut till en strut.

Hätta i överförd bemärkelse[redigera | redigera wikitext]

  • En hätta kan vara ett spetsigt tak på ett torn. Tornet Silverhättan i Visby ringmur har fått sitt namn efter sitt tidigare tak.
  • Hätta kan avse de fjädrar, som en fågel har på hjässan, särskilt om dessa är i avvikande färg. Ett exempel på detta är hättentärna, en i Skåne folklig benämning på fisktärnan, Sterna hirundo. [4]
  • En tåhätta (även stålhätta) är en förstärkning av en skos tådel, vanligen i arbetsskor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Hätta”. Svenska Akademiens Ordbok. Göteborgs universitet. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/102/205.html. Läst 21 maj 2015. 
  2. ^ Hätta, Nationalencyklopedins ordbok, band 2, 1996 ISBN 91-7119-972-1
  3. ^ Sylvia Bala (16 maj 2014). ”Dags för ny omgång hembiträdesfilmer?”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/sylviabalac/article18893583.ab. Läst 26 oktober 2015. 
  4. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867 (faksimilutgåva Malmö 1962), sida 286 [1]