Aga

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Husaga)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om aga.
För andra betydelser, se AGA.
Aga har ofta avbildats i skämtteckningar. I denna teckning från 1860 får Stephen A. Douglas smisk av Columbia under Uncle Sams överinseende.

Aga är kroppslig bestraffning i uppfostrande syfte. Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns dock inte som aga. Exempel på former av aga inkluderar följande:

  • Barnaga - vuxnas (i de flesta fall föräldrars) kroppsliga bestraffning av barn.
  • Skolaga - skolpersonalens kroppsliga bestraffning av elever.
  • Husaga - husbondens, husfaderns och husmoderns kroppsliga bestraffning av hushållsarbetare.
  • Hustruaga - en mans kroppsliga bestraffning av sin hustru.

Generellt gäller att acceptansen för aga gradvis minskat över hela världen. Hustruaga började fasades ut i Europa från 1600-talet medan detsamma skedde för husaga från omkring mitten av 1800-talet. Skolaga började förbjudas under senare delen av 1800-talet men är fortfarande förekommande i flera länder. Barnaga började förbjudas i ett flertal länder först under andra hälften av 20:e århundradet.

Barnaga[redigera | redigera wikitext]

Lagar om aga i Europa:
  All form av aga förbjudet
  Skolaga förbjudet, barnaga tillåtet
Martinet är ett exempel på ett redskap som traditionellt används för att aga barn i främst Frankrike.

Att aga (i uppfostrande syfte kroppsligt bestraffa) barn är ännu (2018) tillåtet och klassas således ej som misshandel i de flesta länder men i 56 länder får barn enligt lag ej utsättas för någon form av fysiskt/psykiskt våld (oavsett huruvida det är i uppfostrande syfte). Många andra länder, däribland alla länder i Europa, har förbud mot aga i skolan men inte i hemmet. Enligt en studie genomförd på uppdrag av FN saknar cirka 80 % av världens barn juridiskt skydd mot våld i hemmet.[1]

En av de vanligaste formerna av barnaga är smisk, det vill säga smällar på stjärten med öppen hand eller ett redskap som björkris, hårborste, mattpiska, bälte, skohorn och dylikt.

Varje år dör omkring 150 000 barn globalt av olika former av fysiskt våld/annan barnmisshandel, och cirka 80 % av det utövas av föräldrar enligt en amerikansk studie (den siffran inkluderar dock inte sexuella övergrepp).[2]

Argument mot barnaga[redigera | redigera wikitext]

En rad studier har visat ökad risk för hämmad utveckling hos barnet som ett resultat av kroppsstraff.[3] Problem som har kopplats till barnaga är ökad aggression, psykiska problem, nedsatt kognitiv utveckling och drog- och alkoholmissbruk.[3][4]

Enligt motståndare till aga kan den förnedrande upplevelsen skapa inre sår och skapa ett behov av att ge igen på andra sätt. Aga kan enligt motståndarna göra att människor beter sig sämre när inget hot om aga längre föreligger.

Barnaga anses av en del främja auktoritetstro, vilket enligt dem anses vara ett hot mot demokratiska synsätt. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna anses vara betydande och långsiktiga.

En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga hade en mängd nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.[5]

Argument för barnaga[redigera | redigera wikitext]

Resultaten från empiriska studier är inte entydiga vare sig för eller emot aga.[6][7]

Ofta står förespråkare av barnaga för en mer auktoritär uppfostringsstil, och menar att ett barn utvecklas bäst genom att bra beteende belönas och dåligt beteende ger ett direkt straff som är avskräckande.

Förespråkare anser ofta att aga inte ger negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder.[källa behövs]

Ett argument är att agan går snabbt att genomföra medan andra straff, som till exempel utegångsförbud påverkar barnet negativt under en längre tid.[källa behövs]

Framförallt i länder där barnaga fortfarande är tillåten finns även en mer eller mindre bred opinion som är för användandet av aga. Detta vållar ofta debatt mellan exempelvis politiker och även mellan föräldrar och lärare.

Kronologisk lista över länder som förbjudit barnaga[8][redigera | redigera wikitext]

Nr Land och förbudsår
1 Sverige Sverige (1966)
2 Finland Finland (1969)[a]
3 Norge Norge (1972)[b]
4 Österrike Österrike (1977)[c]
5 Danmark Danmark (1985)[d]
6 Cypern Cypern (1994)
7 Italien Italien (1996)[e]
8 Polen Polen (1997)[f]
9 Lettland Lettland (1998)
10 Tyskland Tyskland (1998)
11 Kroatien Kroatien (1999)
12 Bulgarien Bulgarien (2000)
13 Israel Israel (2000)
14 Turkmenistan Turkmenistan (2002)
15 Island Island (2003)
16 Ukraina Ukraina (2004)
17 Rumänien Rumänien (2004)
18 Ungern Ungern (2005)
19 Grekland Grekland (2006)[g]
20 Nederländerna Nederländerna (2007)[h]
21 Nya Zeeland Nya Zeeland (2007)
22 Portugal Portugal (2007)
23 Uruguay Uruguay (2007)[i]
24 Venezuela Venezuela (2007)
25 Spanien Spanien (2007)[j]
26 Togo Togo (2007)
27 Costa Rica Costa Rica (2008)
28 Moldavien Moldavien (2008)
29 Luxemburg Luxemburg (2008)
30 Liechtenstein Liechtenstein (2008)
31 Tunisien Tunisien (2010)
32 Kenya Kenya (2010)
33 Republiken Kongo Kongo-Brazzaville (2010)
34 Albanien Albanien (2010)
35 Sydsudan Sydsudan (2011)
36 Makedonien Makedonien (2013)
37 Kap Verde Kap Verde (2013)
38 Honduras Honduras (2013)
39 Malta Malta (2014)
40 Brasilien Brasilien (2014)[k]
41 Bolivia Bolivia (2014)
42 Argentina Argentina (2014)[l]
43 San Marino San Marino (2014)
44 Nicaragua Nicaragua (2014)
45 Estland Estland (2014)
46 Andorra Andorra (2014)
47 Benin Benin (2015)
48 Irland Irland (2015)
49 Peru Peru (2015)
50 Mongoliet Mongoliet (2016)
51 Montenegro Montenegro (2016)
52 Paraguay Paraguay (2016)
53 Slovenien Slovenien (2016)
54 Litauen Litauen (2017)
55 Zimbabwe Zimbabwe (2017)[22]
56 Sydafrika Sydafrika (2017)[23]

Husaga[redigera | redigera wikitext]

Husaga skildrad av Fritz von Dardel på 1850-talet.

Husaga var en tidigare bestraffningsform som innebar att husbonden, husfadern och husmodern hade rätt att i uppfostringssyfte kroppsligt bestraffa (aga) barn och tjänstefolk, och maken i tur hade rätt att aga sin hustru.

Husagan speglade jordbrukssamhälle och det förindustriella samhället där tillgängliga sanktionsmedel huvudsakligen bestod av kroppsstraff och dödsstraff. Sedan 1800-talet har detta ersatts av penningstraff (böter) och frihetsstraff (fängelse) i västerländska samhällen, dödsstraffet har dock vissa länder valt att behålla för den allra grövsta brottsligheten.

När denna bestraffningsform började diskuteras var generellt konservativa mer positiva till husaga av tjänstefolk, medan liberaler var mer kritiska och menade att tjänstefolk inte var barn utan skulle ses och behandlas som anställda, vilka var där för att arbeta och inte för att uppfostras.[24]

William Blackstone skrev under 1700-talet att maken (under gammal lag) tillåtits aga sin hustru med lagens stöd, men att detta under Karl II:s tid som kung börjat ifrågasättas.[25]

Under 1870-talet började domstolarna i USA gå emot den allmänna principen inom lagen att maken hade rätt att "fysiskt tukta" sin hustru,[26] och i Storbritannien slopades 1891 mannens tidigare traditionella rättighet att fysiskt "tukta" sin fru.[27][28]

Skillnader mellan länder[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I några svenska landskapslagar från medeltiden hade husbonden rätt att "med måtta" aga inte bara sina barn och sitt tjänstefolk utan även sin hustru. I 1734 års lag skedde en ändring där agarätten ej längre omfattade hustruaga utan endast aga av tjänstefolket. Olika legostadgor kom åren 1664–1833 och där reglerades vidare husbondens och husmoderns rätt att aga sitt tjänstefolk.

Den 22 december 1847 motionerade Lars Johan Hierta i Sveriges riksdag om avskaffande av husagan[29] och den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då även husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades.[30] Fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.[31]

Skolaga var vanligt förekommande i folkskolan fram till slutet av 1800-talet men även därefter förekom exempelvis örfilar, drag i öronen och rottingslag över fingrarna då läraren ansåg att eleven överträtt gällande ordningsregler eller annars uppträtt olämpligt. Skolaga förbjöds 1958 [32] då den nya svenska folkskolestadgan infördes.

Föräldrar var enligt lag skyldiga att ge sina barn aga som påföljd för försyndelser barnen befunnits skyldiga till[33][34] fram till 1902 då skyldigheten att aga sina barn ändrades till en rättighet. Aga var dock straffbar som misshandel om den medfört skada som ej var att anse som ringa, fram till den 1 juli 1957 då även aga som medfört ringa skada blev straffbar, enligt en särbestämmelse i misshandelsparagrafen i strafflagen 14 kap 16 § (SL 14:16) vilken gällde till den 1 juli 1957 då den upphävdes och stadgade att den som under utövning av laga rättighet att aga någon som står under dennes lydnad tillfogat någon ringa skada, denne skall ej straffas för ringa misshandel. Det var straffrättskommittén, som arbetade med den kommande brottsbalken, som bröt ut ett förslag om lagändring i SL 14:6 till särskild behandling i förväg, vilket resulterade i att barnaga kriminaliserades. När brottsbalken trädde i kraft 1965, överfördes misshandelsparagrafen till brottsbalken 3 kap 5 § (BrB 3:5).

1966 blev Sverige världens första land att förbjuda barnaga då den bestämmelse i föräldrabalken som tillät föräldrar att aga sina barn upphävdes (varefter våld mot barn, även i uppfostringssyfte, är straffbart som misshandel eftersom straffbestämmelserna för misshandel i brottsbalken 3 kap 5 § är fullt tillämpliga även på barnaga). Trots att barnaga därefter saknade lagstöd, uppfattades lagen ofta medge barnaga ändå (eftersom det saknades uttryckligt förbud att aga barn), varför det ansågs behövas en tydligare lag för att motverka barnmisshandel, styrka barns rätt och förändra det allmänna rättsmedvetandet. Syftet var i första hand pedagogiskt eftersom brottsbalkens straffbestämmelser för misshandel i 3 kap 5 § redan var fullständigt applicerbara även på barnaga[35].

Den ovan nämnda historiken beskrivs i kommentaren till brottsbalken del 1 sid 100 och sid 117 (2:a tryckningen 1963) och i senare upplagor, tex sid 149 och sid 160 (5:e upplagan 1987). Det står under kapitelrubriken till 3 kap och i specialmotiveringen till 3kap5§.

Den 15 mars 1979 förbjöds barnaga uttryckligen genom införande av en ny lag i föräldrabalken vilken gäller sedan den 1 juli samma år och förtydligar att brottsbalkens straffbestämmelser för misshandel även omfattar barnaga, och stadgar följande: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Svenskarnas inställning till barnaga har enligt en undersökning förändrats kraftigt sedan 1960-talet då en majoritet (cirka 55 %) av landets föräldrar var positiva till barnaga och en majoritet (cirka 90 %) av landets föräldrar hade agat sina barn, jämfört med endast 10 % under 2000-talet.[35]

En nationell kartläggning från 2011 av Stiftelsen Allmänna Barnhuset visade att ca 14% av högstadieeleverna blivit slagna av sina föräldrar eller annan vuxen i hemmet. 3% hade blivit slagna vid upprepade tillfällen.[36]

Ryssland/Sovjetunionen[redigera | redigera wikitext]

Skolaga förbjöds 1917 då det infördes en ny lag som stadgar att en lärare som utövat fysisk bestraffning av elev skall stängas av[37]. Flera före detta delrepubliker i Sovjetunionen, däribland Ukraina, Turkmenistan och Lettland, har infört förbud mot barnaga.

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien förbjöds skolaga i allmänna skolor 1986. I maj 1998 röstade Storbritanniens parlament för ett förbud även i privatskolor.[38] Nedteckningen av utdelningen av kroppsstraff under 1970- och 80-talen har bevarats i registren av vissa brittiska skolor.[39] Barnaga i hemmet är dock ännu tillåten - med vissa restriktioner som infördes under 2000-talet: Det är bl.a. förbjudet att ge barn aga som medför fysiska men, att aga barn i huvudet och att använda tillhygge.[40]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Skolaga var förbjuden i Östtyskland (som upphörde att existera och uppgick i Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990) medan det i Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland före Tysklands återförening den 3 oktober 1990) förbjöds vid olika tidpunkter i de olika delstaterna 1975–1983.[41]

I Förbundsrepubliken Tyskland infördes 1980 förbud för föräldrar att använda kränkande åtgärder för att uppfostra eller utbilda sina barn (det var dock oklart exakt vad kränkande åtgärder innebar), vilket i praktiken innebar att barnaga var tillåten sålänge den ej var kränkande för barnet. Den 1 juli 1998 förbjöds barnaga genom införande av en ny tydligare och mer strikt lag som stadgade att Kränkande utbildningsåtgärder, speciellt fysisk och psykisk misshandel, är otillåtna. Dock uppfattades lagen ändå ge föräldrar viss rätt att aga sina barn, varför det den 8 november 2000[42] infördes en ny ännu mer strikt lag som stadgade att Barn har rätt till utbildning utan våld. Fysisk bestraffning, psykiska skador och andra kränkande åtgärder är otillåtna.[43]

Japan[redigera | redigera wikitext]

Skolaga förbjöds 1947, men fysisk bestraffning förekommer fortfarande ändå. Under sent 1987 meddelade över 60 % av junior high school-lärarna att det var nödvändigt, och 7 % tyckte det var nödvändigt under alla förhållanden, 59 % tyckte det skulle användas ibland och 32 % var emot det under alla förhållandena; medan det i elementär-(prmiär)-skolorna stöddes av 2 % oavsett förhållanden, 47 % tyckte att det var nödvändigt och 49 % var emot det.[44]

Kina[redigera | redigera wikitext]

Skolaga förbjöds i Folkrepubliken Kina 1949 och 2006 i Republiken Kina (Taiwan), men det förekommer ändå att studenter blir slagna med käpp eller paddel.[45][46]

Australien[redigera | redigera wikitext]

Skolaga är (sedan mitten av 2010-talet) förbjuden i alla skolor[47] utom i privatskolor i Queensland[48] och South Australia. I Northern Territory finns inget förbud i lagen.[49][50]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

I USA är barnaga i hemmet, och i vissa delstater även skolaga, tillåten - med vissa strikta restriktioner som finns för att förhindra fysiska skador.[51] Den första delstaten att förbjuda skolaga var New Jersey 1867.[52]

I Kanada är sedan 2004 skolaga förbjuden medan det i hemmet är tillåtet att aga barn i åldern 2–11 år, med vissa restriktioner: Det är bl.a. förbjudet att ge barn aga som medför fysiska men, att aga barn i huvudet och att använda tillhygge.[53]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skolaga förbjöds 1914.[9] Barnaga i hemmet avskaffades 1969 då den särbestämmelse i misshandelsparagrafen, som stadgade att ringa våld ej var straffbart som ringa misshandel om det utövats av föräldrar/annan vuxen person under utövning av laga rättighet att aga barn, upphävdes. 1983 infördes ett uttryckligt förbud mot barnaga.
  2. ^ Skolaga förbjöds 1936. Barnaga i hemmet avskaffades 1972 då 1891 års lag, som gav föräldrar viss rätt att kroppligt bestraffa sina barn, upphävdes (varefter barnaga således var olaglig och straffbar som misshandel). För att förtydliga att våld mot barn ej accepteras, infördes ett uttryckligt förbud mot det 1987.[10]
  3. ^ Skolaga förbjöds 1974. Barnaga i hemmet avskaffades 1977 då en särbestämmelse i misshandelslagen, som stadgade att föräldrar som utövat "rimlig kroppslig bestraffning" av sina barn ej skall straffas för misshandel, upphävdes. Den 15 mars 1989 infördes ett uttryckligt förbud mot barnaga.[11]
  4. ^ Skolaga förbjöds helt 1967. Barnaga i hemmet avskaffades 1985 genom införande av en ny lag som förpliktade föräldrar att beskydda sina barn mot fysiskt och psykiskt våld och annan kränkande behandling.[12][13] Lagen uppfattades dock medge barnaga ändå eftersom det rådde olika uppfattningar huruvida föräldrar själva fick utöva våld (i uppfostrande syfte) mot sina barn eller ej[14]. Därför infördes, efter många års debatt, en ny tydligare lag den 28 maj 1997: Barnet har ret til omsorg og tryghed. Det skal behandles med respekt for sin person og må ikke udsættes for legemlig afstraffelse eller anden krænkende behandling. Färöarna och Grönland förbjöd dock barnaga 2007 respektive 2016.
  5. ^ Skolaga förbjöds 1928. 1996 lagstiftades ett förbud mot barnaga av Italiens högsta domstol.[15]
  6. ^ Polen blev 1783 världens första land att förbjuda skolaga. Barnaga i hemmet avskaffades 1997 i samband med införandet av Republiken Polens grundlag där det står i artikel 40 att "Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig, eller kränkande behandling eller bestraffning. Tillämpningen av aga skall vara förbjuden.". Dock rådde olika uppfattningar huruvida lagen tillät föräldrar att aga sina barn eller ej fram till 2010 då ett uttryckligt förbud mot barnaga infördes.
  7. ^ Skolaga förbjöds 1998, i premiärskolor, och 2005 i sekundärskolor.[16].
  8. ^ Skolaga förbjöds 1920. Aruba förbjöd barnaga 2016.
  9. ^ Skolaga förbjöds 1877.
  10. ^ Skolaga förbjöds 1985 och 2007 även barnaga i hemmet.[17]
  11. ^ Ett förslag att förbjuda barnaga lades i juli 2010 av landets dåvarande president Luiz Inacio Lula da Silva.[18]. Den 27 juni 2014 förbjöds barnaga.[19]
  12. ^ Skolaga förbjöds 1813 men tilläts åter 1817 och varade fram till 1980-talet. Som tillhyggen användes rebenque, daskar i ansiktet med mera.[20][21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-som-misshandlas/barnaga/
  2. ^ 150 000 barn misshandlas till döds varje år” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/150-000-barn-misshandlas-till-dods-varje-ar. Läst 23 maj 2017. 
  3. ^ [a b] Durrant, Joan; Ensom, Ron. ”Physical punishment of children: lessons from 20 years of research”. CMAJ : Canadian Medical Association Journal 184 (12): sid. 1373–1377. doi:10.1503/cmaj.101314. ISSN 0820-3946. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3447048/. Läst 23 maj 2017. 
  4. ^ T., Gershoff, Elizabeth. ”More Harm Than Good: A Summary of Scientific Research on the Intended and Unintended Effects of Corporal Punishment on Children” (på en). Law and Contemporary Problems 73 (2). ISSN 0023-9186. http://scholarship.law.duke.edu/lcp/vol73/iss2/3/. Läst 23 maj 2017. 
  5. ^ Gershoff ET (19 juli 2002). ”Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review”. Psychol Bull "128" (4): ss. 539–79. doi:10.1037/0033-2909.128.4.539. PMID 12081081. 
  6. ^ UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.
  7. ^ Larzelere RE, Kuhn BR (19 juli 2005). ”Comparing child outcomes of physical punishment and alternative disciplinary tactics: a meta-analysis”. Clin Child Fam Psychol Rev "8" (1): ss. 1–37. doi:10.1007/s10567-005-2340-z. PMID 15898303. 
  8. ^ http://www.endcorporalpunishment.org/progress/prohibiting-states/
  9. ^ https://www.is.fi/kotimaa/art-2000001195785.html
  10. ^ https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/otprp-nr-104-2008-2009-/id567744/sec6
  11. ^ Eliminating corporal punishment: a human rights imperative for Europe's children, Europarådet, 2005.
  12. ^ http://denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Jura/Kriminalret,_speciel/revselsesret
  13. ^ https://faktalink.dk/titelliste/revs
  14. ^ http://viden.jp.dk/binaries/syddjurs%208%20kl_15801.pdf
  15. ^ https://www.independent.co.uk/news/world/italy-rules-out-corporal-punishment-1348315.html
  16. ^ Greece State Report Arkiverad 8 september 2008 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC, November 2006.
  17. ^ http://www.endcorporalpunishment.org/progress/country-reports/spain.html
  18. ^ https://www.express.co.uk/news/world/187055/Brazil-president-seeks-smacking-ban
  19. ^ http://www.raddabarnen.se/press/pressmeddelanden/?itemid=1004921
  20. ^ "Diálogo, premios y penitencias: cómo poner límites sin violencia", El Clarín, 17 december 2005.(spanska)
  21. ^ "En Argentina, del golpe a la convivencia", El Clarín, 10 februari 1999. (spanska)
  22. ^ http://www.bbc.com/news/world-africa-39141240
  23. ^ http://www.parent24.com/Family/Parenting/smacking-your-child-is-officially-illegal-in-sa-now-20171020
  24. ^ Anna Larsdotter (22 maj 2009). ”Pigornas slit”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/pigornas-slit/. Läst 26 juli 2011. 
  25. ^ William Blackstone. Commentaries on the Laws of England
  26. ^ Calvert, R. "Criminal and civil liability in husband-wife assaults", in Violence in the family (Suzanne K. Steinmetz and Murray A. Straus, eds.), Harper & Row, New York, 1974. ISBN 0396068642
  27. ^ R. v Jackson, [1891] 1 QB 671, abstracted at LawTeacher.net.
  28. ^ "Corporal punishment", Encyclopædia Britannica Eleventh Edition, 1911.
  29. ^ https://books.google.se/books?id=eWQqrWgeDNoC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ http://runeberg.org/nfbk/0702.html
  31. ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
  32. ^ Det hände i dag - 1 oktober
  33. ^ ”Lagutskottets betänkande 1978”. http://data.riksdagen.se/dokument/G201LU11. Läst 27 juni 2015. 
  34. ^ ”Strafflagen 1864”. http://wisberg.se/wisberg.se/pdf/strafflagen1864.pdf. 
  35. ^ [a b] Aldrig våld – 30 år av svensk lagstiftning mot aga, Regeringskansliet och Rädda Barnen, 2009
  36. ^ ”Detta borde alla veta om barnmisshandel”. Rädda Barnen. https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/vald-och-overgrepp/detta-borde-alla-veta-om-barnmisshandel.pdf. Läst 23 maj 2017. 
  37. ^ Salomon M. Teitelbaum, "Parental Authority in the Soviet Union", in American Slavic and East European Review, Vol. 4, No. 3/4 (December 1945), pp. 54-69.
  38. ^ ”Corporal punishment banned for all” (på engelska). 25 mars 1998. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk/politics/69478.stm. Läst 1 januari 2017. 
  39. ^ Phil Vinter (30 mars 2012). ”Six blows on the rump! Extraordinary records reveal how corporal punishment was meted out in our schools” (på engelska). Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2122724/Records-reveal-corporal-punishment-dished-schools-1970s-Found-cellar-Greenfield-Primary-School-Oldham-Greater-Manchester.html. Läst 15 januari 2017. 
  40. ^ ”Uruguay förbjuder Aga”. Rädda Barnen. http://www.rb.se/press/nyheter/arkiv/2007/Pages/uruguayforbudaga.aspx. Läst 5 januari 2011. 
  41. ^ ”It's 40 years since corporal punishment got a general boot” (på engelska). Corporal Punishment. 19 juli 1987. http://www.corpun.com/desc8707.htm. Läst 1 januari 2017. 
  42. ^ https://lexetius.com/BGB/1631,3
  43. ^ http://www.altea-europa.org/documentosdaphne2011/legislative-analysis-WS1-report1-germany.pdf
  44. ^ "Many Japanese Teachers Favor Corporal Punishment", Nichi Bei Times, San Francisco, 21 november 1987.
  45. ^ Paul Wiseman, "Chinese schools try to unlearn brutality", USA Today, Washington D.C., 9 maj 2000.
  46. ^ "New measures taken in schools to improve teacher-student relations", People's Daily, Beijing, 31 juli 2005.
  47. ^ Education and Training Reform Act 2006 (Vic), s4.3.1, and Education and Training Reform Regulations 2007 (Vic), reg14.
  48. ^ Criminal Code Act (Qld), s280.
  49. ^ Criminal Code Act (NT), s11.
  50. ^ Australia State Report Arkiverad 26 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC.
  51. ^ http://www.endcorporalpunishment.org/progress/country-reports/usa.html
  52. ^ ”Time to eliminate corporal punishment in classrooms” (på engelska). New Jersey.com. 18 februari 2011. http://blog.nj.com/njv_editorial_page/2011/02/time_to_eliminate_corporal_pun.html. Läst 1 januari 2017. 
  53. ^ ”The spanking law, section 43 of the criminal code”. http://www.parl.gc.ca/content/lop/researchpublications/prb0510-e.pdf. Läst 27 juni 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]