Husaga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel avhandlar specifikt husaga, för aga generellt, se aga
Husaga skildrad av Fritz von Dardel på 1850-talet.

Husaga var en tidigare bestraffningsform som innebar att husbonden, husfadern och husmodern hade rätt att i uppfostringssyfte kroppsligt bestraffa (aga) barn och tjänstefolk, och maken i tur hade rätt att aga sin hustru.

Husagan speglade jordbrukssamhälle och det förindustriella samhället där tillgängliga sanktionsmedel huvudsakligen bestod av kroppsstraff och dödsstraff. Sedan 1800-talet har detta ersatts av penningstraff (böter) och frihetsstraff (fängelse) i västerländska samhällen, dödsstraffet har dock vissa länder valt att behålla för den allra grövsta brottsligheten.

När denna bestraffningsform började diskuteras var generellt konservativa mer positiva till husaga av tjänstefolk, medan liberaler var mer kritiska och menade att tjänstefolk inte var barn utan skulle ses och behandlas som anställda, vilka var där för att arbeta och inte för att uppfostras.[1]

William Blackstone skrev under 1700-talet att maken (under gammal lag) tillåtits aga sin hustru med lagens stöd, men att detta under Karl II:s tid som kung börjat ifrågasättas.[2]

Under 1870-talet började domstolarna i USA gå emot den allmänna principen inom lagen att maken hade rätt att "fysiskt tukta" sin hustru,[3] och i Storbritannien slopades 1891 mannens tidigare traditionella rättighet att fysiskt "tukta" sin fru.[4][5]

Husaga i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I vissa svenska landskapslagar från medeltiden hade husbonden rätt att "med måtta" aga sin hustru, sina barn och sitt tjänstefolk. I 1734 års lag fanns dock inga bestämmelser om mannens rätt att aga sin hustru. Olika legostadgor kom åren 1664–1833 och där reglerades vidare husbondens och husmoderns rätt att aga sitt tjänstefolk.

Den 1 oktober 1858 reducerades rätten att utföra husaga till anställda pojkar under 18 år och anställda flickor under 16 år.[6] Den avskaffades helt i Sverige 1920. Det var den 22 december 1847 som Lars Johan Hierta i Sveriges riksdag motionerade om avskaffandet.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anna Larsdotter (22 maj 2009). ”Pigornas slit”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/pigornas-slit/. Läst 26 juli 2011. 
  2. ^ William Blackstone. Commentaries on the Laws of England
  3. ^ Calvert, R. "Criminal and civil liability in husband-wife assaults", in Violence in the family (Suzanne K. Steinmetz and Murray A. Straus, eds.), Harper & Row, New York, 1974. ISBN 0396068642
  4. ^ R. v Jackson, [1891] 1 QB 671, abstracted at LawTeacher.net.
  5. ^ "Corporal punishment", Encyclopædia Britannica Eleventh Edition, 1911.
  6. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan Husaga (om NF)
  7. ^ Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid