Johan Zacharias Blackstadius

Från Wikipedia
Johan Blackstadius
Johan Zacharias Blackstadius (1816-1898).
Född14 mars 1816[1][2][3]
Falkenbergs församling[1][2][3] ​eller ​Falkenberg[4]
Död26 februari 1898[3][5] (81 år)
Maria Magdalena församling[3][5]
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7]
kartor
Medborgare iSverige[8]
SysselsättningKonservator, målare, litograf
Redigera Wikidata

Johan Zacharias Blackstadius, född den 14 mars 1816 i Falkenberg i Halland, död den 25 februari 1898 i Stockholm, var en svensk målare och grafiker samt lärare vid Tekniska skolan (Konstfack) i Stockholm. Han var restaurator och restaurerade medeltida kalkmålningar i kyrkor. Förutom altartavlor och porträtt var han historiemålare och utförde målningar med motiv ur nordisk folktro och historiska motiv.

Biografi

Ruinerna vid Teatro Greco i Taormina på Sicilien i Italien. Oljemålning av Johan Blackstadius (1854).
Ruinerna vid Teatro Greco i Taormina på Sicilien i Italien såsom de ser ut idag.
Vue af Äppelviken, Bromma (1856)
Oljemålningen Äppelvikens gård av Johan Zacharias Blackstadius (1816-1898) från 1856 finns på Stockholms stadsmuseum.
Äppelvikshamnen vid Äppelvikens gård i Bromma som den såg ut i mitten av 1800-talet. Stora Sjövillan syns till vänster. Till Äppelvikens gård flyttade bryggaren Lars Fredrik Blackstadius, bror till Johan Zacharias Blackstadius, och började så småningom även att tillverka brännvin.

Utbildning

Blackstadius var son till sjökaptenen Adolf Fredrik Blackstadius och Anna Fredrika Stenbäck. När han fyllt åtta år fick han följa med fadern på dennes sjöresor åren 1823-1829. Medan skeppet låg i hamn för lossning och lastning sattes Johan i land på privat skola och fick undervisning. Då han återkom till Sverige 1829 upptogs han av litografen Karl Fredrik Natanael Schultén (1797-1868) i Stockholm. Schultén var moderns halvbror och han undervisade honom i litograferingskonsten och lärde honom rita och skriva på sten. Samtidigt studerade han på Akademien för de fria konsterna (Konstakademien).

Efter åtskilliga resor i Sverige begav han sig 1844 till Finland, där han stannade i fem år till 1849 och utövade sitt yrke och målade porträtt och altartavlor. Tack vare en del inkomster från sina arbeten kunde han 1850 anträda en studieresa utomlands. Under några månader fick han undervisning hos Thomas Coutures ateljé i Paris i Frankrike, besökte sedan Florens, Rom och Neapel i Italien, varefter han återvände via Schweiz och Tyskland till Sverige 1854. I hemlandet sysselsatte han sig med målning av altartavlor och restaurering av fresker i några landsortskyrkor.

Lärare vid Konstakademien

År 1858 blev Johan Blackstadius agré vid Akademien för de fria konsterna (Konstakademien). 1860-1881 var han lärare i figurteckning och målning vid Slöjdföreningens skola i Stockholm från den 8 september 1860 (från 1879 hette skolan Tekniska skolan i Stockholm, där han senare blev överlärare. Som lärare erhöll han rätt till pension genom K. brev den 13 maj 1881 samt avsked den 20 juni 1881.[9] 1888-1889 var det dags för nya utlandsresor. Den här gången besökte han England, Skottland, Spanien och Italien. P

Konstnärskap

Som målare utförde Blackstadius altartavlor i Sverige och Finland, porträtt, historiska och bibliska scener samt plafonder. Exempelvis har han målat Två bondflickor i folkdräkt, vilka lyssnar på näckens spel invid ett vattenfall. (1866). På Nationalmuseum finns verket Sankt Sigfrid, som döper allmoge i Småland. För denna historiemålning fick Blackstadius utmärkelsen "mention honorable" vid Skandinaviska konstexpositionen 1866. Vid en jubileumsutställning på Konstakademien 1935 var han representerad med två verk.

Blackstadius verkade även som restaurator av medeltida kalkmålningar i svenska landskyrkor, till exempel i Västeråkers kyrka i Västeråkers församling i Uppsala län i Uppland, 1870. Hans restaureringar vann mycket erkännande av samtiden. Restaureringarna utfördes efter principer, som numera inte godtas. Angående restaureringen av Västeråker finns följande anteckning av Fritz von Dardel: "De gamla målningarna, vilka voro nästan utplånade, hava blivit fullständigt återställda i 14:e århundradets naiva stil."[10]

Johan Zacharias Blackstadius tillhörde en grupp konstnärer som samlades kring Karl XV. Inom denna krets gjorde han sig bemärkt som en "kvick och okonstlad" talare.[10]

Som grafiker har Johan Blackstadius bland annat gjort litografier till Esaias Tegnérs diktverk Frithiofs saga (1839). Diktverket Frithiofs saga publicerades första gången i bokform våren 1825. Redan på 1820-talet utförde målaren, grafikern och tecknaren Anders Lundquist (1803-1853) handkolorerade etsningar till diktverket. En annan utgåva av Frithiofs saga illustrerades 1876 av konstnären August Malmström (1829-1901).

1870-talet medverkade Blackstadius med både bilder och text i Ny Illustrerad Tidning, som var en veckotidning som gavs ut på lördagar under åren 1865-1900. Många av landets mera framstående skriftställare och konstnärer var knutna till tidningen, som hade en kulturell profil.

Johan Zacharias Blackstadius förblev ogift.[10] Han var bror till bryggaren och destillatorn Lars Fredrik Blackstadius. De båda bröderna ligger begravda på Norra begravningsplatsen i Solna kommun i Stockholms län.

Representerad

Verk av Blackstadius finns på följande museer

I Nationell ArkivDatabas[14] finns Blackstadius representerad i:

  1. Svenskt Biografiskt Lexikon
  2. Arkiv, från 1875, Johan Zacharias Blackstadius förvaras på Landsarkivet i Visby
  3. Brevskrivarregister, förvaras på Kungliga Biblioteket, brev till Broder Conrad, 1887-1888
  4. Serie, Johan Zacharias Blackstadius handlingar förvaras på Landsarkivet i Visby
  5. Volym, från 1875, Johan Zacharias Blackstadius arkiv, 173:1. Skissblock 1875 från vistelse på Gotska Sandön, norra Gotland och i Visby, med akvareller, blyertsteckningar och dagboksnotiser. Sid 2-107 och sista uppslaget. Förvaras på Landsarkivet i Visby.

Verk i svenska kyrkor

Bildgalleri

Referenser

Litteratur och källor

Noter

  1. ^ [a b] Johan Zacharias Blackstadius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Falkenbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13077/C I/4 (1808-1843), bildid: C0010392_00049, födelse- och dopbok, s. 85, läs onlineläs online, läst: 29 april 2018, ”John Zacharias vaccin 1816,4,...14 martin födde....Coopr? Capit A.F? Blackstadius...Anna Fredrica Stenbecks....”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18160314 Blackstadius, John Zacharias, läst: 29 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/15 (1895-1898), bildid: 00015105_00266, död- och begravningsbok, s. 223, läs onlineläs online, läst: 29 april 2018, ”125,Febr,26,1,,Blackstadius, John Zakarias// f.d. Öfverlärare// Blecktomsgr.? 2, (18)16,14/3,1....23/12 1889 Carvio? Sclerosis”.[källa från Wikidata]
  6. ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, läs online, läst: 9 maj 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Blackstadius, JOHAN Z., Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 maj 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  9. ^ Enligt uppgifter i Nationalencyklopedin (NE) var Johan Zacharias Blackstadius under åren 1854-1881 lärare vid Slöjdskolan i Stockholm. 1844 hade "Söndags-Rit-skola för Handtverkare" grundats i Kungliga Akademien för de fria konsternas hus. Året därpå, 1845, överlämnades skolan till nybildade Svenska Slöjdföreningen. Nytt namn blev Svenska Slöjdföreningens skola. Ett par år senare bytte den åter namn. Istället för den av Svenska slöjdföreningen inrättade Tekniska söndags- och aftonskolan i Stockholm hette den nu Slöjdskolan i Stockholm. År 1859 blev skolan statlig och 1868 restes en ny skolbyggnad på Mäster Samuelsgatan 44, där skolan kom att husera i 90 år. 1879 omorganiserades Slöjdskolan. I samma veva blev det nya namnet Tekniska skolan i Stockholm.
  10. ^ [a b c] Presentation av Johan Zacharias Blackstadius i Svenskt Biografiskt Lexikon, artikel författad av Stellan G. Mörner.
  11. ^ Nationalmuseum
  12. ^ Nordiska museet
  13. ^ Göteborgs konstmuseum
  14. ^ NAD

Externa länkar