Knivsta kommun
| Knivsta kommun | ||
| Kommun | ||
 Knivsta kommunhus
| ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Län | Uppsala län | |
| Landskap | Uppland | |
| Läge | 59°43′0″N 17°48′0″Ö / 59.71667°N 17.80000°Ö | |
| Centralort | Knivsta | |
| Areal | 295,11 km² (2015-01-01)[1] 237:e största (av 290) | |
| - land | 282,13 km² | |
| - vatten | 12,98 km² | |
| Folkmängd | 20 714 (2023-12-31)[2] 121:a största (av 290) | |
| Befolkningstäthet | 73,42 invånare/km²[2][1] 79:e högsta (av 290) | |
| Geonames | 3337384 | |
| Kommunkod | 0330 | |
| Tätortsgrad (%) | 71 (2015)[3] | |
| Antal anställda | 1 075 (2014-11)[4] | |
 | ||
| Webbplats: www.knivsta.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning | ||
Knivsta kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Knivsta.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Alsike, Husby-Långhundra, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 sammanlades alla kommuner utom Husby-Långhundra i Knivsta landskommun. Husby-Långhundra landskommun uppgick då i Skepptuna landskommun.
1967 delades Skepptuna landskommun upp, och Husby-Långhundra uppgick då i Knivsta landskommun.
Knivsta landskommun uppgick vid kommunreformen 1971 i Uppsala kommun och området överfördes samtidigt från Stockholms län till Uppsala län. Knivsta kommun bildades 2003 genom en utbrytning ur Uppsala kommun av det området som före sammanslagningen 1971 utgjort Knivsta landskommun.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.
Kommunvapnet
Blasonering: I rött fält en krona över ett treberg, allt av guld.
Knivsta kommunvapen syftar på "Mora stenar" och antogs och registrerades för den nya Knivsta kommun som bildades år 2003. Kommunvapnet togs fram i en informell omröstning inför bildandet av den nya kommunen och det antagna vapnet lämnades in av skoleleven Jacob Blumenthal i Knivsta.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Knivsta kommun 2005–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 2005 | 13 324 | |||
| 2010 | 14 724 | |||
| 2015 | 16 869 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Indelningar
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[6]:
Tätorter
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Knivsta kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Knivsta | 7 977 |
| 2 | Alsike | 3 833 |
| 3 | Vassunda | 243 |
Centralorten är i fet stil.
Politik
Efter valet 2010 bildades en ny politisk majoritet med Moderaterna, Knivsta.nu, Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna samt två ledamöter från Folkpartiet. Partier i opposition är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och en ledamot representerande Folkpartiet.
Kommunfullmäktige
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | Kenneth Gunnar | |
| Förste vice ordförande | Anne-Marie Morhed | |
| Andre vice ordförande | Niclas Uggla | |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | Göran Nilsson | Kerstin Eskhult | ||
| Samhällsutvecklingsnämnden | Klas Bergström | Anders Eskhult | ||
| Bygg- och miljönämnden | Boo Östberg | Thor Övrelid | ||
| Utbildningsnämnden | Björn-Owe Björk | Bengt-Ivar Fransson | ||
| Valnämnden | Camilla Uddman | Vakant | ||
Mandatfördelning i Knivsta kommun, valen 2002–2014
| Valår | V | S | MP | KNU | SD | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2002 | 2 | 8 | 1 | 4 | 3 | 4 | 2 | 7 |
| 31 | 82,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 8 | 1 | 4 | 3 | 3 | 2 | 9 |
| 31 | 84,45 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 6 | 2 | 5 | 1 | 3 | 3 | 1 | 9 |
| 31 | 86,87 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 6 | 2 | 4 | 2 | 3 | 1 | 3 | 8 |
| 31 | 87,34 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För valresultat äldre än 2002, se tidigare kommuntillhörighet; Uppsala kommun#Politik.
Näringsliv
Knivsta kommun är ett pendlarsamhälle. År 2012 så pendlade dagligen av förvärvsarbetande i åldern 16 och uppåt 5 531 ut ur kommunen och 1 507 in till kommunen för att arbeta. Av de utpendlande förvärvsarbetarna pendlade 2 175 personer till Uppsala kommun, 1 165 till Stockholms kommun, 1 067 till Sigtuna kommun, 228 till Solna kommun, 146 till Upplands Väsby kommun och 134 till Sollentuna kommun. Av de inpendlande förvärvsarbetarna hade 875 sin bostad i Uppsala kommun och 139 sin bostad i Sigtuna kommun.[7]
Inom Knivsta är de fem största arbetsgivarna (år 2012)[7]
- Knivsta kommun, 1 025 anställda
- Habia Teknofluor AB, 75 anställda
- Knivsta plattsättning AB, 75 anställda
- Stöckeby Handel AB, 75 anställda
- Assisticum AB, 75 anställda
- Wasam AB, 75 anställda
Utbildning
Knivsta har en kommunal gymnasieskola i Sjögrenska gymnasiet.
Vänort
Knivsta kommun skrev, den 20 november 2008, vänortsavtal med Jomala, en kommun i landskapet Åland i Finland. Jomala blev därmed den första vänorten för Knivsta kommun.[8]
Se även
- Lista över insjöar i Knivsta kommun
- Naturreservat i Knivsta kommun
- Lista över fornlämningar i Knivsta kommun
- Personer med anknytning till Knivsta kommun
Referenser
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b] Knivsta i siffror Knivsta kommun
- ^ http://www.knivsta.se/net/Knivsta+Kommun/Nyheter/Knivsta+Aktuellt/1227608795020 Knivsta kommun och Jomala kommun på Åland är numera vänorter
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
