Upplands Väsby kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Upplands Väsby kommun
Kommun
Upplands Väsby vapen.svg
Vapensköld för Upplands Väsby kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Attunda domsaga
Läge 59°31′N 17°54′Ö / 59.517°N 17.900°Ö / 59.517; 17.900
Centralort Upplands Väsby
Areal 83,82 km² (2015-01-01)[1]
275:e största (av 290)
 - land 75,01 km²
 - vatten 8,81 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 43 254 (2016-06-30)[2]
55:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 248 478 (2016[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 576,64 invånare/km²[2][1]
16:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 345 invånare/km²
GeoNames 2666237
Kommunkod 0114
Tätortsgrad (%) 97,7 (2010)[3]
Antal anställda 1 725 (2014-11)[4]
Upplands Väsby Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.upplandsvasby.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Upplands Väsby kommun (före 2002 officiellt Upplands-Väsby kommun)[5] är en kommun i Stockholms län. Centralort är Upplands Väsby.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. I söder gränsar kommunen till Sollentuna kommun, i väster till Järfälla kommun och Upplands-Bro kommun, i norr till Sigtuna kommun, samt i öster till Vallentuna kommun och Täby kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ed (större delen), Fresta och Hammarby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Väsby landskommun av landskommunerna i området samtidigt som området Stäket överfördes till Järfälla landskommun.

Upplands-Väsby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Väsby landskommun.[6] Den 19 september 2002 ändrades kommunens namn till Upplands Väsby kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en med kors krönt kyrka av silver visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar.

Vapnet skapades i samarbete mellan Riksarkivet och kommunen och fastställdes av Kungl Maj:t 1961. Eftersom kommunen bildats av tre tidigare socknar ville man först ha tre kyrkor i vapnet. I stället valde man en kyrka och tretalet fick representera industrin genom de tre kuggkransarna. Förebilden till kyrkan är Hammarby kyrka.

Kommunnamnet[redigera | redigera wikitext]

När kommunen bildades 1952 togs namnet från tätorten Upplands Väsby. Detta namn hade skapats av Postverket 1919, då poststationens namn ändrades från Väsby till Upplandsväsby (sammanskrivet). [8] Järnvägsstationen ändrades från Väsby till Upplands Väsby (särskrivet) 1939, varvid posten också justerade stavningen. Vid kommunbildningen fick kommunen dock formellt stavningen Upplands-Väsby (med bindestreck), vilket slutligen ändrades till Upplands Väsby 2002.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Att kommunen sedan gammalt är gammal kulturbygd vittnar inte minst de talrika fornlämningarna om. Kommunen är tredje runstenstätast efter grannkommunerna Täby och Vallentuna. I Runsa fornborg finns en av Sveriges största skeppssättningar.

Ursprunget till namnet Väsby är slottet Stora Väsby som ägs av den adliga släkten De Geer. När järnvägen drogs mellan Stockholm och Uppsala var De Geers och Stora Väsbys ägor tvungna att korsas. Stationen som öppnades 1866 fick namnet Väsby. Detta blev också namnet på det samhälle som växte fram runt stationen. I särskiljande syfte fick postorten och senare även järnvägsstationen namnet Upplands Väsby. Det blev 1952 namnet på den nya kommunen. Kommunen är alltså uppkallad efter sin järnvägsstation och inte tvärt om. Närheten till järnvägen ledde till att Optimusverken etablerades under ledning av Anton Tamm. En villastad växte fram på det gamla godset Vilundas ägor. De tidiga 1900-talet präglades av småskalig industri, arbetarrörelse, nykterhetsrörelse samt frikyrkorörelse. I samband med Arlandas tillkomst växte kommunen väldigt fort under 1960- och 1970-talen. 1913 skedde ett mycket berömt och uppmärksammat mord i Hammarby apotek. Gustav Adolf Löwenström lät i början av 1800-talet resa Löwenströmska lasarettet. Löwenström var bror var till Jakob Johan Anckarström, mannen som mördade Gustav IIIoperans maskeradbal 1792.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
19 032
1975
  
28 810
1980
  
31 961
1985
  
33 912
1990
  
35 963
1995
  
36 277
2000
  
37 576
2005
  
37 624
2010
  
39 289
2015
  
42 661
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 14 634, eller 35,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 816 den 31 december 2014).[9]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är indelad [10]i fem kommundelar, med följande invånarantal år 2014:

  • Runby 6 707
  • Smedby 4 662
  • Vilunda 11 707
  • Vik/Fresta 6929
  • Odenslunda/Bollstanäs 11 725
  • Restförda 85

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Upplands Väsby kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av kommunens tätbebyggelse utgörs av tätorten Upplands Väsby. Norr därom ligger tätorten Löwenströmska lasarettet och sydost därom tätorten Ekeby. Två hektar av kommunens yta räknas till tätorten Stockholm (området runt Infra City i kommunens sydligaste del).[källa behövs]

Nr Tätort Folkmängd
1 Upplands Väsby 37 594
2 Löwenströmska lasarettet 518
3 Ekeby 258

Centralorten är i fet stil

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från norr till söder genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg mellan Stockholm och Märsta respektive Arlanda och Uppsala. Centralt i kommunen avtar länsväg 268 från europavägen åt öster. Genom kommunens sydöstra flik löper länsväg 265.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige har sedan 1988 51 platser. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Väsbys bästa är styrande i kommunen med sammanlagt 27 av mandaten., Kommunstyrelsens ordförande är Mattias Bohman (S).

Mandatfördelning i Upplands Väsby kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPI SD NYD VB C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 21 6 8 4
2 21 6 8 4
41 88,7
29 12
1973 3 19 9 4 6
3 19 9 4 6
41 91,2
28 13
1976 3 19 7 5 7
3 19 7 5 7
41 88,3
27 14
1979 4 23 1 6 5 10
4 23 6 5 10
49 86,3
30 19
1982 3 24 1 4 3 1 13
3 24 4 3 13
49 87,2
29 20
1985 3 23 2 2 6 13
3 23 2 2 6 13
49 84,5
28 21
1988 3 23 4 2 7 12
3 23 4 7 12
51 81,0
27 24
1991 3 18 2 3 2 6 2 15
3 18 3 6 15
51 81,8
28 23
1994 3 24 3 2 4 1 14
3 24 3 4 14
51 82,0
28 23
1998 5 18 2 1 2 4 3 16
5 18 4 3 16
51 75,52
27 24
2002 4 20 2 1 2 8 3 11
4 20 8 3 11
51 75,12
27 24
2006 3 16 3 1 2 6 3 17
3 16 3 6 3 17
51 76,21
29 22
2010 2 15 5 2 2 6 2 17
15 5 6 17
51 79,35
29 22
2014 4 16 5 3 2 2 4 2 13
4 16 5 3 4 13
51 79,21
27 24
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Intressanta byggnader och omgivningar[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 35 Läst 25 december 2015
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ http://www.mittvasby.se/blog/mitt-vasby/2012/1/31/fran-wasby-till-upplands-vasby.aspx
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
  10. ^ http://www.upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/kommundelarna.html
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]