Kristinehamns kommun är en kommun i Värmlands län och landskapet Värmland . Kommunen gränsar i söder till Gullspångs kommun . Centralort är Kristinehamn .
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Rudskoga , Varnum , Visnum , Visnums-Kil och Ölme . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Kristinehamns stad som 1863 bildade en stadskommun .
Den 24 september 1948 inrättades Björneborgs municipalsamhälle i Visnums landskommun . 1951 inkorporerades Varnums landskommun i Kristinehamns stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Visnum (av de tidigare kommunerna Rudskoga , Södra Råda , Visnum och Visnums-Kil ) och Väse (av Väse och Ölme ) medan Kristinehamns stad förblev opåverkad. Vid årsskiftet 1954/1955 upplöstes Björneborgs municipalsamhälle.
Kristinehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristinehamns stad, huvuddelen av Visnums landskommun (Rudskoga, Visnums och Visnums-Kils församlingar) samt en del ur Väse landskommun (Ölme församling). [ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands domsaga .[ 6]
Kommunvapnet
Blasonering : I fält av silver en röd bojort med hissade segel, seglande på en av en vågskura bildad blå stam.
Bilden kommer från Kristinehamns stads sigill, föreskrivet i privilegiebrevet från 1642. När detta skulle fastställas som vapen på 1940-talet uppstod vissa tolkningskiljaktigheter mellan staden och Riksheraldikern . I sin nuvarande form kunde det fastställas av Kungl Maj:t 1941. Efter kommunombildningen 1971 registrerades det för Kristinehamns kommun i PRV 1974.
Befolkningsutveckling
All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Indelningar
Distrikt inom Kristinehamns kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 7] :
Tätorter
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kristinehamns kommun.
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Kristinehamn
&&&&&&&&&&018557.&&&&&0 18 557
2
Björneborg
&&&&&&&&&&&01237.&&&&&0 1 237
3
Bäckhammar
&&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0 296
4
Ölme
&&&&&&&&&&&&0218.&&&&&0 218
Centralorten är i fet stil .
Politik
Kommunstyrelseordförande
Kommunfullmäktige
Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Ingrid-Märta Grönlie
Förste vice ordförande
M
Åke Thörnesjö
Andre vice ordförande
S
Lars Andersson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S
Lars Nilsson
KD
Linnéa Kihlström
Kulturnämnden
V
Magnus Wallengren
FP
Bo Olson
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Lars Johansson
C
Gerd Cortes
Tekniska nämnden
S
Krister Nyström
M
Mats Hahne
Skolnämnden
S
Ulf Granhagen
C
Jane Larsson
Valnämnden
S
Stefan Hult
C
Erik Ågren
Mandatfördelning i Kristinehamns kommun, valen 1970–2014
Valår V S MP SD NYD SJVV C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 2 25 8 8 1 5 49 89,0
1973 3 23 10 6 1 6 49 91,5
1976 2 23 11 6 1 6 49 91,6
1979 3 24 8 6 1 7 49 89,8
1982 2 26 7 4 1 9 49 90,7
1985 3 24 5 8 1 8 49 88,3
1988 3 22 2 5 9 1 7 49 84,1
1991 3 19 1 3 5 7 3 8 49 84,7
1994 4 25 2 4 5 2 7 49 85,6
1998 8 19 2 4 4 4 8 49 79,93
2002 5 16 2 1 7 6 4 8 49 79,66
2006 3 14 1 1 3 4 2 1 12 41 80,13
2010 3 16 2 1 5 2 1 11 41 82,11
2014 3 16 2 3 5 4 1 7 41 83,69
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Utbildning
I kommunens finns förutom grundskolor, Brogårdsskolans gymnasium , Presterudsgymnasiet och Kristinehamns Praktiska skola (KPS), folkhögskola
Vänorter
Kristinehamn har fem vänorter:
Man anordnar årligen ett vänortsutbyte mellan dessa kommuner, där ungdomar får chansen att resa med sin sportförening och tävla.
Se även
Källor
Externa länkar