Kultur i Umeå

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Umeås kulturliv sägs ibland ha sin grund i en "gör det själv-anda",[1], men minst lika betydelsefullt för kulturlivet i torde vara kommunens långsiktiga satsningar på kultur. Som exempel var Umeå kommun åren 2011–2016 och 2019 den svenska kommun som satsade mest på kultur – omkring 2 500 kronor per invånare och år.[2]

Redan år 1862 utvecklades föreningslivet i Umeå, som då hade 1 900 invånare, genom bildandet av Umeå musiksällskap.[3] Föreningslivet har fokuserat både på eget kulturutövande och att locka gästspel till staden. Föregångare som Musiksällskapet, Minerva, Shakespearesällskapet, Teaterföreningen, Filmstudion, Jazzklubben och Studentteatern har alla bidragit till att utveckla och stimulera intresset, och har på senare år fått sällskap såväl av kommunala kulturskolor som av yngre entusiaster inom de flesta kulturområden.

En betydande aktör är Norrlandsoperan, men också fria teatergrupper som Profilteatern och Ögonblicksteatern, liksom de många festivalerna – Jazzfestivalen, Folkmusikfestivalen, VisfestivalenHolmön, MADE-festivalen, Umeå Open, House of Metal och Littfest – har bidragit till att bredda utbudet och lyfta den professionella nivån även lokalt.

I Umeå finns också Västerbottens museum och Umedalens skulpturpark, samt en Konsthögskola. Den sistnämnda bildar tillsammans med Bildmuseet, Designhögskolan, en gren av Humlab vid Umeå universitet, samt den arkitekthögskola som invigdes 2010 det sammanhållna Konstnärligt campus vid Umeå universitet.[4]

År 2014 delade Umeå och Riga i Lettland titeln Europas kulturhuvudstad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1800-tal[redigera | redigera wikitext]

  • 1847 I september utgavs första numret av Umeås andra tidning, det konservativa Umebladet, som kom att leva i drygt etthundra år. Dess förste redaktör, åren 1847–1880, var Erik Gustaf Lindroth.[7] Samma år bildades, på initiativ av assessor C J F Plagemann, teatersällskapet Thalia.[8][9]
  • Den 11 september 1853 invigdes Umeås första teater – Teaterladan, eller mer officiellt, Thalias tempel – på kvarteret Gymnastiken vid Badstugatan (senare omdöpt till Skolgatan).[8]
  • 1858 omorganiserades läroverket från fem- till tio-klassigt under namnet Umeå högre elementarläroverk. Från 1865 kunde man där avlägga studentexamen, och 1878 fick skolan rangen av av högre allmänt läroverk. Utöver de ordinarie läroämnena stod även sång, gymnastik och teckning på schemat redan från år 1860.[10]
  • 1862 bildades Umeå musiksällskap, som det tredje musiksällskapet i Sverige, och fick redan från start 74 medlemmar – vilket var en hel del i en stad med knappt 2 000 invånare.[3]
  • 1885 övertog Johan Åkerblom kommissionärskapet för bokhandeln i Umeå. Åkerbloms Bok, Musik och Pappershandel huserade till en början i ett gårdshus på Brogatan, men fick redan 1892 bättre lokaler vid Storgatan, mitt emot Westerbottens enskilda banks lokaler i den så kallade "Smörasken".[11]
  • 1899 bildade snickaren J. J. Leufvenius Umeå hantverkares manskör, som senare kom att uppgå i Umeå sångarförbund under ledning av musikhandlare Thure Melander.[13]

1900-tal[redigera | redigera wikitext]

Umeå Nya Teater invigdes 1 oktober 1907 med 416 platser, och brann ned till grunden 1 januari 1913.

Storsatsningen på ett nytt, stort teaterhus kunde ha varit epokgörande, om inte huset brunnit ned så snart. Väntan på ett nytt teaterhus skulle vara i 70 år.

  • 1901 invigdes Ordenshuset på Skolgatan 48, som kom att bli en samlingsplats för nykterhetsföreningar och andra folkrörelser. [17]
  • 1902 flyttade Åkerbloms bokhandel till sin nuvarande plats vid Rådhuset, där den fram till 1966 huserade i ett vackert trähus.[11][18]
  • 1903 bildades den opolitiska folkbildningsföreningen Minerva på initiativ av regementsintendenten Max Schürer von Waldheim, för att befordra öppen föreläsningsverksamhet och bokutlåning.[19]
  • 1905 inrättade Minerva ett bokskåp i Rådhuset, vilket kan ses som början på biblioteksverksamheten i Umeå.[20]

1910-tal[redigera | redigera wikitext]

1920-tal[redigera | redigera wikitext]

  • 1922 I samband med firandet av Umeås 300-årsjubileum som stad uppfördes en stor festkantat med ord och musik av Peterson-Berger och under dennes ledning,[29] vilket ledde till Musiksällskapets återupplivande.
  • 1925 utkom Folke och Frida, första delen av Frida Åslunds självbiografiska barnbokstrilogi om uppväxten i Umeå.[30]
  • 1927 flyttade folkskollärarinneseminariet ut från den byggnad som idag rymmer Hovrätten för Övre Norrland, som sedan under en tioårsperiod kom att fungera som stadens kulturhus, med bland annat museum, bibliotek och en aula som användes för teaterföreställningar och konserter.[32]

1930-tal[redigera | redigera wikitext]

1940-tal[redigera | redigera wikitext]

  • 1949 Stiftelsen Vetenskapliga biblioteket instiftades i Umeå och knöts organisatoriskt till stadsbiblioteket.[44] Dess uppgift var att skapa ett bibliotek för de högre utbildningar som man hoppades kunna få förlagda till Umeå.[45] Genom anslag från grannkommunerna, donationer från bland annat Kempestiftelserna, samt gåvor och köp kunde man förvärva stora och värdefulla boksamlingar. Skivbutiken Burmans Musik öppnade (och lever fortfarande 2022, som Sveriges äldsta i sitt slag).[46]

1950-tal[redigera | redigera wikitext]

Grundandet av Shakespearesällskapet, det nya stadsbiblioteket och flera nya biografer ökade utbudet för de ännu rätt få umeborna – knappa 20 000 personer vid 1950-talets början.

  • 1952 På våren var det premiär för Shakespearesällskapets första uppsättning; ett antal scener från bland andra Romeo och Julia, En midsommarnattsdröm och Macbeth. Under de följande 20 åren skulle de många hundra barn och ungdomar som engagerades i sällskapet sätta upp ett 40-tal pjäser som spelades mer än 300 föreställningar – inklusive två gästspel i England. Umeå Folkets hus stod värd för en nordisk kulturvecka.[48]
  • 1953 omfattade stadsbibliotekets bokbestånd totalt närmare 75 000 band.
  • 1959 invigdes Sagabiografen på Kungsgatan med 580 sittplatser, en 14 meter bred duk och stereoljud. Biografen drevs av Svenska Förenade Biograf AB till 1984, då SF köpte upp biografen.[51] Fotografen Sune Jonsson gav ut sin första bok, Byn med det blå huset.[34]

1960-tal[redigera | redigera wikitext]

Musiklivet växte, både genom allt fler gästspel och unga rockgrupper. Men den sten som sattes i rullning när Jazzfestivalen startade 1968 ska inte underskattas.

  • 1960 I mars nådde Rock-Boris, norske Per-Elvis och danske Rock-Finn Umeå med sin Nordiska Rockgala. I augusti kopplades Vännäs-sändaren på och Umeå med omnejd kunde hädanefter se televisionen.[50]
  • 1963 Det var utsålt och närmare 900 personer i publiken när lokala skämtmagasinet Grisbacka-Bladet arrangerade Umeås första lokala rockgala i Läroverkets aula; på scenen hördes bland andra Zettlers, Trappers och Cliftons.[50]
  • 1964 grundades amatörteatergruppen Umeå Studentteater, som under 1970-talet kom att hålla till i ett bergrum under Döbelns park under det nya namnet Grotteatern. Det första utländska popbesöket var när Swinging Blue Jeans kom på besök till sporthallenGammlia i oktober[50] (då polisen sägs ha ingripit för att åskådarna tog sig friheten att utföra så kallad "spontan dans", vilket inte var tillåtet...)
  • 1965 fick Margreta Söderwall Umeå kommuns kulturpris för sitt arbete med Shakespearesällskapet. Umeås första diskotek öppnade.[50]
  • 1966 Teaterhuskommitténs arkitekttävling lockade mer än etthundra bidrag. Det vinnande förslaget skissade en flexibel byggnad för teater, musik, kongresser, dans, utställningar med mera. Förslaget förverkligades inte, denna gång, men flexibiliteten var ledstjärna även för det nya Folkets hus som invigdes 1986.[37]
  • 1967 invigdes Umeå universitetsbibliotek, som också övertog granskningsexemplaret.[43]

1970-tal[redigera | redigera wikitext]

Ett gryende krogliv ökade möjligheterna för musikaliska gästspel. Proggrocken dominerade och hade stor publik bland det växande antalet studenter vid "det röda universitet". Lite i skymundan grodde det unga musiklivet i allt fler riktningar, från folkmusik till hårdrock.

  • 1971 Restaurang Krogen, som öppnat i november 1971 på Ålidhem, började med viskvällar på tisdagarna, vilket blev inledningen till Tisdagskrogen, som därefter under många år gästades av oräkneliga rockband från när och fjärran.[50]
  • 1978 utkom Pigan och härligheten, den första i en serie om fyra romaner där Lars Widding skildrade livet i barndomsstaden Umeå, åren 1920–45. I september öppnade Per Sörlin Umeås första inspelningsstudio, Tonteknik. Samma månad gjorde Stonesinfluerade Nasty Music sin första spelning på Ålidhemsgården (och de håller på än, 2022).[50] Folkmusikföreningen Gnid & Drag bildades. Sara Lidman, som på sin ålders höst bosatt sig i Umeå, promoverades i oktober till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet.
  • 1979 Flera stora musikfester utomhus i Döbelns park och på Mariehemsängen. Umeåfödde författaren Stig Larsson debuterade med romanen Autisterna. I december lades musikföreningen Stacken ned. Filmstudio Röda Rummet grundades och inledde visningar i en hörsal på Umeå universitet.[55]

1980-tal[redigera | redigera wikitext]

Nya kulturinstitutioner som Bildmuseet, Konsthögskolan, Norrlandsoperan och – så centralt i staden som det bara går – det nya stadsbiblioteket och Idunteatern i nya Umeå Folkets hus. Institutionerna och lokalerna gav möjligheter till fler och större gästspel. Kommunen satsade också medvetet på festivaler, och utöver den redan etablerade Jazzfestivalen tillkom nu folkmusikfestival, kammarmusikfestival, filmfestival och – sedan Umeå av radions P3 utsetts till "Årets Popstad" – även en popfestival, och det mesta ägde rum på de många scenerna i nya Folkets hus.

  • 1983 utkom Göran Häggs roman Doktor Elgcrantz eller Faust i Boteå; en högst satirisk och delvis självbiografisk berättelse som hämtat näring ur Häggs gästspel som föreläsare i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Chick Corea, Georgie Fame och Bobo Stenson var några höjdpunkter på jazzfestivalen. Första uppsättningen av det därefter årliga Medicinarspexet betitlades Aladdin.
  • 1986 fick Umeå äntligen, efter mer än 70 års väntan, en fullstor teaterscen när Idunteatern invigdes i det nybyggda Umeå Folkets hus, vars scener under många år kom att rymma såväl jazz-, folkmusik- och filmfestivaler som Teaterföreningens många gästspel och mycket annat. I september var det premiär för Umeå filmfestival, som då var landets andra stora filmfestival vid sidan av Göteborgs filmfestival. Och Sara Lidman upprördes över årets filmfestivaltema: "Amerikansk film över sju decennier".

1990-tal[redigera | redigera wikitext]

Indiepopscenen växte med skivbolaget NONS och band som Komeda i spetsen. Än mer ryktbar blev "Hardcorescenen", och band som Refused. Visfestivalen på Holmön, Umedalens skulpturpark och musikfestivalen Umeå Open ser dagens ljus.

  • 1994 I mars började NCC bygga om Sagabiografen till teaterlokal med 376 sittplatser, tänkt för Revybolaget och Ögonblicksteatern. Fjortonde upplagan av Kammarmusikfestivalen hade Frans Helmersson som konstnärlig ledare. I juli arrangerade Visum första upplagan av Visfestival Holmön, med bland andra Ewert Ljusberg, Stefan Demert och Jeja Sundström på scen. 28 september 1994, samma dag som Estoniakatastrofen, invigdes Sagateatern med Ögonblicksteaterns premiärföreställning "Goda grannar", byggd på historierna om Kung Ubu. Dessvärre gick Revybolaget kort därefter i konkurs och Ögonblicksteatern fick driva Saga själva. Sommaren detta år arrangerades för första gången utställningen Umedalen Skulptur på det gamla sjukhusområdet i stadens västra utkanter. Utställningen förnyades fram till 2012 med nya tillskott vartannat år. Hardcorebandet Final Exit bildades av medlemmar från Refused och Abhinanda. I oktober uruppförde Norrlandsoperan Bengt Malmros Grabbhalvan, med musik av Umeåsonen Björn Linnman.
  • 1995 bildades Umeå R&B (som senare bytt namn till Umeå Bluesförening) som sedan dess arrangerat hundratals bluesspelningar på bland annat Droskan, Umeå Folkets hus och restaurangbåten Sjöbris, samt Harrys Pub.

2000-tal[redigera | redigera wikitext]

  • 2002 utkom Vladimir Oravskys dagboksanteckningar om hans tid som kulturchef i Umeå, boken Kulturen bakom kulturen – ett hållbart alternativ till myter, lögner och förtal . The Perishers släppte sitt första album, From Nothing to One. Solja Krapu fick Sveriges barn- och ungdomsboksförfattares pris Slangbellan för texten till bilderboken Jag behöver lillbrorsan. Ungdomsteaterföreningen Teater Mirakel satte upp sin första föreställning, Tagg i hjärtat. Stadsbiblioteket återinvigdes efter en utökning med 500 m² och en ny våning.[43] Norrlandsoperans nybyggda teater och konsertsal invigdes, båda i direkt anslutning till det gamla operahuset. Guldäpplet gick till filmaren Jens Jonsson som på våren detta år fått en Silverbjörn vid filmfestivalen i Berlin för kortfilmen Bror min. Lisa Miskovsky belönades med två Rockbjörnar, som Årets svenska nykomling och Årets svenska kvinnliga artist.
  • 2005 arrangerade Nya Studentteatern Sveriges första nationella studentteaterfestival, med gästspel både från sydsvenska och internationella studentteatrar. I maj samlades drygt 1 200 teaterarbetare i Umeå och Skellefteå för Teaterbiennalen. I juli sade kulturchefen Monica Sparby upp sig efter samarbetssvårigheter med stadsdirektören och kulturnämndens ordförande. Kommunen drog in stödet till folk- och Kammarmusikfestivalerna till förmån för det nya konceptet MADE-festivalen (Music, Art, Dance etcetera). Kulturföreningen Moonshake bildades och arrangerade följande år hundratals konserter och evenemang långt vid sidan av den "breda vägen".[62] Metalfestivalen Demons of the Opera arrangerades på Norrlandsoperan, med band som 6th Awakening och Nocturnal Rites – och förstås Symfoniorkestern. Carolina Miskovsky fick årets Guldäpple. Sånggruppen Kraja släppte sitt första album, Vackert väder. I augusti var det premiär för P3-programserien Mammas nya kille, i huvudsak producerad och befolkad av Klungan-medlemmar.
  • 2007 I januari sålde dåvarande ägarna Astoria Cinemas sina landsortsbiografer till SF Bio, som omedelbart lade ned biografen Royal efter 64 års verksamhet,[41] vilket lämnade Umeå med endast en kommersiell biograf, Filmstaden. I februari arrangerades första upplagan av tvådagarsfestivalen House of Metal i Umeå Folkets hus. Entombed, Satyricon och Soilwork var några av de 25 band som lockade totalt cirka 4 000 besökare.[63] Isolation Years gav ut skivan Sign, Sign. I maj utsågs Fredrik Lindegren även till posten som kulturchef; en delad befattning där han blev konstnärlig ledare samtidigt som en ny tjänst som kanslichef inrättades. I november stod det klart att kommunen inte skulle skjuta till mer pengar till Filmfestivalen, som efter 22 år tvingades ställa in verksamheten. Dockteater Månstjärnan arrangerade den nordiska dockteaterfestivalen Dockor i Norr. Årets Guldäpple gick till musikern David Sandström. Den fria kulturföreningen Verket bildades och startade verksamhet i kooperativ form i lokaler som fick samma namn som föreningen. Genom etablerandet av Verket fick Umeå Hardcore en nytändning och stadens hardcorescen levde upp på nytt.
  • 2008 I februari anordnades för andra gången hårdrocksfestivalen House of Metal, den här gången med bland andra Candlemass, Meshuggah, Easy Action och Nocturnal Rites på scenen. Umeå Nya Studentteater lade ner sin verksamhet. Den tionde punkfesten ordnades.

2010-tal[redigera | redigera wikitext]

2020-tal[redigera | redigera wikitext]

  • 2020 medförde Covid-19-pandemin att de flesta större evenemang ställdes in; Littfest så sent som dagarna innan festivalen i mars, Holmöns Visfestival i maj, och Brännbollsyran efter att första ha flyttats från maj till september.[69] I slutet av oktober genomfördes ändå en nedbantad jazzfestival.[70]
  • 2021 flyttades Samiska veckan från mars till början av november.[71] Littfest genomfördes digitalt, men Visfestivalen ställdes in för andra året. Jazzfestivalen i slutet av oktober kunde liksom Filmfestivalen i november åter fylla salongerna utan större restriktioner.

Festivaler, institutioner m.m.[redigera | redigera wikitext]

Festivaler[redigera | redigera wikitext]


Opera & teater[redigera | redigera wikitext]

Museer & konsthallar[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Kulturpersonligheter med anknytning till Umeå[redigera | redigera wikitext]

Bengt Andersson skådespelare - Karl Backman konstnär och musiker - Gunnar Balgård kulturjournalist och författare - Linda Bergkvist digitalkonstnär - Sven Björklund skådespelare - Blaziuz konstnär - Margit Borgström sångledare - Jan Bylund komiker - Cleo musiker - Eva Dahlgren artist, låtskrivare och sångerska - Berndt Egerbladh musiker - Birgitta Egerbladh koreograf - Johan Edlund programledare i TV - Bertil Ekholtz fotograf - Carl Englén komiker, regissör - Göran Everdahl kulturjournalist och filmvetare - Mattias Fransson skådespelare - Fricky musiker - Anneli Furmark serieskapare - Mats Gustafsson musiker - Tomas Haake musiker - Torbjörn Harr artist & musiker - Svante Henryson musiker Calle Hård journalist & författare - Jonas Inde skådespelare - Sofia Jannok sartist - Pia Johansson skådespelare och komiker - Sune Jonsson fotograf och författare - Jonas Knutsson saxofonist - Solja Krapu estradpoet, författare - Erik Krikortz konstnär - Love Larson maskör - Stieg Larsson författare - Stig Larsson författare - Sara Lidman författare - Stig Lindberg formgivare, konstnär - Daniel Lindström sångare, vinnare av Idol 2004 - Staffan Ling programledare i TV - Samuel Ljungblahd sångare - Lars Lystedt jazzmusiker - Dennis Lyxzén musiker - Kee Marcello musiker - Hans Marklund koreograf - Katarina Mazetti radiojournalist, författare - Carolina Miskovsky musiker - Lisa Miskovsky artist, låtskrivare och sångerska - Sol Morén konstnär - Calle Norlén nöjesjournalist m.m. - Sverker Olofsson programledare i SVT - Linda Olofsson programledare i TV - Vladimir Oravsky författare, dramatiker - Helmer Osslund konstnär - Wilhelm Peterson-Berger tonsättare - Elisabeth Rynell författare - Gunnel Sahlin glasformgivare - David Sandström musiker - Katarina Sandström nyhetsankare - Frida Selander musiker - William Spetz skådespelare - Kristofer Steen musiker och filmare - Erik Steen musiker - Bengt Strömbro programledare, manusförfattare - Tove Styrke musiker - Fredrik Thordendal musiker - Knutte Wester konstnär - Lars Widding författare och journalist (fp) - Håkan Wikell musiker och tonsättare - Olof Wretling skådespelare - Jimmy Ågren musiker - Morgan Ågren trumvirtuos - Frida Åslund författare - Mats Öberg jazzpianist

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Steckzén, Birger (1981[1922]). Umeå stads historia 1588–1888. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 6 (Facs.-utg.personreg. har utarbetats av Saga Edstedt och ortreg. av Gun och Kurt Boberg ; med en efterskrift av Erik Thelaus). Umeå: Två förläggare. Libris 7753338. ISBN 9185920053 
  • Olofsson, Sven Ingemar; Eriksson Karin (1972). Umeå stads historia 1888–1972. Umeå: Umeå kommunfullmäktige. Libris 88277 
  • Hugoson, Rolf (2016). Umeå stads historia: 1950–2010 (Första upplagan). Umeå: Kommunfullmäktige. Libris 19886681. ISBN 9789188445995 
  • Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Umea.se: Gör det själv eller dö Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Hämtad 2014-01-28
  2. ^ Maria Askerfjord Sundeby (2 mars 2022). ”Kommunerna som satsade mest pengar på kultur i Sverige”. Sverige television. https://www.svt.se/kultur/kommunerna-som-satsade-mest-pengar-pa-kultur-i-sverige. Läst 17 mars 2022. 
  3. ^ [a b] Historik – Umeå musiksällskap - 150 år! Arkiverad 16 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. Hämtad 26 juni 2017
  4. ^ Pressmeddelande från Umeå universitet, 2012-05-24: Världsklass vid Umeälven – nu invigs Konstnärligt campus Hämtat 2013-02-26
  5. ^ Åkerlund, Niklas (1 oktober 2019). ”När det tryckta ordet kom till Umeå”. Umeå universitetsbibliotek. https://trycktochotryckt.ub.umu.se/2019/10/01/nar-det-tryckta-ordet-kom-till-umea/. Läst 31 mars 2022. 
  6. ^ ”Historik över Åkerbloms universitetsbokhandel” (pdf). Västerbottens museum. sid. 11. http://forum.vbm.se/data/texter/pdf/foretag-hist/historik-over-akerbloms-bokh.pdf. Läst 19 april 2022. 
  7. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 263. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  8. ^ [a b] Eriksson, Karin (1975). ”Studier i Umeå stads byggnadshistoria”. Umeå universitet. sid. 65, 127f. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:399942/FULLTEXT01.pdf. Läst 19 april 2022. 
  9. ^ Marcus Österström (24 maj 2022). ”Familjen som förde kulturen till Umeå”. Umeå 400. https://www.umea.se/web/umea400/historienomumea/arkiv/historienomumeaarkiv/arkivhistoria/familjensomfordekulturentillumea.5.475b215d180a74221c014f3.html?fbclid=IwAR3dR3tc8s7Dv0quuWiSJnY0GCjXwSPXPw7_i_zHGuCgaNVoXMZOJL5FWc4. Läst 1 juni 2022. 
  10. ^ Eriksson, Karin (1975). ”Studier i Umeå stads byggnadshistoria”. Umeå universitet. sid. 106. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:399942/FULLTEXT01.pdf. Läst 19 april 2022. 
  11. ^ [a b] ”Historik över Åkerbloms universitetsbokhandel” (pdf). Västerbottens museum. 8 juni 2003. http://forum.vbm.se/data/texter/pdf/foretag-hist/historik-over-akerbloms-bokh.pdf. Läst 8 april 2022. 
  12. ^ Bengt Hultman. ”Historik. Umeå Musiksällskap - klassisk musik sedan 1862”. Umeå Musiksällskap. https://www.umeamusiksallskap.se/historik-1. Läst 28 mars 2022. 
  13. ^ Olofsson (1972), sid 199
  14. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 337. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  15. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 22. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  16. ^ Olofsson (1972), sid 617
  17. ^ Olofsson (1972), sid 190
  18. ^ Åkerbloms universitetsbokhandel, 1885–1995. Nyheternas Tryckeri, Umeå (1995)
  19. ^ Olofsson (1972), sid 199
  20. ^ Olofsson (1972), sid 198
  21. ^ Tidningen Västerbotten, nr. 4 1974, s 202
  22. ^ Kari Marklund, red (1993). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [A-Gästg]. "Band 1". Lars-Erik Edlund, Tore Frängsmyr. Höganäs: Bra böcker. sid. 1. Libris 1610871. ISBN 91-7133-187-5 
  23. ^ Åke Boström (10 december 2001). ”Gamla Biografer” (pdf). Västerbottens museum. http://forum.vbm.se/data/texter/pdf/foretag-hist/gamla-biografer--i-umea.pdf. Läst 27 april 2022. 
  24. ^ ”Biografen Röda Kvarns sista dagar”. Facebook-gruppen "Umeå stad – gamla fotografier". Totalt Umeå. 13 april 2017. https://www.facebook.com/groups/126219130735745/posts/1521898717834439/. Läst 27 april 2022. 
  25. ^ Sjögren, Anders (1994). ”Från Raffles till Splendor”. i Lars Böhlin. 40 år med Filmstudion i Umeå. Filmstudions medlemsblad. Umeå: Filmstudion i Umeå. sid. 36–37. Libris 1920144 
  26. ^ [a b] Rosén, Gull-Marie (2005). ”Stickan från Umeå”. Västerbotten (Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund) (2): sid. 3f. ISSN 0346-4938. 
  27. ^ Hans Forsman (12 juni 2019). ”Här är det historiska första numret av Folkbladet”. Folkbladet. https://www.folkbladet.nu/2016-12-22/har-ar-det-historiska-forsta-numret-av-folkbladet. Läst 8 april 2022. 
  28. ^ [h ”Den gamla liden blir Gammlia”]. Västerbottens museum. Arkiverad från originalet. h. Läst 8 april 2022. 
  29. ^ ”Kantat vid Umeå stads 300-jubileum”. Kungl. Musikaliska akademien – Levande musikarkiv. 8 juni 2022. https://www.levandemusikarv.se/tonsattare/peterson-berger-wilhelm/SMH-W3017-Kantat_vid_Umea_stads_300-jubileum?action=tonsattare&composer=peterson-berger-wilhelm&workid=3017. Läst 27 april 2022. 
  30. ^ Elisabeth Eriksson (4 november 2011). ”Folke och Frida – två västerbottniska busungar”. Norran. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.ph/2013.04.18-093923/http://norran.se/2008/11/folkeochfridatvavasterbottniskabusungar/#selection-1689.0-1689.46. Läst 27 april 2022. 
  31. ^ Stadsbiblioteket fyller 20 år! Pressmeddelande från Umeå kommun Hämtat 14 juli 2009
  32. ^ Tidningen Västerbotten, nr. 4 1974, s 230
  33. ^ Anders Sjögren (1994). ”Från Raffles till Splendor”. i Böhlin Lars. 40 år med Filmstudion i Umeå. Filmstudions medlemsblad ; 1994:3. Umeå: Filmstudion. sid. 43. Libris 1920144 
  34. ^ [a b] Lars-Erik Edlund, red (1994). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Gästr-Lantz]. "Band 2". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 243. Libris 1610872. ISBN 91-972484-0-1 
  35. ^ ”Umeås historia 1900–1999”. Umeå kommun. 2 mars 2022. https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/19001999.4.5bc0956b1719ab0ae7fbf.html. Läst 3 maj 2022. 
  36. ^ Umeå teaterförening - Om oss Hämtad 26 juni 2017
  37. ^ [a b] Birgit Pettersson, Umeå Folkets hus och dess historia (Umeå 1986)
  38. ^ ”Smörasken”. Västerbottens museum. https://web.archive.org/web/20100821103340/http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/umea-kommun1/smerasken-umea.html. Läst 14 mars 2022. 
  39. ^ Karlsson, Gerhard; Wikner, Mikael (2019). Så bygger man en stad: OF Bygg – lokalproducerat sedan 1937. Umeå: OF Bygg KB. sid. 49. Libris 7mflg0rc5p2cg0k9. ISBN 9789197109130 
  40. ^ Att flytta historien”. Tidskriften Västerbotten (Umeå) (3): sid. 2. 95. ISSN 0346-4938. http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1995_3.pdf. Läst 21 juni 2016. 
  41. ^ [a b] ”Sista föreställningen för biograf Royal i Umeå”. SR P4 Västerbotten. 18 januari 2007. https://sverigesradio.se/artikel/1152561. Läst 3 maj 2022. 
  42. ^ ”I som här inträden ..”. Kungliga biblioteket – Libris. http://libris.kb.se/bib/758020. Läst 3 maj 2022. 
  43. ^ [a b c d e f] Mina bibliotek – Umeå stadsbibliotek förr och nu Hämtat 26 juni 2017
  44. ^ ”Umeå stadsbibliotek förr och nu”. Umeå stadsbibliotek. https://www.minabibliotek.se/sv/content-page/umeå-stadsbibliotek-förr-och-nu. Läst 3 maj 2022. 
  45. ^ ”Stiftelsen Vetenskapliga biblioteket i Umeå”. Umeå universitetsbibliotek. 8 juni 1969. https://arken.kb.se/stiftelsen-vetenskapliga-biblioteket-i-umea. Läst 27 april 2022. 
  46. ^ Eriksson, Kerstin (30 november 2017). ”Målet med skivbutiken: "Det lokala musiklivet ska synas"”. Västerbottens-Kuriren. Arkiverad från originalet den 14 december 2017. https://web.archive.org/web/20171214182955/https://www.vk.se/plus/2154532/malet-med-skivbutiken-det-lokala-musiklivet-ska-synas. Läst 14 december 2017. 
  47. ^ Söderwall, Margreta (1973). Barn och ungdom i skapande verksamhet.. Umeå: Sällsk. Libris 1536678 
  48. ^ Nordebo, Ola (9 december 2021). ”Nordebo: Ända sedan andra världskriget har Västerbotten brottats med samma problem”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2021-12-09/nordebo-anda-sedan-andra-varldskriget-har-vasterbotten-brottats-med-samma-problem. Läst 9 december 2021. 
  49. ^ Lisa Lundström; Esa K Marttila (1994). ”Filmstudions historia”. i Böhlin Lars. 40 år med Filmstudion i Umeå. Filmstudions medlemsblad ; 1994:3. Umeå: Filmstudion. sid. 7f. Libris 1920144 
  50. ^ [a b c d e f g h i j k] Hofverberg, Jan (1985). Rock i Umeå 1958-1983. Umeå: Förf. Libris 7666810. ISBN 91-7810-274-X 
  51. ^ [a b] Umeå Teaterförening, Sagateaterns historia Arkiverad 2 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 21 april 2022
  52. ^ Umeå Jazzfestval - 1970–79 Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Hämtad 14 juli 2009
  53. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 393. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  54. ^ Lars-Erik Edlund, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Lapp-Reens]. "Band 3". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 328. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X 
  55. ^ Maria Domellöf (1989). ”Röda Rummet slår av projektorn”. Västerbottens-Kuriren. 
  56. ^ ”Spelet om den stora branden 1888”. web.archive.org. 17 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050117005146/http://web.telia.com/~u90112985/branden/branden.htm. 
  57. ^ Maria Domellöf (1989). ”Röda Rummet slår av projektorn”. Västerbottens-Kuriren. 
  58. ^ Umeå filmfestival – historik Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  59. ^ ”Konstvägen sju älvar”. Konstvägen sju älvar. https://konstvagen.se. Läst 14 april 2022. 
  60. ^ Pressmeddelande från Umeå universitet Hämtad 27 juli 2009
  61. ^ Pressmeddelande från Umeå universitet Hämtad 27 juli 2009
  62. ^ Moonshakes sida på Myspace Hämtad 14 juli 2009
  63. ^ House of Metal, webbplats Arkiverad 3 april 2009 hämtat från the Wayback Machine. Hämtat 14 juli 2007
  64. ^ ”Om FATTA | FATTA”. fatta.nu. http://fatta.nu/om-fatta/. Läst 27 oktober 2017. 
  65. ^ Joakim Silverdal (29 augusti 2018). ”Umeå Open lägger ner”. Sveriges Radio – Kulturnytt i P1. https://sverigesradio.se/artikel/7031413. Läst 12 april 2022. 
  66. ^ Karin Wiechel (7 mars 2019). ”Folkets hus tar över Jazzfestivalen i Umeå”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/folkets-hus-tar-over-jazzfestivalen-i-umea. Läst 12 april 2022. 
  67. ^ ”Littfest 2019 i siffror” (pdf). Littfest. 31 mars 2022. https://static1.squarespace.com/static/5992fbdcd2b8572bae2fe842/t/5ea16912bc77342600c78af1/1587636499458/Littfest+i+siffror+2019.pdf. Läst 1 december 2021. 
  68. ^ ”Välbesökt när Guitars hade nyinvigning”. Västerbottens-Kururen. 11 maj 2019. https://www.vk.se/2019-05-11/valbesokt-nar-guitars-hade-nyinvigning. Läst 12 april 2022. 
  69. ^ ”Brännbollsyran ställs in”. Västerbottens-Kuriren. 26 juni 2020. https://www.vk.se/2020-06-26/brannbollsyran-stalls-in. Läst 1 december 2021. 
  70. ^ Lina Wahlnemo (7 oktober 2020). ”Så blir Umeå jazzfestival 2020”. Umeå X. https://umeax.se/32156/sa-blir-umea-jazzfestival-2020. Läst 1 december 2021. 
  71. ^ Lena-Maria Nilsson (29 oktober 2021). ”Fortsatt engagemang när samiska veckan flyttas till höstlovet”. Umeå universitet. https://www.umu.se/nyheter/fortsatt-engagemang-nar-samiska-veckan-flyttas-till-hostlovet-_11048347/. Läst 12 april 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]