Skinnskattebergs kommun

	Skinnskattebergs kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Kulturriket i Bergslagen
	; Skinnskattebergs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Centralort	Skinnskatteberg
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	718,17 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	659,4 kvadratkilometer
- därav vatten	58,77 kvadratkilometer
Folkmängd	4 402 (2022-12-31)
Bef.täthet	6,68 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°50′00″N 15°41′00″Ö / 59.833333333333°N 15.683333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Västmanlands domkrets (2001-04-01–); Köpings domsaga (–2001-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2023
Anställda	575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1904
GeoNames	2677592
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Skinnskattebergs kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Skinnskatteberg.

Skinnskattebergs kommun är till invånarantalet Västmanlands läns minsta kommun.

Kuperad bergsslagsterräng utgör den nordvästra delen av Skinnskatteberg och I sydöst övergår terrängen till slätt. Skogen, liksom träindustrin, har traditionellt utgjort basen för det lokala näringslivet.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för enstaka år. Socialdemokraterna har genomgående varit största parti I kommunfullmäktige, mandatperioden 2018 till 2022 styr de ensamma kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Skinnskattebergs bergslag och dess socknar: Gunnilbo, Hed och Skinnskatteberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades de tre kommunerna i Skinnskattebergs landskommun.

Skinnskattebergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skinnskattebergs landskommun.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.^[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Hydrografi och topografi[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över insjöar i Skinnskattebergs kommun

Kuperad bergsslagsterräng utgör den nordvästra delen av Skinnskatteberg. I sydöst övergår terrängen till platt öppet landskap. Gnejsgraniter dominerar berggrunden i kommunen och malmförande vulkaniska bergarter med inslag av kalksten återfinns i nordvästra området. Den kalkrika berggrunden har gett grund till en näringskrävande flora. Ovan berggrunden finns morän beväxt med barrskog och myrmark. Flera isälvsavlagringar, så som rullstensåsarna Köpingsåsen och Malingsboåsen, löper genom kommunen. Öppna och odlade områden finns kring Hedströmmens sjösystem och Gunnilbo. Bland större sjöar återfinns Övre- och Nedre Vättern samt Långsvan.^[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 20 naturreservat i kommunen.^[9] Flera reservat är knutna till Hedströmmen, vilken är hem för den hotade flodpärlmusslan. Exempel på sådana reservat är Baggå^[10] och Hedströmmen.^[11] Klockarbo är belägen vid Hedströmmens dalgång.^[12] Andra reservat är Vargberget med gammal skog, gransumpskog och myrar^[13] och Lappland som inkluderar "orörd vildmark med vidsträckta myrar och gles tallskog".^[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo församling.

Distrikt (socknar) inom Skinnskattebergs kommun

Från 2016 indelas kommunen tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna^[15] – Gunnilbo, Hed och Skinnskatteberg.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Skinnskattebergs kommun. ^[16]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Skinnskatteberg	&&&&&&&&&&&02383.&&&&&02 383
2	Riddarhyttan	&&&&&&&&&&&&0321.&&&&&0321

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2010 tog de rödgröna makten i kommunen.

Mandatperioden 2014 till 2018 fortsatte kommunen styras av de rödgröna med 15 mandat mot Alliansens 14 och Sverigedemokraternas två mandat.^[17] Efter valet 2018 blev det ett svårt politisk läge. Inledningsvis ingicks ett majoritetssamarbete mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men bara någon vecka senare valde Centerpartiet att kliva av samarbetet. Liberalerna och Moderaterna ställde då krav på Socialdemokraterna att utesluta Vänsterpartiet från samarbetet för att partierna skulle släppa fram ett socialdemokratiskt styre. Således styr Socialdemokraterna i minoritet under mandatperioden 2018 till 2022.^[18]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022^[19]
Ordförande	S	Klaus Jesse
Förste vice ordförande	S	Ann-Christine Andersson
Andre vice ordförande	L	Elisabeth Åberg

Mandatfördelning i Skinnskattebergs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

25

7

3

2

25

7

3

2

39

90,5

35

1973

2

25

7

2

3

2

25

7

2

3

39

91,5

33

6

1976

2

22

4

7

1

3

2

22

4

7

3

39

89,3

30

9

1979

2

22

4

7

1

3

2

22

4

7

3

39

86,8

26

13

1982

2

24

3

6

4

2

24

3

6

4

39

88,5

25

14

1985

2

25

5

2

5

2

25

5

2

5

39

86,8

25

14

1988

2

25

1

5

2

4

2

25

5

2

4

39

81,6

22

17

1991

2

22

1

5

2

5

2

22

5

2

5

39

82,7

23

16

1994

3

23

2

4

1

2

4

3

23

2

4

2

4

39

83,3

22

17

1998

4

15

2

3

1

2

4

15

2

3

2

4

31

78,04

16

15

2002

4

16

1

3

2

3

4

16

3

2

3

31

74,12

15

16

2006

3

12

4

1

3

12

4

3

31

75,51

16

15

2010

2

12

2

1

2

10

2

12

2

10

2

31

80,89

14

17

2014

2

12

1

2

10

2

12

2

10

2

31

82,40

15

16

2018

2

12

6

2

7

2

12

6

2

7

2

31

83,05

15

16

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden^[20]	S	Anders Jacobsson	S	Klaus Jesse
Valnämnden^[21]	S	Lars Andersson	S	Leif Fredriksson

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Den malmförande berggrunden gav upphov till järnhantering, men numera återstår endast välbevarade bruksmiljöer som vittnar om järnhanteringens storhetstid. Traditionellt är det skogen och träindustrin som utgjort basen för det lokala näringslivet. Bland de större företagen utom skogsnäringen återfinns tillverkningsindustrin Systemair.^[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Genom östra delen av kommunen går Riksväg 68 från söder till norr medan Länsväg 233 löper in i kommunen från öster och passerar centralorten innan den viker av mot nordväst. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Frövi–Avesta Krylbo.^[8]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skinnskattebergs kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			5 480
1975			5 383
1980			5 346
1985			5 271
1990			5 343
1995			5 262
2000			4 855
2005			4 761
2010			4 445
2015			4 472
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns Ekomuseum Bergslagen, ett friluftsmuseum som är 20 mil långt från norr till söder. Området inkluderar 68 besöksobjekt varav 14 finns i Skinnskattebergs kommun. Däribland Ebba Brahes lusthus som hörde till Bockhammars Bruk, Bastnäs gruvfält och Röda Jorden.^[22]

I kommunen finns också Galleri Astley i Uttersberg som både är museum^[23] och galleri.^[24]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Skinnskattebergs stationshus.

År 2022 fanns 176 fornlämningar registrerade hos Riksantikvarieämbetet som var knutna till Skinnskattebergs kommun.^[25] Det fanns också sex byggnadsminnen, däribland Skinnskattebergs stationshus och Skinnskattebergs herrgård.^[26]

Skinnskatteberg fyller 650 år.

År 2004 firade Skinnskattebergs kommun 650 år, med hänvisning till att "Källorna går ju tillbaka till 1354".^[27] Detta gav upphov till ett senare kulturarv, Minnesstenen.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver två korslagda, med nackarna mot varandra vända, röda bergjärn med stoppsprintar på skaften.

En liknande bild med två verktyg ingick i Skinnskattebergs bergslags sigill från 1633. När vapnet skapades i slutet av 1940-talet modifierade man bilden något och specificerade verktygen som två bergjärn, detta för att minska likheten med till exempel Salas vapen. Vapnet fastställdes 1950 och registrerades enligt det nyare regelverket 1974.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Personer med anknytning till Skinnskattebergs kommun

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors. ”Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022.
^ [a b c] ”Skinnskatteberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skinnskatteberg. Läst 26 juni 2022.
^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 26 juni 2022.
^ ”Baggå”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/bagga.html. Läst 26 juni 2022.
^ ”Hedströmmen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/hedstrommen.html. Läst 26 juni 2022.
^ ”Klockarbo”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/klockarbo.html. Läst 26 juni 2022.
^ ”Vargberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/vargberget.html. Läst 26 juni 2022.
^ ”Lappland”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/lappland.html. Läst 26 juni 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Rödgrönt styre i Skinnskatteberg”. Sveriges Radio. 16 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5992311. Läst 26 juni 2022.
^ ”Efter turbulensen: Klart med S-styre i Skinnskatteberg”. www.vasterastidning.se. https://www.vasterastidning.se/vastmanland/efter-turbulensen-klart-med-s-styre-i-skinnskatteberg/reprln!pePZtPcH27JPVulu8HgOKQ/. Läst 26 juni 2022.
^ ”Kommunfullmäktige”. Skinnskattebergs kommun. 15 juni 2022. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 26 juni 2022.
^ ”Miljö och byggnadsnämnden”. Skinnskattebergs kommun. 8 juni 2022. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/miljo-och-byggnadsnamnden/. Läst 26 juni 2022.
^ ”Valnämnden”. Skinnskattebergs kommun. 22 mars 2021. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/valnamnden/. Läst 26 juni 2022.
^ ”Ekomuseum | upplevskinnskatteberg.se”. https://upplevskinnskatteberg.se/ekomuseum/. Läst 26 juni 2022.
^ ”Museet”. www.galleriastley.com. https://www.galleriastley.com/index.php/museet. Läst 26 juni 2022.
^ ”Galleriet”. www.galleriastley.com. https://www.galleriastley.com/index.php/galleriet. Läst 26 juni 2022.
^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 26 juni 2022.
^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=0F35F64945FCF5709178CA2DDD44ACE4.lx-ra-bbr?inventeringId=21120000049076&page=relationer. Läst 26 juni 2022.
^ ”650-årsjubileum i Skinnskatteberg”. Sveriges Radio. 1 augusti 2004. https://sverigesradio.se/artikel/451181. Läst 26 juni 2022.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Skinnskattebergs kommun.
Bilder & media
Skinnskattebergs kommun

[2d288ed9c865f7110e46bd61322df0cabb4c01c3-1] Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[73c687bc3d33ad97b897a90f2116ec7a678a729a-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors. ”Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022.

[:0-8] [a b c] ”Skinnskatteberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skinnskatteberg. Läst 26 juni 2022.

[9] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 26 juni 2022.

[10] ”Baggå”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/bagga.html. Läst 26 juni 2022.

[11] ”Hedströmmen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/hedstrommen.html. Läst 26 juni 2022.

[12] ”Klockarbo”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/klockarbo.html. Läst 26 juni 2022.

[13] ”Vargberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/vargberget.html. Läst 26 juni 2022.

[14] ”Lappland”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/lappland.html. Läst 26 juni 2022.

[15] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-16] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[17] ”Rödgrönt styre i Skinnskatteberg”. Sveriges Radio. 16 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5992311. Läst 26 juni 2022.

[18] ”Efter turbulensen: Klart med S-styre i Skinnskatteberg”. www.vasterastidning.se. https://www.vasterastidning.se/vastmanland/efter-turbulensen-klart-med-s-styre-i-skinnskatteberg/reprln!pePZtPcH27JPVulu8HgOKQ/. Läst 26 juni 2022.

[19] ”Kommunfullmäktige”. Skinnskattebergs kommun. 15 juni 2022. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 26 juni 2022.

[20] ”Miljö och byggnadsnämnden”. Skinnskattebergs kommun. 8 juni 2022. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/miljo-och-byggnadsnamnden/. Läst 26 juni 2022.

[21] ”Valnämnden”. Skinnskattebergs kommun. 22 mars 2021. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/valnamnden/. Läst 26 juni 2022.

[22] ”Ekomuseum | upplevskinnskatteberg.se”. https://upplevskinnskatteberg.se/ekomuseum/. Läst 26 juni 2022.

[23] ”Museet”. www.galleriastley.com. https://www.galleriastley.com/index.php/museet. Läst 26 juni 2022.

[24] ”Galleriet”. www.galleriastley.com. https://www.galleriastley.com/index.php/galleriet. Läst 26 juni 2022.

[25] ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 26 juni 2022.

[26] ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=0F35F64945FCF5709178CA2DDD44ACE4.lx-ra-bbr?inventeringId=21120000049076&page=relationer. Läst 26 juni 2022.

[27] ”650-årsjubileum i Skinnskatteberg”. Sveriges Radio. 1 augusti 2004. https://sverigesradio.se/artikel/451181. Läst 26 juni 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]