Länsbokstav

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms stad, före 1973.
Karta över Sveriges län efter 1998, med länsbokstäver.

Länsbokstäver kallas de bokstäver som varje län i Sverige betecknas med enligt ISO-standard ISO 3166-2:SE. Primärt har dessa bokstäver använts för att beteckna län i bilregistret mellan 1907[1][2] (beslutat 1906[3]) och 1973. Registreringsskylten på en bil inleddes med bokstaven för det län där bilens ägare bodde.

Beskrivning och historik[redigera | redigera wikitext]

Då länen tilldelades länsbokstäverna fanns det så många län att de inte räckte till (när man sorterade ut vissa, J, Q, V, Å, Ä, Ö, som lätt kunde förväxlas med andra bokstäver), så Västerbottens län fick AC och Norrbottens län BD. Om bilen såldes över en länsgräns registrerades den om. Detta ombesörjdes av Länsstyrelsen i respektive län. Då antalet fordon översteg antal registreringsnummer lades ett A eller ett B till länsbokstaven i vissa län.

Länsbokstäverna infördes när man började registrera bilar, och när länsgränserna ändrades så ändrades ibland också bokstäverna. Stockholms stad hade till exempel från början en egen "länsbokstav", A. Detta på grund av att Stockholms stad inte ingick i Stockholms län utan lydde under Överståthållarämbetet, vilket räknades som ett eget län. När sedan Stockholms stad och län gick ihop 1967, fick det sammanslagna länet bokstavskombinationen AB, dock påverkades inte bilskyltarna.

Det var vanligt att landshövdingen hade siffran 1 som registreringsnummer. Exempelvis hade landshövdingen i Uppsala län C1 som registreringsnummer på sin tjänstebil. Ett undantag var dock A1 som innehades av kungen.[4]

På bilar avskaffades länsbokstäverna 1973, då ett centralt bilregister inrättades och man istället införde ett system med tre bokstäver och tre siffror, som inte styrdes av län eller annan geografi.

Den primära användningen av länsbokstäverna var på registreringsskyltar på bilar, men eftersom bokstäverna blev så välkända användes de även i andra sammanhang, inte minst hos myndigheter. Det var vanligt att omnämna ett län med dess bokstav lika gärna som med länets namn, men inte lika vanligt längre.

Mellan 1996 och 2003 användes länsbokstäverna i viss mån som underdomäner för toppdomänen .se. Dessa var avsedda för lokala företag och organisationer och innebar att webbadressers ändelser till exempel kunde bli .d.se om företaget eller organisationen var belägen i Södermanlands län. Nyregistrering av sådana adresser avskaffades i samband med att reglerna för att registrera ett domännamn direkt under .se liberaliserades.

Länsbokstäverna[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående länsbokstäver finns registrerade hos Vägverket för de olika länen för år 1951.[2] Sålunda kan vissa län tidigare ha varit noterade med andra bokstäver. Dokumentation för de olika länen har samlats i respektive lands- eller stadsarkiv.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Losman, Beata/Haglund, Ralph (2005-06): "5 LÄN, LANDSHÖVDING, LANDSSTAT". xml.ra.se. Läst 30 november 2015.
  2. ^ [a b] Montelius, Jan-Olof (2004-05-26): "Registreringsskyltar på bilar". trafikverket.se. Läst 26 november 2015.
  3. ^ Kunglig förordning Nr 90, given 1906-09-21 § 6
  4. ^ Rabe, Mattias (2013-11-22): "Registreringsnumren snart slut – nya skyltar att vänta". teknikensvarld.se. Läst 30 november 2015.
  5. ^ "Forska i gamla bilregister". svenskbusshistoria.se. Läst 26 november 2015.