Mathilda Strömberg Hamilton

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mathilda Strömberg Hamilton
Mathilda Strömberg Hamilton.jpg
Mathilda Strömberg Hamilton, Fotograf: okänd, Fotonummer 0941.0014.0006. Källa: Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
Född19 augusti 1864[1]
Risinge församlingSverige[1][2][3]
Död14 februari 1935[1] (70 år)
Klara församlingSverige[1][4]
MedborgarskapSverige
SysselsättningHandelsidkerska[2], missionär[5]
Redigera Wikidata

Mathilda Strömberg Hamilton, född Mathilda Christina Strömberg, den 19 augusti 1864, i Finspång, Sverige, död 14 februari 1935 på Lidingö i Sverige, var missionär, egenföretagare, föreläsare och författare. Hon är framför allt känd främst för sin butik Indiska utställningen, föregångare till Indiska Magasinet, och för sitt missionärsarbete för American Mission. Butiken öppnades 1901 på Regeringsgatan och senare öppnades även en filial på Arkaden i Göteborg. [6]

Hon besökte 45 länder och med sin första man pastorn G.A. Hamilton, var de verksamma missionärer bland annat i Indien, Egypten och Palestina. Hon kom till Indien 1894, där hon tillsammans med sin make startade missionverksamhet i Dehli i Indien. Hon arbetade med att upplysa om kvinnornas ställning i Orienten och skrev boken ”Kvinnan i Brahmams, Buddas och Muhameds länder. Iakttagelser och studier i Orienten” som utgavs 1902. Inkomsterna från den framgångsrika butiken och de 250 föreläsningarna om kvinnornas ställning i Orienten som hölls i Sverige, Finland, Ryssland och England, gick till de yrkesskolor för pojkar i Dehli och Hazil som hon och maken hade grundat. [7]

1913 öppnade hon ytterligare en butik på Regeringsgatan, Indiska konstsalongen, och gifte om sig med löjtnanten Hugo Youngberg. Under första världskriget blev det allt svårare att importera varor från andra länder och affärsverksamheten gick sämre, vilket ledde till att hon tvingades sälja sin verksamhet till familjen Hulek. Hulek sålde 1951 i sin tur vidare till Åke Thambert[8], som gav butiken dess nuvarande namn Indiska Magasinet. År 1920 återvände hon till Indien och senare till Sri Lanka där hon livnärde sig på att förmedla och sälja kryddor. [9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18640819 Hamilton f. Strömberg, Mathilda Kristina, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Hamilton, Matilda Kristina, f. 1864 i Risinge Östergötlands län, Handelsidkerska, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Risinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00306/C/5 (1861-1870), bildid: A0007468_00047, sida 87, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 5 juni 2019, ”122,Aug,19,,25,,1,Mathilds Christina”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/18 (1923-1939), bildid: 00008156_00181, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018, ”15,Feb,14,,1,Hamilton Mathilda Kristina f. Strömberg frånsk fru Mästersamuelsgatan 46, 1864, 19/8.... Myocarditis? .... (Dödsort) Lidingö Solbacka...”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: MathildaHamilton, omnämnd som: Mathilda Christina Hamilton (Mathilda Strömberg Hamilton) 1864-08-19 — 1935-02-14 Företagare, missionär, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sara Sjöström (2014). ”Missionären som tog Indien till Sverige” (pdf). Företagshistoria: sid. 23–24. http://www.foretagskallan.se/wp-content/uploads/2016/09/Foretagskallan_Missionaren-som-tog-Indien-till-Sverige.pdf.  Arkiverad 15 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Sara Sjöström (2013). ”Framgångsaga slutade i tragik” (pdf). Populär Historia: sid. 48–49. http://sarasjostrom.se/Mathilda%20Str%C3%B6mberg-Popul%C3%A4r%20historia.pdf. Läst 14 mars 2017.  Arkiverad 15 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”INDISKA”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170315001045/https://indiska.com/se/1950. Läst 14 mars 2017. 
  9. ^ Sara Sjöström. ”Missionären som tog Indien till Sverige”. http://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/missionaren-som-tog-indiska-till-sverige/. Läst 8 mars 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]