Munksjön

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Munksjön
Insjö
Munksjön med byggnader i bakgrunden
Munksjön med byggnader i bakgrunden
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänJönköpings län
KommunJönköpings kommun
LandskapSmåland
Koordinater 
  WGS 8457°46′20″N 14°09′54″E / 57.77235°N 14.16499°Ö / 57.77235; 14.16499 (Munksjön)
  SWEREF 99 TM6403672, 450331
Mått
Areal0,842 km² [1]
Höjd88 m ö.h. [2]
Strandlinje4,68 km [2]
Medeldjup9 m [1]
Maxdjup20,4 m [1]
Volym8 750 000 m³ [1]
Flöden
TillflödenTabergsån
Huvudavrinnings­områdeMotala ströms huvudavrinningsområde (67000)
UtflödeTabergsån
VattendragsID­ (VDRID)640765-140278
GeoNames2690818
Status[1]
Ekologisk statusSolid orange (FCBC86).svg Otillfredsställande
Kemisk status (exkl. kvicksilver)Solid red (F2716D).svg Uppnår ej god
   Miljöproblem[2]
FörsurningSolid green (80B682).svg Nej
ÖvergödningSolid red (F2716D).svg Ja
Miljögifter (exkl. kvicksilver)Solid red (F2716D).svg Ja
Främmande arterSolid green (80B682).svg Nej
KällaVISS (SE640746-140268)
Övrigt
KuststäderJönköping
SjöID640746-140268
ID vattenförekomstSE640746-140268
Vattenytans ID (VYID)640648-140240
VattendistriktVattenmyndigheten Södra Östersjön (SE4)
Limnisk ekoregionSydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)640649-140240
NamnUtloppet av Munksjön
Areal2,4 km²
Vattenytor0,84 km²
Sjöprocent35 %
Ackumulerad areal uppströms238,45 km²
Biflödesordning2
UtflödeTabergsån
VattendragsID (VDRID)640765-140278
Avstånd till havet215 km
Medelhöjd90 m ö.h.
Område nedströms640666-140024
Källor[3][4][5]
Hamnkanalen med Vindbron

Munksjön är en sjö i Jönköping i Småland och ingår i Motala ströms huvudavrinningsområde. Sjön är 20,4 meter djup, har en yta på 0,842 kvadratkilometer och befinner sig 88 meter över havet. Sjön avvattnas av en grävd kanal som är en förlängning av Tabergsån.

Munksjön är en av Jönköpings tre sjöar, i storleksordning: Vättern, Munksjön och Rocksjön. Genom åren har viss utfyllnad skett, bland annat av området utanför tidigare Södra Strandgatan, söder om Smedjegatan.

Sjöns största tillrinning sker genom Tabergsån i söder. Den har ett tillrinningsområde på 245 km², dominerat av skog och myrmark. Andra tillflöden till Munksjön är vättervatten som pumpas via Rocksjön. Vatten släpps även ut i sjön från Simsholmens ARV. Utrinning ur sjön sker till Vättern genom en kanal i sjöns norra del.

Munksjön var i gångna tider stadens hamn. När Motala Express och andra fartyg från Vättern löpte in via Hamnkanalen, öppnades i tur och ordning en tågbro, en svängbro och en klaffbro. Den senare var känd som "Vinnebroa", men omtalas idag som "Vindbron".

Den uppfällbara Slottsbron tillkommit som en fjärde bro i början av 1960-talet, och år 2006 invigdes Munksjöbron som den femte bron över Munksjön och Hamnkanalen.

Jönköpings Roddsällskap har sin hemvist vid sjön och anordnar tävlingar här.

Munksjöns miljötillstånd[redigera | redigera wikitext]

Av miljöskäl och med särskild hänsyn till Munksjöns centrala läge, är dess vattenkvalitet numera noggrant övervakad. Förbi är de dagar då avdunstningar från sjön missfärgade strändernas husfasader och fick folk att hålla för näsan vid passage. Sjön har dock än idag stora miljöproblem som orsakats av industrier intill sjön och intill dess tillflöden. Redan tidigt utsattes sjön för miljöföroreningar från bland annat gruvindustrin som fanns vid Tabergsgruvan från 1400-talet fram till 1960-talet. År 1862 startades ett pappersbruk vid Munksjöns västra strand, som med dåtidens teknik orsakade miljöproblem i sjön.

Sjöns botten är idag förorenad. I västra delen av sjön är botten täckt med cellulosafibrer som härrör från tidigare utsläpp från pappersbruket. Denna fiberbank beräknas uppta cirka 7% av sjöns totala botten dvs. cirka. 6 hektar. Enligt undersökningar gjorda 1989 är djupet av fiberbanken mer än 7,7 meter och har en volym av nära 1 miljon kubikmeter. På grund av tidigare användning av kvicksilverföreningar i pappersbruket innehåller fiberbanken höga halter av kvicksilver. Vid provtagningar 1998 var kvicksilverhalten i fiberbanken 2,14 mg/kg torrsubstans vilket enligt Naturvårdsverket klassas som ”höga halter”. Det finns enskilda provvärden från 1972 som visar kvicksilverhalter i sedimentet på över 6 mg/kg TS vilket räknas som ”mycket höga halter”.

Av den övriga sjöbottnen består cirka 15 % av ackumulationsbottnar, det vill säga botten där sediment deponeras. Vid provtagningar hösten 1998 visade det sig att ungefär hälften av botten uppvisar en svart färg orsakad av järn- och manganoxider. Dessa oxider bildas i syrefattig miljö och detta tyder på en syrgasbrist på botten. Syret förbrukas av ämnen som släpps ut i sjön och av förmultning av organiskt material i sedimentet. Detta leder till en väldigt ansträngd syrgasmängd, trots tillförsel av syre med hjälp av en pump på botten.

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Munksjön ingår i delavrinningsområde (640649-140240) som SMHI kallar för Utloppet av Munksjön. Delavrinningsområdets medelhöjd är 90 meter över havet och ytan är 2,4 kvadratkilometer. Räknas de 20 delavrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 238,45 kvadratkilometer. Tabergsån som avvattnar delavrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 215 kilometer.[5] Avrinningsområdet har 0,84 kvadratkilometer vattenytor vilket ger avrinningsområdet en sjöprocent på 35 %. Avrinningsområdets mark består helt och hållet av tätortsbebyggelse.[4]

Fisk[redigera | redigera wikitext]

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]

Arkeologiska fynd och myter[redigera | redigera wikitext]

I sjön har man hittat mellersta delen till en vågbalans, med bevarad tunga. Den går att datera till vikingatiden.

Enligt en mycket gammal myt ska sex fördrivna munkar ha begravt kyrkklockor av enormt historiskt värde samt andra kyrkliga föremål i sjön, vilket dock inte kan bevisas vare sig historiskt eller genom fynd. Man ska dock ha varit nära att få upp kyrkklockor ur sjön ett antal gånger enligt tradition, men de skulle alltid ha sjunkit tillbaks till botten nära ytan.

Strax intill sjöns strand fanns förr ruinerna efter Jönköpings slott, vilken dock raserats helt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]