Departementets hus

Version från den 22 augusti 2015 kl. 03.04 av Josvebot (Diskussion | Bidrag) (WPCleaner v1.36b - Fixed using Wikipedia:SF (Länk lika med länktext))

Näringsdepartementets hus är en byggnad i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm med adress Jakobsgatan 26. Byggnaden är uppförd åren 1969-1971 efter arkitekt Nils Teschs ritningar. Huset har av Stockholms stadsmuseum blivit blåklassat vilket är den högsta klassningen som innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.[1] Åren 2010-2012 genomfördes en större ombyggnad och en påbyggnad av huset, efter ritningar av Reflex Arkitekter, som ansetts vara kontroversiell.[2]

Vänster: Näringsdepartementets hus vy mot öst, januari 2009. Höger: Näringsdepartementets hus vy mot öst, juli 2011 Vänster: Näringsdepartementets hus vy mot öst, januari 2009. Höger: Näringsdepartementets hus vy mot öst, juli 2011
Vänster: Näringsdepartementets hus vy mot öst, januari 2009. Höger: Näringsdepartementets hus vy mot öst, juli 2011

Byggnad

I samband med omdaningen av Stockholms city på 1960- och 1970-talen, Norrmalmsregleringen, samlades de olika departementen hit och Jakobsgatans västra del förändrades totalt. På platsen låg fram till omdaningen den byggnad som Svenska Dagbladet hade sin redaktion i. Enligt tidens mode konstruerades den nya byggnaden med en prefabricerad stomme av betongelement, likaså fasaderna. Dessa är så kallade sandwichelement (med värmeisoleringen mellan en invändig och en utvändig betongskiva). Fasadelementens utsida har ett ytskikt av ljus, frilagd ballast och är omsorgsfullt proportionerade. För att lätta upp den stora byggvolymen har fem av de sju våningsplanen getts rundbågade fönster med ett litet rektangulärt fönster intill.

Invändigt visar byggnaden en konventionell kontorsplan med mörk kärna i mitten som innehåller trapphus, hissar, kapprum, förråd, konferensrum och liknande, medan kontorsrummen med en, två eller tre fönstermoduler är uppradade längs ytterväggarna.

Kulturhistorisk klassning

Fastigheten klassades år 2007 genom Stockholms stadsmuseums Norrmalmsinventering som en av de mest värdefulla fastigheterna på Norrmalm, och byggnaden var en av fjorton fastigheter uppförda 1960-1989 som gavs en så kallad blåmärkning, vilket innebär att huset uppfyller kriterierna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Närmaste grannkvarter västerut inrymmer Sheratons hotellbyggnad som även den gavs en blåmärkning.

I sitt remissvar till ombyggnadsplanerna för kvarteret lyfter Stockholms stadsmuseum fram kvarterets arkitektoniska kvalitéer:

Byggnadsmaterialen är tidstypiska och exklusiva med betong, kopparplåt och rostfria entré- och butikspartier. Det som gör byggnaden unik är den säregna men ytterst eleganta utformningen av fasadens betongelement. Genom smäckra rundbågade fönster gav Tesch en helt annan karaktär än den gängse åt annars standardiserade betongelement som vid tiden förekom flitigt i framför allt bostadsbyggandet. Associationer till traditionell byggnadskonst var mycket ovanligt vid den här tiden. Den arkitektoniska effekten är slående och departementsbyggnaden tillhör de yppersta i landet vad gäller betongfasader.[1]

Förändringstryck

Statens fastighetsverk som äger huset bygger på det med två nya glasvåningar som skiljer sig från den nuvarande fasaden.[2] Stadsmuseet har starkt motsatt sig påbyggnaden:

Med hänsyn till kontorshusets i Loen synnerligen stora kulturhistoriska värde bör byggnaden ges skyddsbestämmelser för bevarande av exteriören, byggnadens planstruktur och delar av interiören såsom trapphus och konferensrum. Skyddsbestämmelserna bör även omfatta förbud mot rivning. [1]

Stadsmuseet motsatte sig också på ett principiellt plan att höja takhöjderna i kvarteret eftersom det anses hota Stockholms stadsbild och strider mot Cityplan 62 som syftar till att Brunkebergsåsens dominans i stadslandskapet bör bibehållas.[1] Norrmalms stadsdelsnämnd hade däremot inget att erinran mot förslaget.[3]

Bilder

Referenser

Källor

Externa länkar