Sävsjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För sjöar med snarlika namn, se Sävsjön.
Sävsjö
Tätort
Centralort
Eksjöhovgårds slottsruin belägen i Sävsjös utkant
Eksjöhovgårds slottsruin belägen i Sävsjös utkant
Slogan: Barnvänliga Sävsjö
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Sävsjö kommun
Koordinater 57°24′8″N 14°40′4″Ö / 57.40222°N 14.66778°Ö / 57.40222; 14.66778
Area 452 hektar (2015)
Folkmängd 5 374 (2015)[1]
Befolkningstäthet 11,89 inv./hektar
Grundad 1865/1947
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Sävsjö
Postnummer 576 xx
Riktnummer 0382
Tätortskod T1688
GeoNames 2679698
Sävsjös läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Sävsjös läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Sävsjö
För andra betydelser, se Sävsjö (olika betydelser).

Sävsjö är en tätortSmåländska höglandet och centralort i Sävsjö kommun, Jönköpings län. Strax utanför Sävsjö ligger Götalands högsta punkt Tomtabacken som når en höjd på 377 meter över havet.

Sävsjö blev efter järnvägens tillkomst på 1860-talet viktig som järnvägsknut, handelsplats och rekreationsort[2].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sävsjö station öppnades i samband med Södra stambanans invigning 1864. Stationen och samhället fick namnet Sävsjö (Säfsjö) efter den intilliggande Sävsjön.I samband med stationens öppnande började ett stationssamhälle att växa fram. Den tidigare administrativa centralpunkten i västra Njudung, var intilliggande Komstad, Västra härad. Det nya samhället växte upp vid platsen för mötet mellan järnvägen och den gamla kungsvägen mellan Vetlanda och Värnamo där även ruinen efter Sten Sture den yngres jaktslott var beläget. Slottet omnämns i skrift som så tidigt som 1287 och går då under namnet Eksjöhovgård. Även många gamla kyrkor och runstenar i området vittnar om att platsen sedan länge varit bebodd. Innan stambanan drogs, fanns inte mer än ett torp på platsen.

Sävsjö tingshus, säte för Njudungs domsaga, numera en del av Sävsjö stadshus.
Gamla tingshuset i Komstad, säte för Västra härads häradsrätt 1734-1825.

När Sävsjö i och med Hvetlanda-Sävsjö Järnvägs öppnande år 1884 blev järnvägsknut mellan Södra stambanan och Vetlanda-Målilla växte samhället snabbt. 1907 öppnade Sävsjö sanatorium vilket kraftigt bidrog till ortens tillväxt. På 1940-talet hade Sävsjö vuxit och blivit en av de större orterna i området med både tingsrätt och lasarett.[3] Sävsjö blev som sjunde sista ort utnämnt till stad år 1947. Samhället växte kraftigt under 1950- och 1960-talet. När persontrafiken på järnvägen mellan Sävsjö och Vetlanda nedlades 1961 upphörde Sävsjös betydelse som järnvägsknut. Under 1990-talet började SJ att introducera de snabbgående X2000-tågen på Södra stambanan och därmed blev trafiksituationen i Sävsjö ohållbar på grund av plankorsningen mitt i stadens centrum. Stora delar av centrala Sävsjö omdanades därför under sent 1990-tal. Stationen byggdes om, en tunnel grävdes under den gamla järnvägskorsningen för cykel och gångtrafik och en järnvägsbro för biltrafik anlades i centrumets utkant. I samband med detta skapades konceptet "Sävsjö trädgård" och en stor mängd parker och planteringar anlades.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Sävsjö station och det tidiga stationssamhället var belägen i Vallsjö socken, men endast ett hundratal meter från gränsen till Norra Ljunga socken och orten expanderade tidigt in även i Norra Ljunga socken. Sävsjö ingick efter kommunreformen 1862 i Norra Ljunga landskommun och Vallsjö landskommun, där Sävsjö municipalsamhälle inrättades 29 september 1882 i båda kommunerna. Sävsjö stad bildades 1947 av de två socknarna/landskommunerna med municipalsamhället. 1952 utökades stadskommunen innan den 1971 uppgick i Sävsjö kommun där Sävsjö sedan dess är centralort.[4]

I kyrkligt hänseende har orten före 1947 hört till Vallsjö församling och Norra Ljunga församling och därefter till Sävsjö församling.[5]

Orten ingick till 1948 i Västra Njudungs tingslag, därefter till 1971 i Njudungs tingslag. Sedan 1971 ingår Sävsjö i Eksjö tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sävsjö 1900–2016[7][1]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 262
1960
  
4 230
1965
  
4 707
1970
  
4 846
1975
  
4 913
1980
  
5 064
1990
  
5 434 439
1995
  
5 378 441
2000
  
4 908 441
2005
  
5 068 441
2010
  
5 122 439
2015
  
5 374 452

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Trekanten
  • Tällevad

Aleholm[redigera | redigera wikitext]

Aleholm är en stadsdel i södra delen av Sävsjö. Aleholm domineras av industribebyggelse men här ligger även Sävsjös kommunala gymnasieskola, Aleholmsskolan. Förr stannade tågen utmed södra stambanan även här för av och påstigning (stationen var ej tidtabellförd av SJ), stationen hette då Alheholm/Säfsjö södra.

Centrum[redigera | redigera wikitext]

 Ljunga Park Hotell
Ljunga Park Hotell
Sävsjö station och tingshus. Tingshuset är numera kommunalhus som synes på flaggan.

Här finns de tre gågatorna Kopparslagaregatan, Köpmanagatan och Storgatan samt Stora torget till vilka affärslivet i Sävsjö mestadels är koncentrerat. Här återfinns även Kommunhus (före detta Tingshus), Polisstation, Stadshotell samt Centralstation.

Centrum Södra[redigera | redigera wikitext]

Ev. Södra Centrum har på senare tid etablerats som ett begrepp av affärsidkarna i de södra delarna av Sävsjö centrum. Affärerna och lokalerna här är större och befinner sig i en mer industrilandskapslik miljö, här finns affärer som byggvaruhus, bilhandel, fabriksbutiker och Netto stormarknad.

Djurgården[redigera | redigera wikitext]

Stadsdel i östra delen av Sävsjö. Viktigare genomgående gator är Djurgårdsgatan, Ringvägen och Björkängsgatan. Stadsdelen gränsade till ett större ängsområde som gett dess namn. Vid Djurgården ligger stadens motionscentrum och elljusspår. I Djurgården ligger hembygdsparken med äldre byggnader från olika delar av stadens närhet. I Djurgården ligger också kommunens högstadieskola Hofgårdsskolan.

Högagärde[redigera | redigera wikitext]

Stadsdel i nord-västra Sävsjö. På Högagärde återfinns bland annat Sävsjö lasarett, i folkmun kallat Sjukstugan, samt skidbacken med samma namn som stadsdelen. Skidbacken är försedd med både ankarlift och fikastuga och backen är hemvist för skidklubben Sävsjö SK. Området domineras annars till stor del av villabebyggelse, främst från 1970- och 80-tal.

Strandhagen[redigera | redigera wikitext]

Strandhagen är en stadsdel i södra delen av Sävsjö. På strandhagen har det under en längre tid funnits ett behandlingshem och gruppboende för utvecklingsstörda.

Sävsjö station[redigera | redigera wikitext]

Tågavgång från Sävsjö i riktning från Stockholm och mot Malmö samt vy över Sävsjö torg och Stadshotell.
Huvudartikel: Sävsjö station

Södra stambanan mellan Stockholm och Köpenhamn skär genom Sävsjö och är den enda järnväg som finns kvar i kommunen. Tidigare var Sävsjö knutpunkt mellan stambanan och Hvetlanda-Sävsjö Järnväg, men denna smalspåriga järnväg blev nedlagd på 1970-talet.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i Sävsjö domineras av småindustri inom främst trä-, livsmedels och metallindustrin. Många som bor i Sävsjö har dock arbete i de större intilliggande städerna såsom Jönköping eller Vetlanda. Småindustrierna sysselsätter dock fortfarande ett stort antal personer i Sävsjö med företag som exempelvis Sävsjö Trähus, Sörensens chark och Sävsjösläpet. Sävsjös största arbetsgivare är snustillverkaren Skruf Snus som har hela sin produktion förlagd till Sävsjö följt av företaget Alackering som bedriver lackering av aluminiumprofiler.

Kyrkor och kyrkosamfund[redigera | redigera wikitext]

Vallsjö nya kyrka med gamla griftegården i förgrunden. Kyrkan är uppförd år 1890 och ersatte då Njudungskyrkan Vallsjö gamla kyrka som huvudkyrka i Vallsjö församling (senare Sävsjö församling).

Sävsjö ligger mitt i vad man brukar kalla "Svenska Bibelbältet" som omfattar stora delar av Jönköpings län. Detta innebär att det finns ett stort antal kyrkor och då främst frikyrkor runt om Sävsjö. I mars 2012 utnämndes Sävsjö av Expressen till "Sveriges mest kristna plats".[8] Fyra av fem av de kyrkor i Sävsjö församling som Svenska kyrkan bedriver sin verksamhet i är så kallade Njudungskyrkor vilket betyder att de ingår i den grupp av mycket gamla kyrkor (1000-1200-tal) som återfinns i Njudungsområdet, idag till stor del Sävsjö och Vetlanda kommuner. Sävsjö församling ingår i Sävsjö pastorat.

Svenska kyrkans kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans Kyrkorum i Sävsjö församling (byggnadsår)

Frikyrkor[redigera | redigera wikitext]

Frikyrkor som med olika kyrkorum finns representerade i Sävsjö

Övriga andliga samfund[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Runsten belägen intill Komstakvarn i Komstad strax utanför Sävsjö

Runt om Sävsjö återfinns många sevärda platser vilka många är av äldre karaktär. I nuvarande Sävsjö församling återfinns nära 750 fornlämningar, där ibland kan nämnas ca 100 rösegravar. Trähusstadskärnan från sent 1800-tal med Sävsjö sanatorium är också mycket sevärd för den som är intresserad av historia och något äldre arkitektur.

Sävsjö sanatorium[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sävsjö sanatorium

En stor anledning till Sävsjös utveckling var tillkomsten år 1907 av Sävsjö sanatorium för svårt lungsjuka.[9] Under första hälften av 1900-talet kom det tusentals rika stadsbor till Sävsjö, främst från Göteborg och Stockholm, som hade råd att unna sig den då bästa lungkureringsvården i Sverige. Läget för sanatoriet valdes för att den friska höglandsluften och närheten till natur skulle lindra besvären hos de lungsjuka (oftast tuberkulos). Tillgången på bra kommunikationer till bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö tros också ha haft stor inverkan på valet av plats.

När sanatoriet byggdes valde man att lägga byggnaden ett par hundra meter från den dåvarande stadskärnan. Här växte det då tallskog och man valde att bevara denna växtlighet i kombination med stora planteringar, buskage, gräsmattor och grusgångar. Växtligheten är i stort sett bevarad från sanatorietiden och skogen är idag en centralt belägen park i Sävsjö, oftast benämnd som sanatorieparken. Den pampiga böjda sanatoriebyggnaden finns ännu kvar och används idag som konferenshotell under namnet Ljunga park. Byggnaden är idag med sina fyra våningar och nära hundra rum norra Europas största träbyggnad.[10]

Eksjöhovgårds slottsruin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Eksjöhovgårds slottsruin

Eksjöhovgårds slottsruin är en spektakulär byggnad precis utanför Sävsjö stadskärna. Slottsruinen är belägen på en liten ö i Eksjöhovgårdssjön och den går endast att nås via en enkel träbro avsedd för gångare. Slottsruinens läge mycket nära länsväg 127 har gjort att många känner igen ruinens siluett, närheten till länsvägen har även gjort att Eksjöhovgårds slottsruin är en av be mest besökta sevärdheterna i hela Småland.

Enligt traditionen skulle Sten Sture den yngre använt byggnaden som jaktslott. På 1650-talet lät fältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupt kraftigt bygga ut slottet men ombyggnationen hann inte färdigställas till Lewenhaupts död 1666 och arvingarna hade inte råd att slutföra den. På 1730-talet, då med greve Magnus Julius De la Gardie som slottsherre, revs den övre våningen och ingången flyttades. Senare ägare hamnade på ekonomiskt obestånd och 1812 såldes slottets koppartak varefter byggnaden snabbt förföll. Den lilla ö som slottet ligger på är underminerad av olika typer av källare och hemliga gångar vilket tros ha lett till att de tidigare båda flyglarna inte förmådde stå kvar utan störtade samman på 1800-talet.[11]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

En av Sävsjös mindre förorter, Komstad var länge en viktig plats för forntida handel och rådslag. Detta har gjort att området runt Sävsjö är rikt på fornlämningar och runstenar. Det finns till exempel ett flertal gravhögar runt Vallsjö och Norra Ljunga kyrka. De två mest kända fornlämningarna i trakterna runt Sävsjö finns båda vid Vallsjö gamla kyrka och utgörs av ett gravområde samt en källa. Gravområdet brukar i allmänhet kallas för Vallsjö äng och här hölls det fram till 1980-talet så kallade Vallsjö-ängsfester. Vattnet som man kokade kaffe på hämtades alltid från den andra stora fornlämningen, S:t Sigfrids källa. Källan ligger mycket tätt inpå Vallsjöns strand och i en sten framför källan går det att återfinna två lika stora runda gropar cirka 20 cm ifrån varandra. Dessa gropar är enligt sägnen märken efter S:t Sigfrids knän när han knäföll här och lät vatten springa ur berget.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sävsjö har haft stora idrottsliga framgångar under 1900-talet främst i och med att många företag runt om i kommunen varit aktiva sponsorer till den lokala idrottsverksamheten.

Handboll[redigera | redigera wikitext]

Handbollen är den sport som gjort att Sävsjö som samhälle satts på den svenska idrottskartan. Detta till stor del på grund av Sävsjö HK:s damer som under 1990-talet tog sex raka SM-guld med klubben Sävsjö HK. Denna prestation är historisk då inget svenskt damlag dominerat en internationell sport på det sättet som Sävsjös damer gjorde under 1990-talet.

Drömmen tog dock slut i och med förlusten av titeln år 2000. 2000-talet har fortsatt nedåt för handbollsdamerna då man tappade placeringar i tabellen under tidigt 2000-tal och säsongen 2002/2003 åkte Sävsjö ur den högsta serien, Elitserien.

Sävsjö HK har sedan 2006 på seniorsidan gemensamt lag med Eksjö BK med syfte att kunna ha ett elitlag på Höglandet. Första säsongen 2006/2007 vann laget Div 2 och spelade sedan 3 år i Div 1 där ett direktkval till elitserien våren 2009 är den främsta meriten hittills. Laget spelar från 2010 i Allsvenskan.

Bandy[redigera | redigera wikitext]

Bandysporten har betytt mycket för Sävsjö och under årens lopp har Sävsjö fött upp många stora bandyspelare. Stadens bandyklubb, Sävsjö BK har dock haft stora problem att hålla kvar sina bandyspelare då många lockas av att spela inom den stora och mer välkända klubben Vetlanda BK i intilliggande Vetlanda. Närheten till Vetlanda har gjort att Sävsjö BK nu mer ses som farmarklubb till Vetlanda BK som med sina stora framgångar inom Elitserien i bandy vunnit stort anseende.

Sävsjös mest kände bandyson är tveklöst Jonas Claesson som idag ses som Sveriges mest framgångsrike bandyspelare genom tiderna. Claesson innehar rekordet för flest gjorda mål under en karriär och han vann Allsvenskt SM-guld (tidigare högsta serien i bandy) för Vetlanda BK tre gånger under 1990-talet.

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Ishockeyn blev tidigt en sport som utövades i Sävsjö. Ishockeyklubben som grundades 1959 kallades HC Pinuten, efter kvarteret med samma namn. Redan 1964 började den första konstfrusna ishockeyrinken anläggas i det då centrala sportområdet vid Sturegatan som hyste också bandyplan, brottarlokal och tennisbanor. Vid invigningen den 11 december 1965 talade den då kände sportprofilen Bengt Bedrup och match spelades mellan HC Pinuten och Tingsryds AIF. Pinuten rönte stora framgångar i de regionala serierna, men uppgick 1974 i HA74, "Hockeyalliansen".

Innebandy[redigera | redigera wikitext]

Sävsjö IBK:s damlag gick 2013 upp i division 1, medan herrlaget åkte ur division 1.

Kända personer från Sävsjö[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ ”Sävsjö kommuns hemsida, Sävsjös historia”. http://www.savsjo.se. 
  3. ^ Sävsjö ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Elna Nilsson
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Hvaraf 854 i Vallsjö och 408 i Norra Ljunga socken.
  8. ^ Lars Lindström (12 mars 2012). ”Sävsjö – Sveriges mest kristna plats”. Expressen. http://bloggar.expressen.se/lars/2012/03/savsjo-sveriges-mest-kristna-plats/. Läst 15 maj 2016. 
  9. ^ ”Upplevelseriket”. Arkiverad från originalet den 26 september 2008. https://web.archive.org/web/20080926010449/http://www.upplevelseriket.se/picsound.asp?what=sanatorie. 
  10. ^ Sävsjö kommun-Nio socknar, Sävsjö hembygdsförening
  11. ^ ”Sverigeresor.se”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304190701/http://www.sverigeresor.se/resor/sverige/slott-fastningar-och-herrgardar/savsjo/eksjohovgards-slottsruin/3466. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]