Pieter Brueghel den äldre
|
Den här artikeln eller avsnittet anses innehålla alltför substanslös eller omständlig text. (2024-06) Hjälp gärna Wikipedia med att göra texten mer specifik och koncis om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Pieter Brueghel den äldre | |
Konstnären och kritikern. Teckning från omkring 1565 som tros vara ett självporträtt. | |
Född | mellan 1525 och 1530 Breda, Brabant, Habsburgska Nederländerna |
---|---|
Död | 9 september 1569 Bryssel |
Begravningsplats | Kapellekerk |
Make/maka | Mayken Coecke (g. 1563–) |
Konstnärskap | |
År aktiv | cirka 1550–1569 |
Fält | Måleri |
Motiv | Folkliv, allegoriska motiv, kristna motiv |
Verk | Dödens triumf Jägarna i snön |
Rörelse | Holländsk och flamländsk renässans |
Signatur | |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Pieter Brueghel den äldre (eller Bruegel), född mellan 1525 och 1530 i Breda, i nuvarande Nederländerna, död 9 september 1569 i Bryssel, i nuvarande Belgien, var en inflytelserik flamländsk renässanskonstnär.[1] Han var far till Pieter Brueghel den yngre och Jan Brueghel den äldre.
Liv och verk
[redigera | redigera wikitext]Pieter Bruegel d.ä. uppkallades efter sin födelseort, men forskare har inte kunnat enas om i vilken av tre möjliga byar det var. Konstnärens namn stavas därtill på flera sätt. Han signerade sina verk "Bruegel" eller "Brueghel", men kallades "Narrbruegel" eller "Bondbrueghel" av senare konsthistoriker för att särskilja honom från andra medlemmar av den målarfamilj, Brueghel, han grundat. Hans födelsedatum är osäkert, liksom närmare detaljer om hans skolning. Verk av Hieronymus Boschs utövade tidigt ett inflytande på honom. Det är troligt att Brueghel sattes i lära hos Pieter Coecke van Aelst, vars dotter Mayke han gifte sig med 1563.
Bruegel blev mästare i Antwerpen 1551. Följande år gav han sig ut på en omfattande resa i Italien, kom troligen så långt söderut som till Sicilien och återvände 1555 genom Graubünden och Tyrolen. År 1563 slog han sig ned i Bryssel, där han som aktad humanist ingick i kretsen kring den lärde poeten Dirck Volckertszoon Coornhert. Det finns många hypoteser men få dokument rörande Brueghels position och inställning under de första årens revolt mot det spanska väldet i Nederländerna, de religiösa stridigheterna och nederländska frihetskrigets fasor.
Stil och motivval
[redigera | redigera wikitext]Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Brueghel hade skapat nästan alla kategorier inom det efterföljande nederländska måleriet, och hans målningar betingade höga priser. Men trots Peter Paul Rubens beundran och att de flesta av hans målningar snabbt förvärvades till kungliga samlingar minskade Bruegels berömmelse ända fram till det starkt förnyade intresset för hans verk i början av 1900-talet.
Brueghel försörjde sig under många år på att göra teckningar till gravyrer som gavs ut av den humanistiske grafikhandlaren Hieronymus Cock. Han utförde dem troligtvis i akvarell, men dessa arbeten har gått förlorade. Omkring fyrtio oljemålningar och några i tempera på duk finns kvar.
I sina målningar överförde Bruegel renässansens idealiserade människobild på bondeståndet (därav hans smeknamn), som han skildrar både i hårt arbete och i fest. Därvid uttrycks, i nära anknytning till Boschs måleri, traderad levnadsvisdom genom det groteska och tragikomiska. Bruegels poetiskt realistiska landskap utövade stort inflytande på konsten i Flandern och i norra Nederländerna. Han utsträckte måleriet till att omfatta landsbygden under olika årstider, stämningar och skiftande väderlek, i anknytning till de medeltida tideböckerna och gobelängerna.
-
Detalj ur Barnlekar (1560).
Bruegel hyste ett medkännande men osentimentalt intresse för dem som arbetade med jorden, den nederländska landsbygdens talrika fattiga bondebefolkning. Mellan människorna och deras omgivning lyckades Bruegel skapa ett helt nytt visuellt samband, till exempel mellan de magra jägarna och det vintriga landskapet i Jägarna i snön (1565), känslan av ett välbefinnande utvunnet ur naturen i Skördemän (1565) eller en mycket kall vinterdag som bakgrund till en uppvisning i mänsklig brutalitet i Barnamorden i Betlehem (1565–1566). Ibland överskuggar nästan landskapet de mänskliga aktiviteterna, som den dramatiska alpbakgrunden i både Sauls självmord och Pauli omvändelse, eller det virvlande vattnet i Storm på havet. Bonddans och Bondbröllop ger oss "närbilder" av gladare stunder i böndernas liv.
I hela sitt liv använde Bruegel sig av vardagliga uttryck och ordspråk för att teckna sofistikerade bilder av människans villkor. Den virtuositet han så småningom uppnådde inom sitt område, både i framställningar av det sedda och det inbillade, ses allra bäst vid en jämförelse mellan hans tidiga, myllrande och figurrika Nederländska ordspråk (1559) och Liknelsen om de blinda (1568). Två arbeten som visar prov på hans fantasi på höjden av dess styrka är Dulle Griet och Dödens triumf. Det första, ett helveteslandskap befolkat av den medeltida folksagans djävlar, har inspirerat 1900-talets poeter, målare och filmregissörer, medan Dödens triumf med sitt nästan mekaniska utplånande av människor i tusental har uppfattats som en träffande, ohygglig kommentar till vår egen tid.
Konstverk
[redigera | redigera wikitext]Det finns 45 autentiserade, bevarade konstverk av Bruegel, en tredjedel av dem finns i Kunsthistorisches Museum i Wien. Man vet att ett antal konstverk har gått förlorade. Det finns även kvar ett stort antal skisser och gravyrer av honom.
- Landskap med Kristus och apostlarna vid Gennesarets sjö, 1553, troligen tillsammans med Maarten de Vos, privat samling
- Den stora fisken äter den lilla, 1556, Albertina, Wien
- Åsnan i skolan, 1556, Kupferstichkabinett Staatliche Museen, Berlin
- Liknelsen om såningsmannen, 1557, Timken Museum of Art, San Diego
- Ikaros fall, c.1558, Kungliga museet för sköna konster i Belgien, Bryssel
- Nederländska ordspråk, 1559, Gemäldegalerie, Berlin
- Striden mellan fastlagen och fastan, 1559, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Sjöslag i Neapelbukten, 1560, Galleria Doria Pamphili, Rom
- Porträtt av en gammal kvinna, 1560,
- Barnlekar, 1560, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Sauls självmord, 1562, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Två fastkedjade apor, 1562, Gemäldegalerie, Berlin
- Dödens triumf, c. 1562, Pradomuseet, Madrid
- De upproriska änglarnas fall, 1562, Kungliga museet för sköna konster i Belgien, Bryssel
- Galna Greta eller Dulle Griet, cirka 1562, Museum Mayer van den Bergh, Antwerpen
- Babels torn, 1563, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Landskap med flykten till Egypten, 1563, Courtauld Institute of Art, London
- Det "lilla" Bables torn, c. 1563, Museum Boymans-van Beuningen, Rotterdam
- Jungfru Marie död, 1564, Upton House, Banbury, Oxfordshire
- Kristi korsbärande, 1564, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Konungarnas tillbedjan, 1564, National Gallery, London
- Kristus och äktenskapsbryterskan, 1565, Courtauld Institute of Art, London
- Månadsbilderna – en serie av 6 målningar som skildrar olika månader eller säsonger (fem målningar har bevarats):
- Jägarna i snön (december-januari), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Den dystra dagen (februari-mars), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Höbärgningen (juni-juli), 1565, Lobkowiczpalatset i Pragborgen
- Skördemän (augusti-september), 1565, Metropolitan Museum of Art, New York
- Hjorden återvänder (oktober-november), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Vinterlandskap med skridskoåkare och en fågelfälla, 1565, Kungliga museet för sköna konster i Belgien
- Barnamorden i Betlehem, 1565-66, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Konstnären och connoisseuren, cirka 1565, Albertina, Wien
- Johannes Döparens bön, 1566, Museet för sköna konster, Budapest
- Folkräkningen i Betlehem, 1566, Kungliga museet för sköna konster i Belgien
- Bröllopsdansen, cirka 1566, Detroit Institute of Arts
- Vinet till Sankt Martinsfesten, 1566–1567, Pradomuseet
- Pauli omvändelse, 1567, Kunsthistorishes Museum, Wien
- Schlaraffenland, 1567, Alte Pinakothek, München
- Skatan på galgen, 1568, Hessisches Landesmuseum, Darmstadt
- Misantropen, 1568, Museo di Capodimonte, Neapel
- Liknelsen om de blinda, 1568, Museo di Capodimonte, Neapel
- Bondbröllop, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Bonddans, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Tiggarna, 1568, Louvren, Paris
- Bonden och boplundraren, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
- De tre soldaterna, 1568, Frick Collection, New York
- Storm på havet, ett ofullbordat konstverk, troligen Bruegels sista målning.
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 9664 Brueghel är uppkallad efter honom.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 12 juni 2005.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Pieter Bruegel I (the elder)”. Oxford Art Online. Arkiverad från originalet den 6 april 2012. https://web.archive.org/web/20120406093519/http://www.montgomerycollege.edu/~bevans/pieter%20brugel%20grove%20bio.pdf. Läst 9 maj 2012.
- ^ ”Minor Planet Center 9664 Brueghel” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9664. Läst 11 juni 2023.
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Web Gallery of Art (vissa basfakta)
- Stechow, Wolfgang, Pieter Bruegel the Elder. New York: H.N. Abrams 1990.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Pieter Brueghel den äldre.
- Olga's gallery
- Pieter Bruegel dit l'ancien (fransk webbplats)
- Tre målningar från "bondaktiga Bruegel" Million-Pixel Experience
|