Progressiva Alliansen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Progressiva Alliansen
MottoFrihet, rättvisa, solidaritet
Grundad1415 december 2012 (första konferensen)
22 maj 2013 (bildande)
TypNätverk av socialistiska och progressiva partier och föreningar
SäteBerlin, Tyskland
Betjänad regionVärlden
MedlemmarÖver 130 partier och organisationer
Webbplatsprogressive-alliance.info
Länders relation till Progressiva Alliansen, september 2018:
  I regering.
  I opposition.
  Deltar ej.

Progressiva Alliansen (engelska: Progressive Alliance) är ett internationellt nätverk av 80 socialdemokratiska, socialistiska och progressiva partier från hela världen. Det grundades den 22 maj 2013 i Leipzig, på initiativ av Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) med deras dåvarande partiordförande Sigmar Gabriel i spetsen. Många av EU:s socialdemokratiska partier i Socialistinternationalen (SI) har sedan dess gått över till Progressiva Alliansen, inklusive Socialdemokraterna (SAP) i Sverige.

Bakgrund och grundande[redigera | redigera wikitext]

Sigmar Gabriel hade i mars 2011 kritiserat Socialistinternationalen eftersom den kritiserat de auktoritära ledarna Zine el-Abidine Ben Ali och Hosni Mubarak från Konstitutionell demokratisk samling och Nationella demokratiska partiet först efter att de störtats i den arabiska våren i Tunisien och Egypten. Även Front Populaire Ivoirien fick vara kvar fram till att inbördeskriget i Elfenbenskusten startade. Sigmar Gabriel krävde omedelbar uteslutning av liknande partier, som en gång var skapade ur en nationell befrielserörelse, och som därför var medlemmar i Socialistinternationalen trots att de var odemokratiska. Gabriel klagade på att organisationen fastnat i stela mönster, och inte längre var en "röst för frihet". Han uppmanade tillsammans med det brittiska Labour, det holländska Partij van de Arbeid och svenska Socialdemokraterna till en grundläggande reform av organisationen, och hotade att annars skulle de lämna Internationalen och skapa ett alternativt nätverk.[1][2] I januari 2012 hotade Gabriel igen med att inte betala SPD:s årliga medlemsavgift på 100 000 pund, vilket hade gjort föreningen till en av de största bidragsgivarna till Internationalen.[3]

Mellan 14 och 15 december 2012 bjöd Demokratiska partiet i Italien in till det första mötet för framtida partier i Progressiva Alliansen i Rom. Vid detta tillfälle kom man överens om att grunda den nya föreningen i maj 2013 i Leipzig, Tyskland[4]. I januari 2013 beslutade det verkställande utskottet i brittiska Labour att dra tillbaka sin observatörsstatus i Internationalen. De motiverade det med "etiska tveksamheter".[5] Ett nytt förberedande möte för grundandet av Progressiva Alliansen ägde rum 4-5 februari 2013 i portugisiska Cascais bredvid ett möte som Socialistiska Internationalen hade[6]. SPD minskade sitt bidrag till den lägsta medlemsavgiften på 5 000 pund, och ändrade sin roll i Internationalen till observatörsstatus.[7] Det socialdemokratiska partiet i Österrike (SPÖ) och Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) gjorde likadant[8].

Det konstituerande mötet för Progressiva Alliansen ägde rum den 22 maj 2013, dagen innan firandet av 150-årsdagen av SPD:s grundande i Leipzig.[9][10]

Progressiva Alliansen innefattar även vänsterorienterade partier som inte uttryckligen delar en socialdemokratisk tradition eller som inte var företrädda i Socialistinternationalen, såsom Demokraterna i USA, den Kongresspartiet i Indien, det brasilianska Partido dos Trabalhadores eller italienska Partito Democratico. Det senare har gått med i Europeiska socialdemokratiska partiet och ansluter sig därmed öppet till den socialdemokratiska partifamiljen, medan Demokraterna, Kongresspartiet och Partito Democratico inte deltog i Tunis februari 2014 när alliansens andra konferens efter grundandet ägde rum.[11] Vid konferensen i Berlin i mars 2017 deltog representanter från dessa tre länder igen.[12]

Deltagare[redigera | redigera wikitext]

Land Parti
Egypten Egyptiska socialdemokratiska partiet
Angola Movimento Popular de Libertação de Angola
Ekvatorialguinea Convergencia para la Democracia Social
Argentina Partido Socialista (Argentina)
Australien Australian Labor Party
Belgien Parti Socialiste (Belgien)
Socialistische Partij Anders
Bolivia Movimiento al Socialismo (Bolivia)
Movimiento sin Miedo (Bolivia)
Brasilien Partido dos Trabalhadores
Partido Socialista Brasileiro
Bulgarien Bulgarische Sozialistische Partei (BSP)
Burkina Faso Parti pour la démocratie et le progrès/Parti socialiste
Chile Partido Socialista de Chile
Partido por la Democracia
Danmark Socialdemokraterne
Demokratiska republiken Kongo Unionen för demokrati och social utveckling
Tyskland Sozialdemokratische Partei Deutschlands
Dominikanska republiken Partido Revolucionario Moderno
Partido Revolucionario Dominicano
Elfenbenskusten Cap Union for Democracy and Development
El Salvador Frente Farabundo Martí para la Liberación Nacional
Eritrea Eritrean Peoples' Democratic Party
Finland Socialdemokraterna (Finland)
Frankrike Socialistiska partiet (Frankrike)
Georgien Georgisk dröm – demokratiska Georgien
Ghana National Democratic Congress
Grekland PASOK
Grenada National Democratic Congress
Guinea Guineanska folkets samling
Indien Kongresspartiet
Samajwadi Party
Indonesien Partai Demokrasi Indonesia Perjuangan
Nasdem Party
Irak PUK (Kurdistans Patriotiska Union)
Parti Sosyalisti Demokrati Kurdistan
Irland Arbetarpartiet (Irland)
Israel Israeliska arbetarpartiet
Meretz
Italien Partito Democratico
Jemen Jemenitiska socialistiska partiet
Jordanien Jordaniska demokratiska folkpartiet
Kamerun Front Social Démocratique
Kanada Nya demokratiska partiet (Kanada)
Kenya Labour Party of Kenya
Kroatien Kroatiens socialdemokratiska parti
Lettland Harmoni (Lettland)
Libanon Socialistiska framstegspartiet
Litauen Litauens socialdemokratiska parti
Luxemburg Socialistiska arbetarpartiet
Malaysia Democratic Action Party
Marocko Union Socialiste des Forces Populaires
Mauretanien Rassemblement des Forces Démocratiques
Mauritius Mauritian Militant Movement
Makedonien Makedoniens socialdemokratiska union
Mexiko Partido de la Revolución Democrática
Partido de la Revolución Democrática
Moldavien Demokratiska partiet i Moldavien
Mongoliet Mongoliska folkets revolutionära parti
Montenegro Socijaldemokratska partija Crne Gore
Demokratska partija socijalista Crne Gore
Myanmar Democratic Party for a New Society
Nepal Nepali Congress
New Zealand New Zealand Labour Party
Nederländerna Partij van de Arbeid
Niger Nigerien Party for Democracy and Socialism
Norge Arbeiderpartiet
Österrike Sozialdemokratische Partei Österreichs
Östtimor FRETILIN
Pakistan Awami
Nationalistpartiet (Pakistan)
Palestina Fatah
Palestinskt nationellt initiativ
Paraguay Partiet för ett solidariskt land
Filippinerna Akbayan
Polen Demokratiska vänsterförbundet
Portugal Socialistpartiet (Portugal)
Rumänien Socialdemokratiska partiet (Rumänien)
São Tomé och Príncipe Movimento de Libertação de São Tomé e Príncipe
Sverige Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
Schweiz Socialdemokraterna (Schweiz)
Senegal Senegals Socialistiska Parti
Serbien Demokratiska partiet (Serbien)
Zimbabwe Rörelsen för demokratisk förändring
Slovenien Socialdemokraterna (Slovenien)
Somalia Somali Social Unity Party
Spanien Spanska socialistiska arbetarpartiet
St. Lucia Saint Lucias Arbetarparti
Sydkorea Demokratiska partiet
Swaziland People's United Democratic Movement
Swazi Democratic Party
Syrien Syrian Democratic People's Party
Tanzania Revolutionära statspartiet
Tjeckien Tjeckiens socialdemokratiska parti
Tunisen Demokratiskt forum för arbete och frihet
Turkiet Cumhuriyet Halk Partisi
Republikanska folkpartiet
Ungern Ungerns socialistiska parti
Uruguay Partido Socialista del Uruguay
USA Demokratiska partiet
Storbritannien Labour
Vitryssland Nadseja
Västsahara Front Polisario
Centralafrikanska republiken Mouvement pour la Libération du Peuple Centrafricain
Internationell Socialist International Women (SIW)
Internationell International Union of Socialist Youth (IUSY)
EU Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D)
EU Europeiska socialdemokratiska partiet (PES)
EU Unga europeiska socialdemokrater (YES)
Internationell Internationella fackliga samorganisationen (ITUC)
International Trade Union Advisory Committee to the OECD (TUAC)
Tyskland Friedrich Ebert-stiftelsen (FES)
Internationell Olof Palmes internationella center (OPIC)

[13]

Ytterligare medlemmar i internationella institutioner och organisationer[redigera | redigera wikitext]

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Den brittisk-tyske journalisten Alan Posener skrev i början av maj 2013 att framväxten av nya nätverk är en växande konflikt mellan de mer liberala, västerländska socialdemokraterna och de tidigare befrielserörelserna i tredje världen som under sken av antiimperialism har blivit nationalistiska, antidemokratiska, antiliberala och antifeministiska. Han menar att den europeiska vänstern under lång tid hade en naiv solidaritet med före detta antikoloniala rörelser och att de därmed blundat för dessa avvikelser.[14]

Socialistinternationalens ordförande Giorgos Papandreou och generalsekreterare Luis Ayala kallade kritiken i ett öppet brev för "karaktärsmord" och "falska anklagelser", samt att det var olyckligt "att ledningen för våra tyska medlemmar vill splittra den globala rörelsen av progressiva krafter"[15][16]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Steffen Hebestreit: Gabriel fordert Reformen: Internationale soll reinen Tisch machen.
  2. ^ Sigmar Gabriel:Gastbeitrag: Keine Kumpanei mit Despoten.
  3. ^ SPD will Sozialistischer Internationale den Geldhahn zudrehen und den Mitgliedsbeitrag nicht zahlen.
  4. ^ Sozialdemokraten gründen neue Internationale.
  5. ^ Report from Labour’s January executive.
  6. ^ Socialist International Calls for Reforms in Zimbabwe. allafrica.com, 6. 
  7. ^ Andreas Niesmann: Wenn das der Willy wüsste.
  8. ^ Sozialistische Internationale soll entmachtet werden.
  9. ^ Thomas Vieregge: Das Ende der Sozialistischen Internationale.
  10. ^ Veit Medick: Krach in Sozialistischer Internationalen: Papandreou wirft Gabriel Spaltung der Linken vor.
  11. ^ Progressive Alliance: Tunis Conference – Expected Participants.
  12. ^ Progressive Alliance: Shaping our future. 12-13 March 2017, Berlin, Germany.
  13. ^ [1]
  14. ^ Alan Posener: Progressive Alliance.
  15. ^ Offener Brief an die Mitgliedsparteien der SI, 19.
  16. ^ Majid Sattar: 'Progressive Alliance' gegründet. faz.net

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]