Rödspov

	Rödspov; Status i världen: Nära hotad
	Hane L l. limosa i sommardräkt
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Underordning	Vadare; Charadrii
Familj	Snäppor; Scolopacidae
Underfamilj	Tringinae
Tribus	Spovar; Numeniini
Släkte	Limosa
Art	Rödspov; L. limosa
Vetenskapligt namn
	§ Limosa limosa
Auktor	Linné, 1758
Utbredning

Rödspov (Limosa limosa) är en fågelart i familjen snäppor inom gruppen vadare.

Utbredning och taxonomi

Rödspovens utbredningsområde
gul - häckning, blå - övervintring, grön - stannfågel

Rödspoven är en flyttfågel som häckar i stora delar av Europa och i Asien. Den övervintrar i Medelhavsområdet och vid kusterna i västra Europa, i Afrika, kring Persiska viken och Kaspiska havet, norra Indien, Sydostasien, Australien och Nya Zeeland.

Taxonomi

Arten beskrevs taxonomiskt första gången som Scolopax limosa,^[2] av Linné 1758. Sitt vetenskapliga namn härstammar från latinets limus, som betyder "lera". Idag placeras arten i släktet Limosa, inom familjen snäppor (Scolopacidae) inom ordningen vadarfåglar (Charadriiformes). Rödspoven delas vanligtvis upp i tre underarter:^[3]

L. l. islandica (C. L. Brehm, 1831) – häckar på Island, Shetlandsöarna, Orkneyöarna och vid Lofoten. Den häckar även oregelbundet på Färöarna.
L. l . limosa – nominatformen häckar i Europa och västra Asien.
L. l. melanuroides (Gould, 1846) – häckar i Sibirien öster om Jenisejfloden, i östra Mongoliet, Manchuriet, norra Kina, Amurland, Anadyrland och Kamtjatka. Den övervintrar i Sydostasien, Australien och Nya Zeeland.

Observationer utanför utbredningsområdet

Arten har observerats på bland annat Grönland, Svalbard, Azorerna, Kap Verde, Madagaskar, i Sydafrika, på Jungfruöarna, Små Antillerna, Maldiverna och Seychellerna, i Guam, Mikronesien och på Nya Kaledonien.^[3] Underarten islandica observeras numera regelbundet i Skandinavien och har observerats i bland annat Tyskland och Marocko.^[3] Underarten melanuroides observeras regelbundet på våren i västra Alaska och har även observerats i Kanada.^[3]^[4]

Förekomst i Sverige

Sedan tidigt 1800-tal är rödspoven känd som häckfågel i Sverige.^[5] De första kända häckningarna skedde på Gotland 1835 och på Öland 1856.^[6] Idag förekommer den, i mindre antal, i främst Skåne, på Öland och Gotland.^[6] Den förekommer även på Västkusten, i Västergötland och Östergötland och tillfälliga häckningar har konstaterats i Närke, Västmanland, Uppland, Gästrikland, Hälsingland och Västerbotten.^[6]

Utseende

En adult rödspov är 37 till 42 centimeter lång, har ett vingspann på 63-74 centimeter och väger 280-500 gram. Dess långa, raka näbb är svart framtill och gulaktig eller orange baktill. Den adulta hanen är i sommardräkt rostbrun på hals, bröst och huvud. Ovansidan är brungrå och undersidan vit med mörka inslag. Honan har något blekare färger. Rödspovens vita vingband syns tydligt när den flyger. Stjärten är vit vid roten och svart på pennorna. På vintern har hanar och honor samma, mestadels grå, färgning.

Underarternas morfologiska skillnader

Nominatformen L. l. limosa har i häckningsdräkt ett ljust orangefärgat huvud, nacken och bröst. I förhållande till nominatformen är underarten islandica generellt mindre och har proportionellt kortare tibia och näbb. Dock överlappar måtten mellan limosa-hanar och islandica-honor varandra i stor utsträckning. är mycket kraftigare roströd. Det roströda går också längre ned på buken och kroppssidorna.^[7] Den östliga underarten melanuroides har en liknande fjäderdräkt som islandica men är tydligt mindre och har en kortare näbb.^[2] I övrigt är det mörka centrumet på mantelfjädrarna mycket större vilket ger ryggen ett mörkare intryck.^[4]

Flygande adult rödspov med de distinkta vita och svarta vingbanden
Rödspov i vinterdräkt fotograferad i Indien.
Rödspov av underarten islandica

Förväxlingsmöjligheter med andra arter

Främst är det kanske myrspoven (Limosa lapponica) som är en reell förväxlingsmöjlighet men den är mindre, har uppåtböjd näbb och mycket kortare ben. I flykten saknar den också helt vingband. I adult häckningsdräkt är dess näbb helsvart och hanen har då mörkt roströd hals, nacke bröst och undersida som är ovattrad. I Asien kan rödspoven även förväxlas med beckasinsnäpporna och kanske främst med asiatisk beckasinsnäppa (Limnodromus semipalmatus) men beckasinsnäpporna har en helmörk näbb och kortare ben.

Ekologi

Rödspov som spelar under häckningssäsongen

Den häckar främst på fuktiga ängar och hedar. Häckningstiden sträcker sig från april till juli. Många par som förblir tillsammans under hela livet flyger varje år tillbaka till samma häckningsplats. Boet, som göms väl i tät vegetation, är en grop i marken som inreds med strån och andra växtdelar. Honan lägger oftast fyra ägg, som är gröna med svarta fläckar. Båda föräldrar ruvar på äggen i tre veckor tills de kläcks. Under fyra veckor försörjs ungfåglarna fortfarande av föräldrarna, tills de blir flygfärdiga.

Rödspoven livnär sig av insekter, maskar, snäckor, larver, kräftdjur och spindlar, som den rör upp med sin långa näbb. Rödspoven kan bli upp till 15 år gammal.

Rödspoven och människan

Hot och status

Många ägg blir uppätna av andra djur eller förstörda av jordbruksmaskiner och dylikt. Den missgynnas av torrläggningsåtgärder och minskade betesmarker. Rödspoven har under den senaste tioårsperioden minskat kraftigt i stora delar av Europa och Europapopulationen av nominatformen L. l. limosa uppskattas till 99 000–140 000 par.^[6] I motsats till detta har underarten L. l. islandica istället haft en stadig ökning sedan mitten av 1980-talet och populationen uppskattas idag till 15 000–25 000 par.^[6] Men världspopulationen är trots detta minskande och en undersökning visar att den globala populationen minskat med 30% de senaste 15 åren.^[8] På grund av denna minskning placeras den på IUCN:s rödlista och kategoriseras där som missgynnad (NT).^[1]

Status i Sverige

Efter att första gången ha konstaterats som häckfågel i Sverige i början av 1800-talet så verkar den ha blivit ganska allmän på Gotland och Öland. Den minskade sedan kraftigt i slutet av 1800-talet, men 1922 konstaterades den första häckningen i Skåne. Under 1950- och 1960-talet ökade arten kraftigt och etablerade sig som häckfågel på Västkusten, i Östergötland och Västergötland. Under 1980-talet beräknades antalet häckande par till 350-375, men har sedan dess minskat dramatiskt och 2004-2005 uppskattades den svenska häckningspopulationen bestå av 100-200 par.^[6] På grund av denna minskning placerades den på ArtDatabankens rödlista. I 2005 års rödlista kategoriserades arten som sårbar (VU)^[6] och i 2015 års rödlista kategoriseras den som akut hotad.^[9]

Namn

Rödspoven kallades förr svartstjertad långnäbba (notera dock att namnet långnäbba avsåg storspov och inte rödspov) och på Gotland tvärspof.^[10] Lokalt kallas den ibland fortfarande för långnäbban vilket förr var samlingsnamnet för alla spovar.

Referenser

Noter

^ [a b] BirdLife International 2012 Limosa limosa Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
^ [a b] BWPi: The Birds of the Western Palearctic on interactive DVD-ROM (2004). BirdGuides Ltd. and Oxford University Press. ISBN 1-898110-39-5.
^ [a b c d] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
^ [a b] Angus Wilson (2001)Asiatic (Siberian) Black-tailed Godwit - Limosa limosa melanuroides., http://www.oceanwanderers.com, läst 2009-07-15
^ ArtDatabanken (2006) Faktablad: Limosa limosa – rödspov. Förf. Torsten Larsson 1977. Rev. Thomas Lindblad 1994, Tomas Johansson 2002, Hans Cronert & Mikael Svensson 2006. Läst 15 juli 2009. (pdf)
^ [a b c d e f g] ArtDatabanken 2006
^ Hellquist A (2006), Bestämning av isländsk rödspov, Vår Fågelvärld 65 (3): 30-39.
^ BirdLife International (2008)
^ Artdatabankens rödlista 2015 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ Sven Nilssons Foglarna 1858.

Källor

Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 197-199. ISBN 91-1-913142-9

Externa länkar

Sveriges Radio: P2-fågeln - Rödspov - Läte
Dansk ornitologisk forening
Wikimedia Commons har media som rör rödspov.
Bilder & media
Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder

[IUCN-1] [a b] BirdLife International 2012 Limosa limosa Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.

[bwpi-2] [a b] BWPi: The Birds of the Western Palearctic on interactive DVD-ROM (2004). BirdGuides Ltd. and Oxford University Press. ISBN 1-898110-39-5.

[Larsson-3] [a b c d] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

[Ocean-4] [a b] Angus Wilson (2001)Asiatic (Siberian) Black-tailed Godwit - Limosa limosa melanuroides., http://www.oceanwanderers.com, läst 2009-07-15

[ArtDatabanken-5] ArtDatabanken (2006) Faktablad: Limosa limosa – rödspov. Förf. Torsten Larsson 1977. Rev. Thomas Lindblad 1994, Tomas Johansson 2002, Hans Cronert & Mikael Svensson 2006. Läst 15 juli 2009. (pdf)

[ArtData-6] [a b c d e f g] ArtDatabanken 2006

[VF-7] Hellquist A (2006), Bestämning av isländsk rödspov, Vår Fågelvärld 65 (3): 30-39.

[IUCN2-8] BirdLife International (2008)

[9] Artdatabankens rödlista 2015 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[10] Sven Nilssons Foglarna 1858.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]