Sankta Birgittas kapell, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sankta Birgittas kapell
Kyrka
Kapellet i september 2011.
Kapellet i september 2011.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Carl Johans församling
Koordinater 57°41′28.1″N 11°54′34.5″Ö / 57.691139°N 11.909583°Ö / 57.691139; 11.909583
Material Tegel
Invigd 1857

Sankta Birgittas kapell är en kyrkobyggnad i Klippan i stadsdelen Majorna i Göteborg. Det ligger på berget Skinnareklippan, som även givit namn åt området. Kapellet uppfördes av David Carnegie d.y. för de som bodde och arbetade på Carnegies bruk vid Klippan. Byggnaden har som förebild det kapell som stod i Carnegies hemby Balquhidder i Skottland. Både det skotska kapellet och Sankta Birgittas kapell i Klippan är namngivna efter det irländsk-skotska helgonet Brigid av Kildare.[1]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kapellet uppfördes, under ledning av bruksbyggmästaren Daniel Gabrielsson, mellan 21 maj[2] 1856 och invigningen den 1 juni 1857. Förlagan i Skottland hade invigts 1855. Arkitekten Adolf Edelswärd hade tillgång till de skotska byggnadsritningarna i engelsk gotik.

Carnegie ville att kyrkan skulle överensstämma med de medeltida småkyrkor som fanns i Skottland. Han lät enligt samma förebilder, återuppbygga en nedbrunnen kyrka i sin hemort Balquhidder. Under vintern 1856 presenterade Edelsvärd sitt första utkast, en enkel nygotisk byggnad med spetsbågiga fönster, utan den klockryttare som senare tillkom på den västra gaveln. Viktor Rydberg menade att kyrkans inredning stämde väl med byggnadsstilen i övrigt och skrev att kyrkans "yttre förenar med osmyckad enkelhet rena och behagliga former".[3]

Tomtmarken på 3 937 kvadratalnar köpte Carnegie av Göteborgs stad år 1856. Byggkostnaden var 30 000 eller 25 000 riksdaler[4] och kapellet var 96 fot långt och 36 fot brett samt rymde 400 personer. Kapellet fick fasader av rött fogstruket tegel med detaljer av gul "klinkert" på en fotmur av granit. Taket täcktes med skiffer. Öppna, spetsbågiga trätakstolar höll upp kyrkorummets dubbla spåntade tak. Väggarna blev ljust finputsade och golvet lades med breda träplank. Carnegie höll noggrann uppsikt över bygget och var mycket uppmärksam på kostnaderna. Från Skottland skrev han i ett brev till Edelsvärd: "/.../ jag är rätt ledsen att jag får icke nöjet att se Hr. Leutenant härstädes. Herr Watson skrifver mig att han ämnar resa till Hburg nästa fredag med ångbåten från Hull och medtager alla de bestälde kulörta fönstren. Innan Tit beställer de kvarhvarande gips statyer för Klippans kyrka önskar jag få veta huru mycket de skulle kosta med inpackning och frakt lefvererade i Götheborg. Det är stor skada att Tit ej besöker Edinburgh."[3]

Målningarna i kyrkan är utförda av Gotthard Werner (1837-1903). Kyrkans förste predikant var Julius Glasell, som samtidigt var bataljonspredikant på det intilliggande Nya Varvet. I mitten av 1870-talet efterträddes han av pastor Edvard Österman. Därefter kom Svante Ekman, som stannade i tre år och blev den siste predikant som avlönades av bruksledningen.[5]

Fram till 1892 hade kyrkan egna präster men därefter stod Carl Johans församling för prästerna.

År 1919 överlämnades kapellet, på vissa villkor, till Carl Johans församling för en tid av 25 år, då församlingen tog över större delen av kyrkans bruk och skötsel. Detta förlängdes senare till år 1969. Efter att Göteborgs stad köpt bruksområdet överlämnades kyrkan formellt till församlingen 1974. Den 1 juni 1977 invigdes den friliggande klockstapeln av kontraktsprosten Torvald Pettersson.[6] Vid kapellets västra gavel står ett så kallat Coldinukors, vilket sattes upp av Göta Coldinuorden vid dess 200-årsjubileum 5 april 1968.

Renoveringar[redigera | redigera wikitext]

Kapellet har renoverats och delvis ominretts flera gånger.

En första genomgripande renovering utfördes år 1937, då altaret fick en ny utforning och försågs med en altartavla utförd av göteborgskonstnären Saga Walli. Nya korfönster och sidofönster sattes in, och de gamla korfönstren flyttades över till den västra gaveln. Kapellet fick även ett nytt golv av betong, nya ljuskronor samt utökning av antalet sittplatser. Sakristian, som förut legat bakom altaret, byggdes samman med predikstolen, vilket därmed frigjorde koret.[7]

Vid en restaurering 1957 fick kapellet t en läktare och ny sakristia.[8]

En klockstapel tillkom 1977, och 1983–1984 gjordes en större renovering under ledning av arkitekten S H Lundgren. Som ett led i detta flyttades Saga Wallis altarmålning till en sidovägg och ersattes av en altarprydnad i form av ett kors, som i form och utförande ansluter till kapellets tidigare utformning. En orgel från Mårtenssons orgelfabrik i Lund installerades 2007.Den är stilmässigt inspirerad av engelska romantiska orglar från 1800-talets slut.[9]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ S:ta Birgittas kapell -Svenska kyrkan
  2. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 56
  3. ^ [a b] Linde Bjur (1999), s. 183f
  4. ^ Majornas kyrkokrönika, Per Pehrsson, Svenska kyrkans diakonistyrelses Bokförlag, Stockholm 1926, s. 180
  5. ^ Lindälv (1977), s. 89
  6. ^ Julhälsningar till församlingarna i Göteborgs stift 1977, red. Prosten Fritz Helldén, Göteborgs Stifts-Tidnings Förlag, Göteborg 1977 ISSN 0284-2084, s. 175
  7. ^ Stiftskrönikan : organ för kyrkligt liv och arbete inom Göteborgs stift, [årgång 1938 : 24 nr], utgiven av stiftelsen Pro caritate, Göteborg 1938 ISSN 0346-1874, s. 31f
  8. ^ Julhälsningar till församlingarna från präster i Göteborgs stift 1957, utgiven av Göteborgs Stifts-Tidnings Förlag, A Lindgren & Söner, Göteborg 1957, s. 185
  9. ^ S:ta Birgittas kapell Arkiverad 27 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. på Svenska kyrkan]s webbplats.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Johans församlings församlingsblad, maj 2007, Ingemar Linderås artikel
  • Klippans Kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna, Elof Lindälv 1977 s.86-89
  • Arkitekt vid industrialismens genombrott : Adolf Edelsvärd - en yrkesbiografi, [Serie: Visuellt (Göteborg), 1404-3386 ; 5], Gunilla Linde Bjur, Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet 1999 ISBN 91-85198-16-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]