Annedalskyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Annedalskyrkan
Kyrka
Annedalskyrkan i maj 2010
Annedalskyrkan i maj 2010
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Göteborgs Annedals församling
Koordinater 57°41′13.7″N 11°57′14.7″Ö / 57.687139°N 11.954083°Ö / 57.687139; 11.954083
Invigd 25 september 1910
Bebyggelse-
registret
21300000002609

Annedalskyrkan är en kyrkobyggnad i Göteborg i Göteborgs stift. Den är församlingskyrka i Annedals församling. Den är belägen i stadsdelen Änggården, strax nordväst om Sahlgrenska sjukhuset och strax öster om Slottsskogen.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan uppfördes åren 1908-10,[1] och är ritad av Theodor Wåhlin[2] i en blandning av gotik och romansk stil. Den invigdes på Tacksägelsedagen den 25 september 1910 av biskop Edvard Herman Rodhe[3]. Kyrkan är ovanligt nog orienterad i norr och söder, med korutbyggnad i söder. Byggnadsmaterialet är gråbrunt så kallat Skrombergategel[4] med omfattningar, lister och blinderingsliknande dekor i ljus, finhuggen granit. I den sydvästra kanten står ett klocktorn, prytt med en dekorativ huv. Koret är halvrunt avslutat, på den sydvästra sidan är en sakristia utbyggd. Mellan kor och långhus finns en större triumfbåge med flankerande kolonner. Interiören är tvåskeppig, med ett huvudskepp och ett sidoskepp, väggarna pryds med änglabilder. På altaret finns två sjuarmade ljusstakar, uppburna av fyra liggande lejon. Vid renovering 1939 fick kyrkan en målad altartriptyk samt försågs med mittgång.

Redan år 1900 tillsatte kyrkofullmäktige en beredning som 1901 föreslog en gemensam plan för nya kyrkobyggnader i staden. När församlingskyrkan i Annedal skulle byggas var det två alternativa placeringar. Eftersom Änggården snart skulle bebyggas, menade de ansvariga att kyrkan "skulle få en central plats i församlingen." Göteborgs stadsfullmäktige beslutade därför att kyrkan skulle uppföras på den så kallade Carlsro-tomten. Man ansåg att ... belägenheten var fördelaktig, på en icke alltför hög, med ekar bevuxen bergsplatå invid den av spårvagn trafikerade vägen till Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. Ursprungligen fick kyrkan inte kosta mer än 250 000 kronor. Trots att Wåhlins förslag kostade drygt 60 000 kronor mer än så, enades man om detta eftersom förslaget var "utförbart och välstuderat" samt "synnerligen tilltalande i snart sagt alla avseenden". Den anlitade byggmästaren Gustaf Pettersson fick tidigt ekonomiska problem och klarade inte entreprenadkontraktet, som då övertogs av byggmästare Nathan Persson. Vid en större reparationen 1967 av kyrktornet, blev dopkapellet ombyggt. Det målades om samt utrustades med altarring, predikstol och dopfunt. Slutnotan för kyrkobygget blev cirka 400 000 kronor.[4]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Bildhuggaren Frans Hausl från Malmö, tillverkade altaret, dopfunten och predikstolen i täljsten. Predikstolen har inskriptionen "Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det". Altaret fick reliefer av de fyra evangelisternas symboler, av Alfa och Omega samt av Kristus monogram. Korfönstren försågs med olika färger och belysningen av takkronor samt stora lampetter i mässing. På kyrkans sydvästra vägg, vid dopaltaret, sitter en tavla som 1951 skänkts av Göteborgskonstnären Saga Walli. Den föreställer Jesus med öppen famn. Den nuvarande tavlan på högaltaret är målad av konstnären G.E. Ström och tillkom 1940.

Orgeln[redigera | redigera wikitext]

Den största enskilda utgiftsposten i den nya kyrkan blev orgeln, med 32 stämmor fördelade på tre manualer, till en kostnad av 19 000 kronor. Orgelfasaden i furu samt en elektrisk motor kostade totalt 4 120 kronor.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vår svenska kyrka : Göteborgs stift, huvudred. Elis Malmeström & Eric Nilsson, Kulturhistoriska Förlaget, Göteborg 1950 s. 105
  • Göteborgs stift i ord och bild, redaktionskommitté: teol. dr. Elis Malmeström, teol. dr. Gösta Nelson, kyrkoherde Anders Block, kyrkoadjunkt Folke Fehn, Idun Förlag, Stockholm 1950 s. 567
  • Kyrkor i Göteborg, Birger Hassel, Göteborgs kyrkliga samfällighets kulturnämnd, Göteborg 1982 s. 3
  • Annedalskyrkan, Rolf Hyringe, Annedals församling 2010
  • Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ En utredning om Annedalskyrkans och Masthuggskyrkans framtida användning [1][död länk]
  2. ^ Nationalencyklopedin, band 1, s 400 (1989)
  3. ^ ”Om Annedalskyrkan”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/annedal/om-annedalskyrkan. Läst 24 januari 2015. 
  4. ^ [a b] Idun, september 1910.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]