Sergeant (Sverige)

Från Wikipedia
Version från den 21 maj 2016 kl. 13.04 av Tegel (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 95.195.201.254 (diskussion) till senaste version av 213.115.162.91)

Sergeant (förkortning: Serg) är en militär grad i den svenska försvarsmakten. Enligt 2009 års befälsordning är en sergeant ett gruppbefäl, alternativt en soldat med specialitet. Före 2009 var en sergeant ett plutonsbefäl. Sergeant har varit en befälsgrad i den svenska armén sedan omkring 1615.

Gruppbefäl

Sergeant är sedan 2009 en grad för gruppbefäl, placerad mellan korpral och förste sergeant. Den motsvarar på så sätt den tidigare graden furir, som samtidigt avskaffades. Förändringen gjordes då sergeant vanligtvis är den grad som följer på korpral i militära befälssystem i en internationell jämförelse.

Sergeanter i armén bär sedan 2009 ett mässingsfärgat mössmärke vilket tidigare använts av befälskårerna för underbefäl och gruppbefäl. Sergeanter i armén bar före 2009 ett vitemaljerat mössmärke vilket tidigare använts av underofficerare och plutonsofficerare. Gradbeteckning i form av tre vinklar betecknade före 1972 en kadett vid äldre kursen på krigsskolan.

Armén Flottan Flygvapnet
Mössmärke Armén Flottan Flygvapnet

Plutonsbefäl

Före 2009 var sergeant en grad för plutonsbefäl, placerad mellan furir och fänrik. Efter befälsreformen 2009 motsvaras graden av förste sergeant, vilket är den lägsta graden för den nyinförda befälskåren specialistofficerare.

Före tjänsteställningsreformen 1972 var sergeant den lägsta graden för en underofficer, typbefattning ställföreträdande plutonchef i utbildningsorganisationen och plutonchef i mobiliseringsorganisationen; och fram till den nya befälsordningen 1983 den lägsta graden för en plutonsofficer, typbefattning ställföreträdande plutonchef i mobiliseringsorganisationen. Graden har därefter betraktats som en tjänstegrad för värnpliktsofficerare och hemvärnsbefäl.

Befälskårstecken och gradbeteckning

Sergeanter i armén bar före 2009 ett vitemaljerat mössmärke vilket tidigare använts av underofficerare och plutonsofficerare. Gradbeteckningen för sergeant har under nittonhundratalet bestått av en stjärnknapp, ibland kallat pixmärke, i armén och kustartilleriet, i flygvapnet kombinerat med en tunn galon, och i flottan enbart en tunn galon. Stjärnknappen är sedan 2009 gradbeteckning för specialofficerare.

Armén Flottan Flygvapnet
Mössmärke Armén Armén Flygvapnet

Tjänsteställning

Ny befälsordning 1983 Befälsordningen 2009
Nivå Ordnings-nummer Yrkesofficer Värnpliktigt plutonsbefäl Värnpliktigt gruppbefäl Officer Specialistofficer Gruppbefäl Ordnings-nummer Nivå
6 11 Fänrik - - Fänrik - - 13 OF 1
7 12 - Sergeant - Förste sergeant 14 OR 6
8 13 - Furir - Sergeant 15 OR 5
9 14 Korpral Korpral 16 OR 4

Se även

Källor