Hoppa till innehållet

Slaget om Malackahalvön

Från Wikipedia
Slaget om Malackahalvön
Del av stillahavskriget under andra världskriget

Japanska trupper rycker fram genom Kuala Lumpur.
Ägde rum 8 december 1941 – 31 januari 1942
Plats Brittiska Malaya
Resultat Seger för axelmakterna
Stridande
De allierade:

Malaya Command:
Brittiska Indien Indiska III-kåren
Australien 8:e divisionen
Malaysia Malay Regiment
Storbritannien 53:e infanteribrigaden
och olika flygstyrkor ur Samväldet[1]
Axelmakterna:

25:e armén:
Japanska imperiet Kejserliga gardet
Japanska imperiet 5:e divisionen
Japanska imperiet 18:e divisionen
Japanska imperiet 3:e flygdivisionen
Japanska imperiet 22:a flygflottiljen
Thailand Thailändska armén
Befälhavare och ledare
Arthur Percival
Lewis Heath
Henry Gordon Bennett
Merton Beckwith-Smith
Tomoyuki Yamashita
Takuma Nishimura
Takuro Matsui
Renya Mutaguchi
Styrka
140 000 man[1]
158 flygplan
70 000 man
568 flygplan
200 stridsvagnar
Förluster
5 500 döda
5 000 skadade
40 000 tillfångatagna[2]
1 793 döda
3 378 skadade[3]

Slaget om Malackahalvön, även kallat Slaget om Malaya, var ett slag under andra världskriget mellan en armé från Samväldet bestående av brittiska, Indiska, australiska och malajiska trupper mot den japanska armén samt ett smärre antal thailändska styrkor. Slaget började då Japans 25:e armé invaderade Västmalaysia den 8 december 1941. Japan inledde en amfibisk landstigning längs den norra kusten av Västmalaysia vid Kota Bharu och började sedan avancera söderut. Framryckningen gjordes i samverkan med landsatta trupper i Pattani och Songkhla i Thailand som avancerade söderut över den thai-malaysiska gränsen för att attackera den västra delen av Västmalaysia.

  1. ^ [a b] Owen, Frank (2001). The Fall of Singapore. England: Penguin Books. ISBN 0-14-139133-2 
  2. ^ Sammanlagt uppgick de allierades förluster till 7 500 döda, 10 000 sårade och cirka 120 000 tillfångatagna under hela fälttåget.
  3. ^ Smith, Colin (2006). Singapore Burning. Penguin Books. sid. 547. ISBN 0-141-01036-3