Stockholm-Tullinge flygplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholm-Tullinge flygplats
Saab J 35A-01.jpg
ESCN på kartan över Stockholms län
Airplane silhouette.svg
ESCN
Flygplatsens läge i Stockholms län
Allmän information
Ort Stockholm
Flygplatstyp Nedlagd Militär flygplats
IATA-kod -
ICAO-kod ESCN[1]
FV-kod 1 F 18 (till 1975)
FV-kod 2 18 (från 1975)
Ägare Peab AB
Öppningsår 1944
Stängningsår 2004
Höjd över havet 54 meter
Koordinater 59°10′49″N 17°54′42″Ö / 59.18028°N 17.91167°Ö / 59.18028; 17.91167
Övrigt Tidigare: Södertörns flygflottilj
Flygvapnets Södertörnsskolor
Polisflyget
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
06/24[2] 2 378 45 asfalt/betong
15/33[2] 1 803 45 asfalt

Stockholm-Tullinge flygplats (IATA: -ICAO: ESCN) var en militär flygplats och senare civil flygplats belägen i Tullinge i Botkyrka kommun omkring 20 km sydväst om centrala Stockholm. Flygverksamhet pågick mellan åren 1945 och 2004 då flygplatsen stängdes den första oktober.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

I försvarsbeslutet 1942 förordades att en sjunde jaktflottilj skulle upprättas. Chefen för Flygvapnet föreslog då att man skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård, fem kilometer från Tullinge järnvägsstation. Flygvapnet förvärvade marken, som tidigare hörde till gårdens egendomar, av dåvarande ägaren Anders Cederström, brorson till Flygbaronen Carl Cederström.

Skånska Cement stod för de avsevärda markarbeten som krävdes, bland annat behövdes hela Mörtsjön fyllas igen. De första åren hade man tre grässtråk för start och landning. När J 28 Vampire kom i tjänst blev två av dessa stråk asfalterade. Den längsta banan, i riktning 06/24, blev 2 378 meter. Den andra, i riktning 15/33, var 1 803 meter. Båda var 45 meter breda. Flottiljen inrättades i Tullinge under namnet Södertörns flygflottilj (F 18) den 1 juli 1946. Den låg mellan Tullinge tätort och Lida friluftsgård. Flygplatsen kom under åren att hysa flera olika förband fram tills 1994 då den övergick till att bli helt civil.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Södertörns flygflottilj ombildades 1974 till Flygvapnets Södertörnsskolor, vilken senare kom att avvecklas den 30 juni 1986. Kvar blev ett detachement tillhörande Bråvalla flygflottilj mellan åren 1986 och 1992, och som senare övergick till Flygvapnets Uppsalaskolor mellan åren 1992 och 1994.[4]

I regeringens propositionen 1987/88:142 beslutades att Kustbevakningens regionledning ost senast 1993 skulle lokaliseras till Muskö alternativt till Tullinge. Den 9 februari 1990 redovi­sade Överbefälhavaren och kustbevakningen ytterligare verksamheter som skulle kunna lokaliseras till Tullinge. I regeringens proposition 1990/91:102 föreslogs det att följande verksamhet skulle förläggas till Tullinge.[5][6]

Inför budget­året 1990/91 hade regeringen avsatt 23,1 miljoner kronor byggproduktionen inom Tullinge, samt 1,6 miljoner för flytten av Östra värnpliktskontoret och Värnpliktskontoret för marinen till Tullinge. Den 1 juli 1992 överlämnade Chefen för Flygvapnet förvaltningsansvaret för Tullinge-etablissmentet till Chefen för Marinen.

Någon omlokalisering till Tullinge blev dock aldrig verklig. Detta då beslutet revs upp i samband med den nytillträdda Regeringen Carl Bildt, hade blivit tvungna att anpassa sin proposition till försvarsbeslutet 1992. Detta då regeringen sökte stöd hos Ny demokrati framför Socialdemokraterna, som under sin regeringsperiod redan förberett en proposition.

Försvarsbeslutet 1992 medförde istället att Flygvapnets kvarvarande verksamhet vid flottiljområdet upphörde den 30 juni 1995. Anläggningar som ej påverkade basens roll som krigsflygbas skulle med försvarsbeslutet avyttras.[7]

Civilt flyg pågick senare på flygfältet fram till 1 oktober 2004, då Botkyrka Flygklubb avslutade flygepoken på Tullinge. Botkyrka Flygklubb sökte nya platser för flygverksamheten bland annat i Södertälje och Eskilstuna men kom sedermera att flytta till Stockholm-Barkarby flygplats där de gick samman med Barkarby Flygklubb.

Tullinge flygplats AB[redigera | redigera wikitext]

Tanken till en civil trafikflygplats på Södertörn föddes i slutet av 1950-talet när "Regionplan 1958" presenterades. Utredningen konstaterade behovet med att ersätta Bromma flygplats, i syfte med att bebygga Bromma med bostäder. Utredningen presenterade Skå-Edeby och Jordbro som tänkbara lägen för en ny flygplats. I "Regionplan 1973" nämndes det igen om en flygplats på Södertörn, denna gång ville man hålla öppet för en större flygplats på Tulline/Getaren. Året därpå, 1974, presenterades regeringens ULF-utredning (Utredning för lokalisering av flygverksamheten i Stockholmsområdet), där man kommit fram till att det fanns två alternativ till Bromma, Arlanda och Tullinge. ULF-utredning utgångspunkt var att utreda en ny inrikesflygplats, med förutsättning att Bromma skulle avvecklats senast 1978. Om Tullinge valts som ny inrikesflygplats, ansåg utredningen att även allmänflyget skulle behöva en ny flygplats under 1980-talet, vilket då skulle kunna lösas med en ny rullbana vid Tullinge eller förlägga allmänflyget till ett upprustat Skå-Edeby på Ekerö.[8]

År 1982 beslutade riksdagen att Bromma skulle behållas som flygplats. Luftfartsverket fick samma år i uppdrag av regeringen att utreda behovet av flygplatser i Stockholmsregionen. Luftfartsverket presenterade sin utredning i två rapporter som offentliggjordes 1982. I delrapport LUFS 1 konstaterades att Stockholmsregionen var i behov av två trafikflygplatser. Luftfartsverket ansåg i sin rapport att Arlanda och Bromma tillgodosåg behovet under överskådlig tid, och att Bromma ur luftfarts synpunkt borde bibehållas så länge som möjligt. Som alternativ till Bromma ansåg Luftfartsverket att Tullinge var det enda realistiska alternativet.[8]

De utredningar som hade gjorts sedan slutet av 1950-talet, och lagt fram Tullinge som alternativ hade pekat på Tullinge/Getaren för utbyggt bansystem samt terminalbyggnad. Tullinge/Getaren var en plats sydväst om rullbanorna, och syftade på sjön Getaren. Men i Luftfartsverket delrapport LUFS 2 konstaterades det att det var möjligt att anlägga en långbana på det befintliga bansystemet vid Tullinge/F 18. Med det behövdes inte den tidigare markreservation som gjorts för Tullinge/Getaren i regionplanen.[8]

År 1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma. År 1984 bildades bolaget Tullinge flygplats AB, vilket hade bildats av Luftfartsverket, Stockholms län landsting samt kommunerna Botkyrka, Haninge, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje och Tyresö. I juni samma år, 1984, ställde sig Botkyrka kommun positivt till en civilflygplats på Tullinge/F 18. Tullinge flygplats AB skulle bygga och driva en civil flygplats, på det före detta flottiljområdet vid Tullinge/F 18. År 1986 presenterades Tullingeutredningen, som ansåg att en fullt utbyggd flygplats skulle kunna stå färdig 1995. En flygplats som även skulle kunna tillgodose allmänflygets behov.[9][8]

Den lokala opinionen i Botkyrka kommun var negativ till flygplatsprojektet. I kommunalvalet 1988 blev "Aktionsgruppen mot flyg på F18" (AMF) tredje största parti med sju mandat,[10] och Socialdemokraterna som drivit flygplatsfrågan hade sedan valet 1982 tappat sju mandat. Genom valresultat och genom AMF:s påverkan, ändrade Botkyrka kommun sitt tidigare positiva beslut för en civilflygplats i Tullinge, till att ställa sig negativ. I Regionplan 1991 redovisades inga alternativ till Bromma, och inte ens Bromma nämndes i planen.[11][8]

En flygplats i Tullinge skulle givetvis fått en negativ påverkan på miljön, samt bidragit till ökat buller i Södertörn. Men samtidigt hade en flygplats i Tullinge avlastat Bromma, som då kunnat användas till Stockholms expansion i form av bostäder. Något som påpekades redan i "Regionplan 1958". Hade en civil trafikflygplats byggts i Tullinge, hade den legat drygt 20 km ifrån Stockholms central, mindre än 10 km ifrån E4/E20, mindre än 10 km ifrån Stockholms tunnelbana och haft Västra stambanan i direkt anslutning. Genom Västra stambanan och via Ostkustbanan hade flygplatsen haft en direktkontakt med Stockholm Arlanda Airport. Flygplatsen skulle redan i mitten av 1990-talet haft möjlighet till anslutning till svenska järnvägsnätet. En effekt som Stockholm Skavsta Airport beräknas få 2028, det vill säga en järnvägsstation med anslutning till Ostlänken.[12] Eller som Göteborg-Landvetter Airport beräknas få tidigast 2030 genom Götalandsbanan.

Polisens helikopterflyg[redigera | redigera wikitext]

Se även: Polisflyget

Polisen började använda helikoptrar år 1963 var de i huvudsak först baserade i Ostermans hangar på Bromma flygplats. Drygt tio år senare flyttade man tillsammans med dem till Svea flygflottilj i Barkarby där man tog över före detta stabsdivisionens hangar. Nästa flytt skedde år 1998 till Tullinge där man flyttade in i Hangar 81 som sista åren fram till år 1986 använts av Flygvapnets Sambandsflyg. Hangar 81, oftast kallad bara H 81, bestod egentligen av två separata hangarer sammanbyggda med en kontorsbyggnad. Polisen flyttade in i den södra delen som under 1970-talet fungerat som intendenturförråd, men som efter flygvapnets flytt använts som hangar igen bland annat av Statens haverikommission.

Natten till den 7 februari 2002 började det brinna i hangaren. När brandkåren anlände var södra delen helt övertänd. I branden totalförstördes polisens nyligen levererade första Eurocopter EC 135 P2, två av deras äldre Bell 206 Jet Ranger och en privat Cessna 172. Polisens helikopterflyg flyttade därefter till Berga heliport och samlokaliserades med Svea helikopterskvadron, och senare till Myttinge.

Flottiljområdet efter nedläggningen[redigera | redigera wikitext]

Efter att Försvarsmakten lämnade flygfältet övergick ägandet över området år 1997 till Vasallen.[13] I samband med Regeringen Perssons regeringsförklaring år 2000, förklarades att flygplatsområdet var tänkt att bli en ny stadsdel i Botkyrka.[14] Vasallen sålde senare området till PEAB år 2004, för en summa om 80 miljoner kronor.[15][16] Efter nedläggningen har logementen i kasernerna byggts om till studentbostäder. Kanslihuset har blivit kontor. Officersmässen och underofficersmässen har blivit restauranger och affärer. Stora matsalen är ombyggd för inomhusträning i skjutning. I markplanet ligger numera en liten affär. Hangaren för tekniskt underhåll (avdelning 6) är riven.

Delar av det före detta flygfältet används nu av Polisen och ett antal trafikskolor för utbildning i bil- och motorcykelkörning samt kursverksamhet inom hundlydnad. Skytteklubbar använder de närliggande skjutbanorna. Hela det före detta militära området kallas numera för Norra Riksten eller Riksten friluftsstad. Norra Riksten är planerat att bebyggas i olika etapper, och totalt ska 2 500 bostäder byggas samt en ny företagspark. Bostäderna kommer att fördelas mellan villor, bostadsrätter samt hyreslägenheter.

Delar av det gamla flygfältet användes också tidigare för Motorhistoriska marknaden, anordnat av Motorhistoriska Sällskapet. Flygledartornet revs hösten 2009.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Swartz, Karl. ”ESCN - Airport”. http://gc.kls2.com/airport/ESCN. Läst 26 augusti 2010. 
  2. ^ [a b] ”Biliga 13 – Flygfält i Stockholm-Mälardalsregionen” (PDF). Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 11 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050211063804/http://www.regeringen.se/content/1/c4/19/55/e37b641d.pdf. Läst 26 augusti 2010. 
  3. ^ Sista flyget på Tullinge flygplats”. Dagens Nyheter. 30 september 2004. http://www.dn.se/sthlm/sista-flyget-pa-tullinge-flygplats. Läst 26 augusti 2010. 
  4. ^ Karlsson, Mikael. ”F 18”. http://www.mikaelcarlssonsflyg.se/F18.html. Läst 26 augusti 201. 0
  5. ^ ”Regeringens skrivelse 1989/90:80”. Sveriges Riksdag. http://data.riksdagen.se/fil/223725C1-7CE5-473C-8F29-683837BFC918. Läst 31 augusti 2011. 
  6. ^ ”Regeringens proposition 1990/91:102”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-verksamhet-och-anslag-inom-_GE03102/. Läst 15 december 2015. 
  7. ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102” (PDF). Sveriges Riksdag. http://data.riksdagen.se/fil/89C9BD64-C280-4CF2-ADB4-71A2CF772880. Läst 29 september 2010. 
  8. ^ [a b c d e] ”Flygplats för allmänflyget”. trf.sll.se. http://www.trf.sll.se/Global/SATSA-projektet/Dokument/allm%C3%A4nflyg/beslutsPM%20allm%C3%A4nflyg%202012-03-12.pdf. Läst 16 december 2015. 
  9. ^ ”Kronologi över flyget i Sverige” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821101244/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1980_1989.pdf. Läst 26 augusti 2010. 
  10. ^ ”Kampen mot bullret är över”. arkiv.mitti.se. http://arkiv.mitti.se:4711/2011/14/botkyrka_salem/MIBO-20110405-A-020-A.pdf. Läst 16 december 2015. 
  11. ^ ”Motion 1992/93:T711 – Avveckling av Bromma flygplats”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Avveckling-av-Bromma-flygplats_GG02T711/?text=true. Läst 26 augusti 2010. 
  12. ^ ”Projekt Ostlänken”. trafikverket.se. http://www.trafikverket.se/contentassets/ab96c103252847a0b7afa896176a4716/tidplan_ostlanken_webb1511.pdf. Läst 16 december 2015. 
  13. ^ Miljögifter nedgrävda på Tullinge flygplats”. Svenska Dagbladet. 22 september 2003. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/miljogifter-nedgravda-pa-tullinge-flygplats_110159.svd. Läst 27 augusti 2010
  14. ^ Kritisk rapport om Tullinge försvann”. Dagens Nyheter. 10 februari 2004. http://www.dn.se/sthlm/kritisk-rapport-om-tullinge-forsvann. Läst 27 augusti 2010. 
  15. ^ Peab förbereder förvärv av F18 i Tullinge Läst 27 augusti 2010
  16. ^ F18 kamratförening Läst 27 augusti 2010.