Värtabanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värtabanan i Bellevueparken
Värtabanan vid Uggleviken
Värtabanan vid Storängsbotten.
Värtabanan
Allmänt
SträckaKarlberg/Tomteboda - Värtan
Anslutande järnvägslinjerOstkustbanan
Mälarbanan
Organisation
Invigd1882
ÄgareSvenska Staten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörGreen Cargo, Hector Rail
Tekniska fakta
Längd5 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter6,4 ton/m
Största lutning13 
ATCJa
FjärrblockeringJa System H
Hastighet40 km/h
Elektrifierad1905-06-09 - 1908 Provdrift
1939-06-01 -[1]
Matning16 kV 16 1/3 Hz
Linjekarta
Visar både dagens stationer
och de historiska (skuggade)
km
Unknown BSicon "LSTRq" Unknown BSicon "ABZq+lr" Unknown BSicon "LSTRq"
OstkustbananMälarbanan
Straight track
Unknown BSicon "SPLa"
Unknown BSicon "vSTR"
Unknown BSicon "vSBRÜCKE"
Solnabron/Solnavägen
Unknown BSicon "vSTR"
Unknown BSicon "vDST"
1,2 Stockholm N (Norrtull)
Unknown BSicon "evHST"
1,8 Norrtulls(- 1924)
Unknown BSicon "SPLe"
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
Uppsalavägen
Unknown BSicon "eHST"
2,3 Stallmästaregården-1893
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
Roslagsvägen
Unknown BSicon "eBST"
2,5 Albano- 1913/1969
Unknown BSicon "eABZgr"
Stockholm Ö - 1996
Unknown BSicon "KRZu"
Roslagsbanan
Unknown BSicon "eHST"
3,5 Ugglevikskällan- 1903
Unknown BSicon "eHST"
4 Skuggan( Kattrumpedalen) - 1913
Small non-passenger station on track
4,8 Värtan
Unknown BSicon "eHST"
5 Värtans hållplats-1910
Unknown BSicon "eABZg+l"
Husarviken/Värtagasverket
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
Lidingövägen
Unknown BSicon "BS2c2" Unknown BSicon "BS2lr" Unknown BSicon "BS2c3"
Straight track Unknown BSicon "eABZgl"
Husarviken/Lidingöbanan
Straight track Unknown BSicon "exTRAJEKT"
Åboa
Unknown BSicon "eBHF"
5,5 Värtan stationshus- 1913
Unknown BSicon "xABZgl"
FrihamnenContainerhamnen
Unknown BSicon "exSTRl"
LouddenOljehamn
aTågfärjan nedlagd årsskiftet 2011/12
Källor linjekarta:[2][3]

Värtabanan är en järnväg strax norr om centrala Stockholm som går från Tomteboda via Norra Djurgården till Värtans bangård. Därifrån finns det industrispår mot Frihamnen med Containerterminalen och till oljehamnen vid Loudden. I Värtahamnen finns det en tågfärjeramp. Utöver anslutningen i Tomteboda finns även en anslutning till Värtabanan vid Karlberg som fungerar som triangelspår.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Värtabanan byggdes av staten med anslutningar både från Karlbergs station[4] och från Tomteboda station varifrån Värtabanan drogs planskilt[5] under Norra Stambanan till Värtan mellan åren 1879-1882[6] i dåvarande norra utkanten av Stockholm. Karlbergs station och Tomteboda station kom båda att uppföras och togs i drift för första gången vid Värtabanans tillkomst. Banan invigdes den 15 maj 1882.[7] Banan går genom Nationalstadsparken och skulle sannolikt inte idag få byggas annat än i tunnel, som bilvägen Norra länken byggs.

Banan blev snart en av Sveriges mest trafikerade järnvägar, varje år åkte nästan 26000 personer på banan och 84500 ton gods fraktades på godsvagnar till och från hamnen. Spårvägen till Värtan (Tegeluddsvägen) öppnade dock 1905 och 1907[8] förlängdes den till Ropsten via Lidingövägen som därmed fick direktförbindelse med Centralstation.[9] Denna konkurrens gjorde att persontrafiken på Värtabanan upphörde den 15 april 1913.[7] Efter det har endast godstransporter förekommit med undantag för militära persontransporter fram till 1918.

Banan byggdes till Värtahamnen dels för att Statens Järnvägar behövde en saltsjöhamn som kunde ta emot stenkol till ångloken, dels för att ta emot allmänt tungt gods. På Värtans, Frihamnens och Louddens hamnområde finns det drygt fem mil järnvägsspår. Transporterna från Loudden har upphört.

Vid Albano korsar banan Roslagsbanan, som går ovanför på en viadukt. Fram till 1990-talet fanns även ett anslutningsspår till Stockholms östra, vilket utgjorde smalspåriga Roslagsbanans enda förbindelse med det normalspåriga järnvägsnätet. Någon egentlig trafik kunde inte gå däremellan på grund av spårviddsskillnad, med det var möjligt att köra fram enstaka vagnar på överföringsvagnar. Roslagsbanans nya tåg levererades över spåret, liksom även ångloket Stortysken för museitågkörningar på Roslagsbanan.

När Lidingöbron blev färdig 1925 förlängdes Lidingöbanorna (Norra Lidingöbanan och Södra Lidingöbanan) till Ropsten. De anslöts till Stockholms spårvägsnät och till Värtabanan för godstrafik till Gåshaga på Lidingö mellan 1926 och 1983.[7] Anslutningen är numera överasfalterad vid Ropsten.

Industrispår väster om Hjorthagen till Husarviken och Värtagasverket fanns redan före år 1900.[10] Senare[11] byggdes ytterligare ett spår till Husarviken förbi Ropsten. Det fanns också industrispår till Värtaverket. Det mesta har rivits.

Banan användes för elektrisk provdrift mellan 1905 och 1908.[7]

Mellan 1967 och 1975 fanns det en tågfärja till Nådendal i Finland och 1989 startades tågfärjan till Åbo.[12] Tågfärjetrafiken till Åbo (gods) upphörde vid årsskiftet 2011/12.[13]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Banan har daglig godstrafik till hamnen. Det förekommer sällsynt persontrafik med chartertåg till Finlandsfärjorna eller Lidingöloppet[14]. Det förekommer också att persontågsätt vänds vid Norra Station i och med Värtabanans funktion som ett triangelspår vilket möjliggör vändning av tex felvända X2000-tågsätt.[15][16] Detta är klart fördelaktigt då närmaste triangelspår för Stockholmsregionens del, för till exempel vändningar av tågsätt annars finns i Katrineholm samt Kolbäck.

Stationer som fanns för persontrafik[redigera | redigera wikitext]

Upprustning[redigera | redigera wikitext]

Under 2003 rustades Värtabanan upp. Bland annat fick banan ATC samt helsvetsat spår på makadamballast. Kontaktledningen moderniserades. Även broarna vid Norrtull samt Roslagstull ersattes av nya för att möjliggöra tyngre trafik samt höja banans STH till 70 km/h[17]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Banan byggdes och har använts för transport till och från hamnområdet. Den kommer med säkerhet att finnas kvar tills containerverksamheten i Frihamnen har flyttas till Norvikudden norr om Nynäshamn. Efter det beror det på utvecklingen för andra transporter via hamnen. Biomassa till Värtaverket är också en möjlighet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ ”Bandelsregister”. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd327.htm. 
  3. ^ ”Trafikverket”. http://www.trafikverket.se. 
  4. ^ ”Karlberg station”. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/karlberg.htm. 
  5. ^ ”Tomteboda station spårskiss (Men saknar årtal!)”. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/tomteboda2sp.htm. 
  6. ^ ”Nordisk familjebok 1922 - Värtan”. http://runeberg.org/nfcm/0193.html. 
  7. ^ [a b c d] Järnvägar i historien
  8. ^ ”Spårvägslinjer i Stockholm”. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100823001843/http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_line_advanced.aspx?id=3683. 
  9. ^ ”Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Re: Trafikplatser mm. på Värtabanan?”. http://www.jvmv2.se/gamlaforum/35028.htm. 
  10. ^ Häradsekonomiska kartan 1901-06 Lidingö J112-75-15
  11. ^ Ekonomisk karta 1951 Stockholm J133-10I16f66
  12. ^ ”Stockholms Hamnar - Värtahamnen”. http://www.stockholmshamnar.se/Historia/Platser/Stockholm/Vartahamnen/. 
  13. ^ Green Cargo och VR avvecklar SeaRail 2011-10-07
  14. ^ ”Dagens extratåg på Värtabanan”. http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=198979.  Stort tåg på ovanlig bana
  15. ^ Bildexempel på vändningar av X2000 tågsätt
  16. ^ ”Trafikverket linjeboken VÄRTAN-STOCKHOLM N-TOMTEBODA-HUVUDSTA”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120104175121/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/System-och-verktyg-for-jarnvag/. 
  17. ^ ”Järnväg.net om Värtabanan”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525115459/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/karlberg-vartan. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]