Nådendal

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Naantali leder hit. För fartyget med detta namn, se Naantali (robotbåt, 1992)
Nådendal
Naantali (finska)
Kommun
Naantali.vaakuna.svg
Nådendals stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Kantakaupunki
Area 687,97 km² (2016-01-01)[1]
 - land 311,9 km²
 - vatten 376,07 km²
Folkmängd 19 167 (2017-12-31)[2]
 - män 9 316 (2017-12-31)[2]
 - kvinnor 9 851 (2017-12-31)[2]
Befolkningstäthet 61,45 invånare/km²[2][1]
GeoNames 645212
Läge 60°28′05″N 22°01′35″Ö / 60.46806°N 22.02639°Ö / 60.46806; 22.02639
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
96,4 %
1,4 %
2,2 %
Nådendals stads läge
Nådendals stads läge
Webbplats: www.naantali.fi
Mannerheimgatan i Nådendal gammelstaden
Nådendals kyrka och S/S Ukkopekka

Nådendal (finska Naantali) är en stad i landskapet Egentliga Finland, 17 km nordväst om Åbo. Nådendal har cirka &&&&&&&&&&019167.&&&&&019 167 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0687.970000687,97 km². Staden är enspråkigt finsk. Dock är 1,3 % av befolkningen svenskspråkig. Från stadens latinska namn Vallis gratiæ kommer bokstäverna "vg" i stadsvapnet. Stadens finska namn Naantali är en förfinskning av den svenska namnformen.[3]

Bland turistattraktionerna i Nådendal finns Muminvärlden samt Klosterkyrkan som byggdes mellan åren 1443 och 1462. Gästhamnen besöks på somrarna även av många svenska segelbåtar.

I staden finns byn och egendomen Nygård (fi. Uusikartano) egendomen Ekstensholm samt bergen Kopparberget och Nunneberget (fi. Nunnavuori).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden har sitt ursprung i det birgittinkloster, Nådendals kloster, som flyttades hit år 1443, grundat fem år tidigare i Karinkylä by. Av det återstår i Nådendal endast klosterkyrkan, som tömdes under reformationen och skadades svårt 1628 men som upprustades av Per Brahe d.y., som på egen bekostnad år 1660 försatte klosterkyrkan i hjälpligt skick. Därefter har den genomgått flera renoveringar och kan visa upp bland annat ett fint altarskåp från Danzig, vilket under klostertiden hade sin plats på högaltaret i koret.

Under andra hälften av 1800-talet var staden en känd badort i Finland, och sedan 1923 har Finlands president sitt sommarresidens – Gullranda – i Nådendal (innan 1964 i Nådendals landskommun).

Nådendals stad inkorporerade Nådendals landskommun 1 januari 1964 samt kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua 1 januari 2009.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Hamnen i Nådendal är livligt trafikerad. Det går passagerartrafik till Kapellskär med Finnlink som dock har stor andel lastbilstrafik också. Det klassiska rederiet till Nådendal var förut Viking Line som hade omfattande trafik från Kapellskär på 1970 och 1980-talen.

Sommartid går ångbåtstrafik mellan Nådendals gamla hamn och Åbo. s/s Ukkopekka

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 var kommunens befolkning 19 167 invånare, varav 18 480 (eller 96,4 %) var finskspråkiga, 260 (1,4 %) var svenskspråkiga och 1 talade samiska. 460 personer talade övriga eller främmande språk (2,2 %).[4] Antalet personer med ett utländskt medborgarskap[5] var 308 eller 1,6 % av kommunens befolkning.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nådendals stad 1880–2015[6][7][8][9][10][11][12]
ÅrFolkmängd
1880
  
541
1890
  
687
1900
  
907
1910
  
860
1920
  
795
1930
  
703
1940
  
1 047
1950
  
1 938
1960
  
2 735
1970
  
6 738
1975
  
7 924
1980
  
8 714
1985
  
10 192
1990
  
11 335
1995
  
12 412
2000
  
13 133
2005
  
13 960
2010
  
18 807
2015
  
18 961
Anm: För tidsserien 1980-2015 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari året efter.
Nådendals landskommun inkorporerades 1 januari 1964. 1 januari 2009 slogs Nådendal ihop med kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Nådendal har följande vänorter:[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”006 -- Folkmängd efter kön och område samt förändringen av folkmängden 31.12.2017”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_006_201700.px/. Läst 30 maj 2018. 
  3. ^ ”Keskiaika - Suomen kaupungit keskiajalla”. Katajala.net. http://www.katajala.net/keskiaika/suomi/kaupungit.html. 
  4. ^ [a b] ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 13 augusti 2020. 
  5. ^ personer som har dubbla medborgarskap varar ett är finskt ingår inte här
  6. ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 19 november 1973. sid. 41. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 13 augusti 2020. 
  7. ^ ”Uppgifter om kommuner - Västra Finland Folkräkningsuppgifter kommunvis” (på finska och svenska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Statistikcentralen. 1993. sid. 136. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/152383/xvael_199000_1993_7B_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  8. ^ ”Befolkning kommunvis i storleksordning 31.12.1990” (på finska och svenska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Statistikcentralen. 1991. sid. 6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/166573/xvrm_1991_9_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  9. ^ ”Statistisk årsbok för Finland 1996” (på finska, svenska, engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Statistikcentralen. 1996. sid. 56-57. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  10. ^ ”Statistisk årsbok för Finland 2001” (på finska, svenska, engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Statistikcentralen. 2001. sid. 81. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90068/xyti_stv_200100_2001_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  11. ^ ”Statistisk årsbok för Finland 2006” (på finska, svenska, engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Statistikcentralen. 2006. sid. 80. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90075/yyti_stv_200600_2006_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  12. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2019”. Statistikcentralen. 24 mars 2020. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 13 augusti 2020. 
  13. ^ ”Naantali pähkinänkuoressa”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001110908/http://www.naantali.fi/Kunta-info/fi_FI/naantali_pahkinankuoressa/?u4.highlight=yst%C3%A4vyyskaupungit. Läst 30 maj 2019. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hiekkanen, Markus; Cleve, Gunilla (1991). Nådendal. Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 4. Helsingfors: Museiverket. Libris länk. ISBN 951-9075-34-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]