Volleyboll vid olympiska sommarspelen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Volleyboll vid olympiska sommarspelen
Volleyball (indoor) pictogram.svg
Internationellt förbundFIVB
Grenar

Herrar Damer Mixat Totalt
2 2 4

Volleyboll har funnits med som gren i varje olympiskt sommarspel sedan 1964, där volleybollen spelades som demonstrationssport. Damvolleybollen gjorde entré samma år som herrvolleyn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget grundades det internationella volleybollförbundet FIVB. 1957 spelades en specialturnering i samband med IOC:s femtiotredje sammankomst i Sofia, Bulgarien, för att visa upp sporten och få till stånd ett officiellt erkännande av volleyboll som olympisk sport. Turneringen blev en framgång, och volleybollen introducerades officiellt vid olympiska sommarspelen 1964. IOC planerade först att ta bort volleybollen från sommar-OS 1968 i Mexico City, men det blev stora protester..[1]

OS-turneringen i volleyboll var från början en enkel tävling vars format påminde mycket om det som fortfarande används vid FIVB-världskuppen: alla lagen möts och rankas efter antal vinster, genomsnittliga set och genomsnittliga poäng. En nackdel med detta system är att spänningen kan minska då ett lag kan ha vunnit innan de sista omgångarna, vilket gör publiken mindre entusiastisk.

För att lösa denna situation lades ett steg till i turneringen: en "slutomgång" introducerades, som bestod av kvartsfinaler, semifinaler och final. Sedan detta system infördes till volleybolltävlingarna vid olympiska sommarspelen 1972 i München, har detta varit standardsystem för den olympiska volleybollen, och refereras ofta till som det olympiska formatet.

Sedan starten 1964 har antalet lag som varit med och tävlat växt. 1996 hade både herrar och damer 12 deltagande nationer. Alla fem kontinentala volleybollförbund har alltid minst ett nationellt lag medverkande vid olympiska spelen.

Herrar[redigera | redigera wikitext]

De första två olympiska turneringarna vanns av Sovjetunionen. Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo tog hemmanationen Japan brons. 1968 tog de silver och 1972 guld. I turneringen 1976 hade Polen fått fram en ny stark generation spelare och kombinerade det med det nya taktiska greppet att även attackera med "backspikes", smashar från spelare på bakplan, och inte bara attackera med spelarna framme vid nät. Sammantaget medverkade det till att Polen kunde besegra Sovjetunionen i en jämn match om fem set.

Vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva tillhörde många av de starkaste volleybollagen på herrsidan Östblocket, vilket gjorde att den amerikanskledda bojkotten inte fick lika stor effekt som på damernas turnering. Sovjetunionen vann sitt tredje guld genom 3-1 mot Bulgarien i finalen.

Den Sovjetledda bojkotten som drabbade volleybollturneringen 1984 i Los Angeles gjorde att USA kunde besegra Brasilien i finalen. Bronset vanns av Italien. Det Italienska bronset var landets första medalj i OS-volleybollen, något som förebådade att Italien kom att resa sig som en stornation i volleyboll.

I och med bojkotterna hade de två ledande världsnationerna i volleyboll, USA och Sovjet, inte mötts i olympiska sammanhang på tolv år, men vid olympiska sommarspelen 1988 kunde powerspelare som Karch Kiraly och Steve Timmons ge USA sin andra guldmedalj.

Fyra år senare i Barcelona vann Brasilien sitt första guld över segertippade Förenade laget, Nederländerna och Italien. Nederländerna med spelare som Ron Zwerver och Olof van der Meulen, överraskade genom att vinna över Italien i en match om fem set. Trots framgångar i andra turneringar blev det ingen framgång i OS. Serbien och Montenegro tog ett brons 1996 tack vare sina nyckelspelare Vladimir och Nikola Grbić och i finalen fyra år senare i Sydney besegrades Ryssland i finalen.

Vid volleybollturneringen vid olympiska sommarspelen 2004 i Aten besegrade Brasilien Italien i finalen, och tog därmed sitt andra guld och bekräftade sin ställning som volleybollsupermakt även på 2000-talet. I finalen fyra år senare i Peking besegrade USA Brasilien i finalen och tog sitt tredje guld. Ryssland tog brons för andra gången.

Guldmedaljerna har med andra ord fördelats mellan flera länder i herrarnas turnering. USA och Sovjetunionen har tre vardera, Brasilien har två, och ytterligare fyra länder har vunnit varsin gång. Italien jagar forna Sovjetunionen i flest medaljer, men behöver fortfarande ytterligare ett guld.

Damer[redigera | redigera wikitext]

Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo deltog damerna första gången, vilket var samma gång som herrarna deltog för första gången. Hemmanationen Japan vann. Följande två turneringar vanns av Sovjetunionen, 1968 och 1972. 1976 vann Japan sista gången innan tappande av status som volleysupermakt.

Starka länder som Sydkorea och Japan kunde inte delta vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva till följd av den USA-ledda bojkotten av spelen. Sovjetunionen kunde leka hem en tredje seger.

Östblocket bojkottade sommar-OS 1984 i Los Angeles uteblev flera av världens starkaste volleybollag såsom Sovjetunionen, Östtyskland och Kuba. Trots detta förlorade hemmafavoriten USA till en av få kommunistländer som inte bojkottat tävlingen - Kina. Fyra år senare, då både Öst och Väst deltog, besegrade Peru i finalen av Sovjetunionen med 0-2 i finalen. Enligt FIVB är detta den mest dramatiska finalen hittills. Hur som helst präglades turneringen i Seoul 1988 mycket av Kubas bojkott.

Vid olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona gick Förenade laget, bestående av många gamla östländer, till finalen utan att kunna besegra det unga och snabba kubanska laget. Med superstjärnor som Mireya Luis och Regla Torres kunde Kuba även ta guld i turneringarna 1996 och 2000.

Vid olympiska sommarspelen 2004 gick guldet till Kina, silvret till Ryssland och bronset till Brasilien. Fyra år senare i Peking tog Brasilien sitt första guld, USA silver och Kina brons.

De fem länder som kunnat titulera sig olympiska mästare i damvolleyboll är Brasilien, Sovjetunionen, Kuba, Kina och Japan.

Regler[redigera | redigera wikitext]

De olympiska volleybollreglerna har inte ändrats mycket under åren. Följande regler används:

  • Tolv länder deltar i vardera köns turnering. Totalt 24 lag.
  • Värdnationer är alltid kvalificerade att delta.
  • Tre lag kvalificerar sig genom Volleyboll World Cup.
  • Fem lag kvalificerar sig genom att vinna de kontinentala kvalturneringarna.
  • De tre återstående platserna erhålls genom världskvaltävlingar.
  • Tävlingen består av två delar.
  • Till den första delen, kvalificeringsrundan, är alla lag rankade av FIVB och därefter indelade i två pooler med sex lag i varje, med hjälp av serpentinsystem. Värdlandet är alltid rankat som nummer 1.
  • I kvalificeringsrundan spelar alla lag en match mot de fem andra i samma pool. De fyra främsta i varje pool går vidare, och de två sista åker ur tävlingen.
  • I den andra rundan, som ofta kallas finalrundan, spelar lagen kvartsfinaler, semifinaler, bronsmatch och final.
  • Till finalomgången är matcherna organiserade enligt resultaten från kvalificeringsrundan. Om de fyra första lagen i varje pool är A1, A2, A3, A4, B1, B2, B3 och B4, så kommer kvartsfinalerna att bli A1xB4, A2xB3, A3xB2, A4xB1.
  • Vinnarna i kvartsfinalerna blir (A1/B4) x (A3/B2); (A2/B3) x (A4xB1).
  • I finalen spelar semifinalvinnarna om guldet, och förlorarna om bronset.
  • Turneringen har stränga regler beträffande antal spelare. Tolv spelare är tillåtna, och inga byten eller ersättningar är tillåtna (ens vid skada).

Beachvolley[redigera | redigera wikitext]

Beachvolleyball introducerades till det olympiska programmet som demonstrationssport 1992 i samband med olympiska sommarspelen i Barcelona. Fyra år senare, vid sommar-OS i Atlanta, fick sporten officiell status. För vidare läsning, se beachvolleyboll vid olympiska sommarspelen.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Herrar[redigera | redigera wikitext]

År Stad Final Bronsmatch
Mästerskap Poäng Silver Brons Poäng 4:e plats
1964
Detaljer…
Japan
Tokyo
Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen [note 1] Flag of the Czech Republic.svg Tjeckoslovakien Flag of Japan (1870–1999).svg Japan [note 1] Flag of Romania (1952-1965).svg Rumänien
1968
Detaljer...
Mexiko
Mexico City
Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen [note 1] Flag of Japan (1870–1999).svg Japan Flag of the Czech Republic.svg Tjeckoslovakien [note 1] German Olympic flag (1959-1968).svg Östtyskland
1972
Detaljer
Västtyskland
München
Flag of Japan (1870–1999).svg Japan 3–1 Flag of East Germany.svg Östtyskland Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen 3–0 Flag of Bulgaria (1971 – 1990).svg Bulgarien
1976
Detaljer…
Kanada
Montréal
Flag of Poland (1928–1980).svg Polen 3–2 Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen Flag of Cuba.svg Kuba 3–0 Flag of Japan (1870–1999).svg Japan
1980
Detaljer…
Sovjetunionen
Moskva
Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen 3–1 Flag of Bulgaria (1971 – 1990).svg Bulgarien Flag of Romania (1965-1989).svg Rumänien 3–1 Flag of Poland.svg Polen
1984
Detaljer…
USA
Los Angeles
Flag of the United States.svg USA 3–0 Flag of Brazil (1968–1992).svg Brasilien Flag of Italy.svg Italien 3–0 Flag of Canada.svg Kanada
1988
Detaljer…
Sydkorea
Seoul
Flag of the United States.svg USA 3–1 Flag of the Soviet Union.svg Sovjetunionen Flag of Argentina.svg Argentina 3–2 Flag of Brazil (1968–1992).svg Brasilien
1992
Detaljer…
Spanien
Barcelona
Flag of Brazil (1968–1992).svg Brasilien 3–0 Flag of the Netherlands.svg Nederländerna Flag of the United States.svg USA 3–1 Flag of Cuba.svg Kuba
1996
Detaljer…
USA
Atlanta
Flag of the Netherlands.svg Nederländerna 3–2 Flag of Italy.svg Italien Flag of Serbia and Montenegro (2003–2006).svg Serbien och Montenegro 3–1 Flag of Russia.svg Ryssland
2000
Detaljer…
Australien
Sydney
Flag of Serbia and Montenegro (2003–2006).svg Serbien och Montenegro 3–0 Flag of Russia.svg Ryssland Flag of Italy.svg Italien 3–0 Flag of Argentina.svg Argentina
2004
Detaljer…
Grekland
Aten
Flag of Brazil.svg Brasilien 3–1 Flag of Italy (2003–2006).svg Italien Flag of Russia.svg Ryssland 3–0 Flag of the United States.svg USA
2008
Detaljer…
Kina
Peking
Flag of the United States.svg USA 3–1 Flag of Brazil.svg Brasilien Flag of Russia.svg Ryssland 3–0 Flag of Italy.svg Italien
2012
Detaljer…
Storbritannien
London
Flag of Russia.svg Ryssland 3–2 Flag of Brazil.svg Brasilien Flag of Italy.svg Italien 3–1 Flag of Bulgaria.svg Bulgarien
2016
Detaljer…
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.

Damer[redigera | redigera wikitext]

År Stad Final Bronsmatch
Guld Poäng Silver Brons Poäng 4:e plats
1964
Detaljer…
Japan
Tokyo
Flag of Japan (1870–1999).svg Japan [note 1] Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen Flag of Poland (1928–1980).svg Polen [note 1] Flag of Romania (1952-1965).svg Rumänien
1968
Detaljer…
Mexiko
Mexico City
Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen [note 1] Flag of Japan (1870–1999).svg Japan Flag of Poland (1928–1980).svg Polen [note 1] Flag of Peru.svg Peru
1972
Detaljer…
Västtyskland
München
Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen 3–2 Flag of Japan (1870–1999).svg Japan Flag of North Korea (1948–1992).svg Nordkorea 3–0 Flag of South Korea (1949–1984).png Sydkorea
1976
Detaljer…
Kanada
Montréal
Flag of Japan (1870–1999).svg Japan 3–0 Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen Flag of South Korea (1949–1984).png Sydkorea 3–1 Flag of Hungary.svg Ungern
1980
Detaljer…
Sovjetunionen
Moskva
Flag of the Soviet Union (dark version).svg Sovjetunionen 3–1 Flag of East Germany.svg Östtyskland Flag of Bulgaria (1971 – 1990).svg Bulgarien 3–2 Flag of Hungary.svg Ungern
1984
Detaljer…
USA
Los Angeles
Flag of the People's Republic of China.svg Kina 3–0 Flag of the United States.svg USA Flag of Japan (1870–1999).svg Japan 3–1 Flag of Peru.svg Peru
1988
Detaljer…
Sydkorea
Seoul
Flag of the Soviet Union.svg Sovjetunionen 3–2 Flag of Peru.svg Peru Flag of the People's Republic of China.svg Kina 3–0 Flag of Japan (1870–1999).svg Japan
1992
Detaljer…
Spanien
Barcelona
Flag of Cuba.svg Kuba 3–1 Olympic flag.svg (EUN) Flag of the United States.svg USA 3–0 Flag of Brazil (1968–1992).svg Brasilien
1996
Detaljer…
USA
Atlanta
Flag of Cuba.svg Kuba 3–1 Flag of the People's Republic of China.svg Kina Flag of Brazil.svg Brasilien 3–2 Flag of Russia.svg Ryssland
2000
Detaljer…
Australien
Sydney
Flag of Cuba.svg Kuba 3–2 Flag of Russia.svg Ryssland Flag of Brazil.svg Brasilien 3–0 Flag of the United States.svg USA
2004
Detaljer…
Grekland
Aten
Flag of the People's Republic of China.svg Kina 3–2 Flag of Russia.svg Ryssland Flag of Cuba.svg Kuba 3–1 Flag of Brazil.svg Brasilien
2008
Detaljer…
Kina
Peking
Flag of Brazil.svg Brasilien 3–1 Flag of the United States.svg USA Flag of the People's Republic of China.svg Kina 3–1 Flag of Cuba.svg Kuba
2012
Detaljer…
Storbritannien
London
Flag of Brazil.svg Brasilien 3–1 Flag of the United States.svg USA Flag of Japan.svg Japan 3–0 Flag of South Korea.svg Sydkorea
2016
Detaljer…
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.

Mest värdefulla spelare[redigera | redigera wikitext]


Herrar[redigera | redigera wikitext]


Damer[redigera | redigera wikitext]

Medaljtabell[redigera | redigera wikitext]

Totalt[redigera | redigera wikitext]

Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1 Flag of the Soviet Union.svg Sovjetunionen 7 4 1 12
2 Flag of Brazil.svg Brasilien 4 3 2 9
3 Flag of Japan.svg Japan 3 3 3 9
4 Flag of the United States.svg USA 3 3 2 8
5 Flag of Cuba.svg Kuba 3 0 2 5
6 Flag of the People's Republic of China.svg Kina 2 1 2 5
7 Flag of Russia.svg Ryssland 1 3 2 6
8 Flag of the Netherlands.svg Nederländerna 1 1 0 2
9 Flag of Poland.svg Polen 1 0 2 3
10 Flag of Serbia and Montenegro (2003–2006).svg Serbien och Montenegro 1 0 1 2
11 Flag of Italy.svg Italien 0 2 3 5
12 Flag of East Germany.svg Östtyskland 0 2 0 2
13 Flag of Bulgaria.svg Bulgarien 0 1 1 2
Flag of the Czech Republic.svg Tjeckoslovakien 0 1 1 2
15 Flag of Peru.svg Peru 0 1 0 1
Olympic flag.svg OSS 0 1 0 1
17 Flag of Argentina.svg Argentina 0 0 1 1
Flag of North Korea.svg Nordkorea 0 0 1 1
Flag of South Korea.svg Sydkorea 0 0 1 1
Flag of Romania.svg Rumänien 0 0 1 1

Herrar[redigera | redigera wikitext]

Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1 Flag of the Soviet Union.svg Sovjetunionen 3 2 1 6
2 Flag of the United States.svg USA 3 0 1 4
3 Flag of Brazil.svg Brasilien 2 3 0 5
4 Flag of Russia.svg Ryssland 1 1 2 4
5 Flag of Japan.svg Japan 1 1 1 3
6 Flag of the Netherlands.svg Nederländerna 1 1 0 2
7 Flag of Serbia and Montenegro (2003–2006).svg Serbien och Montenegro 1 0 1 2
8 Flag of Poland.svg Polen 1 0 0 1
9 Flag of Italy.svg Italien 0 2 3 5
10 Flag of the Czech Republic.svg Tjeckoslovakien 0 1 1 2
11 Flag of Bulgaria.svg Bulgarien 0 1 0 1
Flag of East Germany.svg Östtyskland 0 1 0 1
13 Flag of Argentina.svg Argentina 0 0 1 1
Flag of Cuba.svg Kuba 0 0 1 1
Flag of Romania.svg Rumänien 0 0 1 1

Damer[redigera | redigera wikitext]

Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1 Flag of the Soviet Union.svg Sovjetunionen 4 2 0 6
2 Flag of Cuba.svg Kuba 3 0 1 4
3 Flag of Japan.svg Japan 2 2 2 6
4 Flag of the People's Republic of China.svg Kina 2 1 2 5
5 Flag of Brazil.svg Brasilien 2 0 2 4
6 Flag of the United States.svg USA 0 3 1 4
7 Flag of Russia.svg Ryssland 0 2 0 2
8 Flag of East Germany.svg Östtyskland 0 1 0 1
Flag of Peru.svg Peru 0 1 0 1
Olympic flag.svg OSS 0 1 0 1
11 Flag of Poland.svg Polen 0 0 2 2
12 Flag of Bulgaria.svg Bulgarien 0 0 1 1
Flag of North Korea.svg Nordkorea 0 0 1 1
Flag of South Korea.svg Sydkorea 0 0 1 1

Deltagande nationer[redigera | redigera wikitext]

Följande tabell visar länder som deltagit i den olympiska volleybollen. Slutplaceringen för respektive land och spel kan ses i tabellen. Om landet inte deltog så är rutan blank. Om slutplaceringen föregås av ett lika med-tecken så delades platsen med minst ett annat lag. Ljusgrön färg indikerar att landet inte fanns under det/de spel som är gröna. Längst till höger kan man se hur många gånger varje land varit med totalt.

Herrar[redigera | redigera wikitext]

Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
Flag of Algeria.svg Algeriet 12 1
Flag of Argentina.svg Argentina 6 3 8 4 =5 =5 6
Flag of Australia.svg Australien 8 =11 =9 3
Flag of Belgium (civil).svg Belgien 8 1
Flag of Brazil.svg Brasilien 7 9 8 7 5 2 4 1 5 6 1 2 2 13
Flag of Bulgaria.svg Bulgarien 5 6 4 2 6 7 =5 4 8
Flag of Canada.svg Kanada 9 4 10 3
Flag of the People's Republic of China.svg Kina 7 =5 2
Flag of Cuba.svg Kuba 10 3 7 4 6 7 6
Flag of the Czech Republic.svg Tjeckoslovakien 2 3 6 5 8 5
Flag of Egypt.svg Egypten WD 10 =11 =11 4
Flag of France.svg Frankrike 8 11 =9 3
Flag of Germany.svg Tyskland =9 =5 2
Flag of East Germany.svg Östtyskland 4 2 2
Flag of Germany.svg Västtyskland 11 1
Flag of the United Kingdom.svg Storbritannien =11 1
Flag of Greece.svg Grekland =5 1
Flag of Hungary.svg Ungern 6 1
Flag of Italy.svg Italien 8 9 3 9 5 2 3 2 4 3 10
Flag of Japan.svg Japan 3 2 1 4 8 10 6 =11 8
Flag of South Korea.svg Sydkorea 10 7 6 5 11 9 =9 =9 8
Flag of Libya.svg Libyen 10 1
Flag of Mexico.svg Mexiko 10 1
Flag of the Netherlands.svg Nederländerna 8 5 2 1 5 =9 6
Flag of Poland.svg Polen 5 9 1 4 =11 =5 =5 =5 8
Flag of Romania.svg Rumänien 4 5 3 3
Flag of Russia.svg Ryssland 4 2 3 3 1 5
Flag of Serbia.svg Serbien =5 =9 2
Flag of Serbia and Montenegro (2003–2006).svg Serbien och Montenegro =5 1
Flag of the Soviet Union.svg Sovjetunionen 1 1 3 2 1 2 6
Flag of Spain.svg Spanien 8 =9 2
Flag of Sweden.svg Sverige 7 1
Flag of Tunisia.svg Tunisien 12 9 12 =11 =11 =11 6
Olympic flag.svg OSS 7 1
Flag of the United States.svg USA 9 7 1 1 3 =9 =11 4 1 =5 10
Flag of Venezuela.svg Venezuela =9 1
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg Jugoslavien 6 1
Flag of Serbia and Montenegro (2003–2006).svg Serbien och Montenegro 3 1 2
Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
Antal lag 10 10 12 10 10 10 12 12 12 12 12 12 12 12 136


Damer[redigera | redigera wikitext]

Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
Flag of Algeria.svg Algeriet =11 =11 2
Flag of Australia.svg Australien =9 1
Flag of Brazil.svg Brasilien 7 7 6 4 3 3 4 1 1 9
Flag of Bulgaria.svg Bulgarien 3 1
Flag of Canada.svg Kanada 8 8 =9 3
Flag of the People's Republic of China.svg Kina 1 3 7 2 5 1 3 =5 8
Flag of Croatia.svg Kroatien 7 1
Flag of Cuba.svg Kuba 6 5 5 1 1 1 3 4 8
Flag of the Czech Republic.svg Tjeckoslovakien 6 7 2
Flag of the Dominican Republic.svg Dominikanska republiken =11 =5 2
Flag of Germany.svg Tyskland 8 6 =9 3
Flag of East Germany.svg Östtyskland 6 2 5 3
Flag of Germany.svg Västtyskland 8 6 2
Flag of the United Kingdom.svg Storbritannien =9 1
Flag of Greece.svg Grekland =9 1
Flag of Hungary.svg Ungern 5 4 4 3
Flag of Italy.svg Italien =9 =5 =5 =5 4
Flag of Japan.svg Japan 1 2 2 1 3 4 5 =9 =5 =5 3 11
Flag of Kazakhstan.svg Kazakstan =9 1
Flag of Kenya.svg Kenya =11 =11 2
Flag of North Korea.svg Nordkorea 3 1
Flag of South Korea.svg Sydkorea 6 5 4 3 5 8 6 8 =5 4 10
Flag of Mexico.svg Mexiko 7 1
Flag of the Netherlands.svg Nederländerna 6 5 2
Flag of Peru.svg Peru 4 7 6 4 2 =11 =11 7
Flag of Poland.svg Polen 3 3 =9 3
Flag of Romania.svg Rumänien 4 8 2
Flag of Russia.svg Ryssland 4 2 2 =5 =5 5
Flag of Serbia.svg Serbien =5 =11 2
Flag of Spain.svg Spanien 8 1
Flag of the Soviet Union.svg Sovjetunionen 2 1 1 2 1 1 6
Flag of Turkey.svg Turkiet =9 1
Flag of Ukraine.svg Ukraina =11 1
Olympic flag.svg OSS 2 1
Flag of the United States.svg USA 5 8 2 7 3 7 4 =5 2 2 10
Flag of Venezuela.svg Venezuela =11 1
Total teams 6 8 8 8 8 8 8 8 12 12 12 12 12 12
Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Black Belt Vol. 2, No. 2. Active Interest Media, Inc. Mars 1964. sid. 27. http://books.google.com/books?id=QdkDAAAAMBAJ&pg=PA27&dq=Sone+Kaminaga+black+belt&hl=en&ei=KiPYTaaGFZHn-gaNgqWeDw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=8&ved=0CEUQ6AEwBw#v=onepage&q&f=false 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]