Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-04

WMF stämmer NSA och USAs justitiedepartement för alltför bred internetavlyssning

blogginlägg.Yger (diskussion) 10 mars 2015 kl. 10.05 (CET)

Det finns även en artikel i engelskspråkiga Wikipedias tidning: w:Wikipedia:Wikipedia Signpost/2015-03-11/In focus. --Stefan2 (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.09 (CET)

Beklagligt slöseri med medel som kommer från läsarna via donationer. Nästan på gränsen till rättshaverism – tror de att en amerikansk domstol kommer döma till deras fördel? Obelix (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.13 (CET)

Jag däremot är stolt över vad de gjort. Delvis för att det som skett behöver stoppas, men också för att man lägger pengar (de andra organisationerna lägger nog mer pengar, och jag tror att WMF får support för att de gör så här, som med SOPA/ACTA-grejen tidigare) på något som folk bryr sig om. Användarnas privatliv är inget jag tycker att WMF skulle dagtinga med, men vi kanske är olika där. Angående chanserna att vinna, tror jag att det är ungefär som med Wikimedia Sverige vs BUS; om de vinner får vi ännu större problem. I det här fallet tror jag dock att vi kan påverka mer, eftersom det finns politiskt tillsatta människor som är med och beslutar.//Hannibal (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.28 (CET)

Är det någon som vet vad som händer i BUS-målet? Blir det någon rättegång någon gång? --Stefan2 (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.37 (CET)

@Stefan2: Ärendet är skickat från Tingsrätten till Högsta domstolen i en så kallad hissprövning. Svar om HD tar emot målet förväntas innan juni. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 mars 2015 kl. 23.12 (CET)

Just eftersom det amerikanska fallet berör en så het politisk fråga är det ett risktagande vad gäller förtroendet. Jag delar Obelix bedömning vad gäller användningen av resurserna. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.26 (CET)

HD verkar nu gett prövningstillstånd: HD prövar om Wikimedias foton på offentlig konst är upphovsrättsbrott Örn1 ^disk. 17 mars 2015 kl. 22.41 (CET)

Angånde användning av WMFs resurser, det är inte deras egna advokater som driver fallet, och de som gör det (från ACLU) gör det pro bono. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 mars 2015 kl. 23.29 (CET)

Leninstaty i artikel om nattvioler

Artiklen Nattviolssläktet ser jättekonstig ut med en bild på någon Leninstaty upprepad en massa gånger! När jag titter på sidan i redigeringsläge ser jag inget konstigt. Vad har hänt? / Achird (diskussion) 12 mars 2015 kl. 11.19 (CET)

Det verkar ligga i mallen: [1].

När jag tittar närmare verkar det inte heller ligga i mallen. Verkar vara någon annanstans, i en mer grundläggande kodning? dnm ^{(d | b)} 12 mars 2015 kl. 11.24 (CET)

Vad det än var så är det i alla fall borta nu. / Achird (diskussion) 12 mars 2015 kl. 13.32 (CET)

Den fulingen har vi haft problem med nu ett tag, men NH ska ha fixat saken med ett filter, säger hn. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2015 kl. 14.31 (CET)

Finns nog anledning att skrivskydda alla mallar som används i väldigt många artiklar. Fulingen har gett sig på undermallar till både taxobox och geobox. Den här listan innehåller en del måltavlor. Lsj (diskussion) 12 mars 2015 kl. 21.16 (CET)

Nu har ju åtminstone det här problemet lösts (?) genom att webbplatsen svartlistats på alla Wikimedia-wikier. Tidigare har det inte funnits stöd för generellt permanent skrivskydd av alla mallar som visas på många sidor, så det bör nog diskuteras innan man sätter igång. /NH 12 mars 2015 kl. 21.59 (CET)

@NH: Det rör sig tydligen enbart om halvlåsning dock och det av två mallar, och det av Commonscat och Webbref. Halvlåsning kan jag tycka är helt okej av de kanske 10 mest använda mallarna. Obelix (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.03 (CET)

@NH: Tidigare hade vi inte någon vandal som specifikt riktade in sig på sådana mallar. Men jag avvaktar. Lsj (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.41 (CET)

Det har förekommit, liksom att huvudsidan vandaliserats på liknande sätt. För min del tror jag mer på att göra klottersanerare och användare i gemen uppmärksamma på hur man snabbt hittar sådant (t ex genom att välja "Mall" i menyn för namnrymder på Senaste ändringar) än att skrivskydda. /NH 12 mars 2015 kl. 22.54 (CET)

@NH: Problemet du själv nämner tycker jag är ett mycket gott skäl att skydda vissa mallar. Servrarna tvingas rendera om nästan varenda sida som finns, och det tar ibland tid, ibland flera dagar, innan det ser normalt ut igen. -- Innocent bystander (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.52 (CET)

Det finns cirka 15 mallar (eller moduler) som används i fler än 1 000 000 artiklar, och ytterligare cirka 15 som används i fler än 100 000 artiklar. Man skulle kunna halvskydda dem. Jag tycker främsta argumentet mot det är att om man accepterar halvskydd för dessa så leder det nästan oundvikligen ut på ett sluttande plan. Vad gör vi när någon redigerar den 31:e, oskyddade mallen? Skyddar även den. Vad gör vi när någon registrerat ett konto och gör samma sak? Helskyddar. Snart har vi helskyddat alla mallar som används på många sidor, på grund av några få spammare. Kommer det att skydda mot spam? Nej – det finns andra sätt de kan göra på. Jag tycker ett bättre alternativ vore att t ex skapa ett filter som märker upp redigeringar i dessa mallar, och kanske hindrar vissa typer av redigeringar. Den positiva delen av resultatet blir samma – vissa sätt att lägga in länkspam förhindras. Nackdelarna slipper man. /NH 15 mars 2015 kl. 18.53 (CET)

Rekommendationen i sådana mallar är ju att alltid prova sina ändringar i Testmallar först. Det gäller inte bara IP-nummer och nya användare, det gäller alla användare, inklusive admins. Så en inskränkning finns där redan, och det sedan mycket mycket länge, den har bara inte stötts av någon arkitektur. -- Innocent bystander (diskussion) 15 mars 2015 kl. 19.14 (CET)

Jo. Ok, något måste nog göras så nu är de 31 mest använda mallarna halvlåsta. Jag gör en notering på WP:KM, så kan ju ev diskussion fortsätta där under lite mer beskrivande rubrik :-) NH 17 mars 2015 kl. 21.28 (CET)

Tips på att göra-funktion

Hej,

För flera år sedan bad jag Sertion att skapa en "att göra"-funktion. Sertion fixade till den direkt, men jag fick aldrig riktigt in funktionen i mitt arbetsflöde. Fram till nu. Därför tänkte jag tipsa andra om den. Funktionen fungerar så här:

När man befinner sig på en sida, klickar man på fliken längst upp (Att göra+) varpå den artikeln läggs in tillsammans med en tidsstämpel på [användarsida]/todo, i mitt fall Användare:Hannibal/todo. Den sidan har jag sedan anropat som en mall på min vanliga användarsida, så här: {{Användare:Hannibal/todo}}. Jag har min användarsida som bokmärke i min webbläsare, så varje gång jag kommer till Wikipedia kommer jag direkt till listan över saker att göra. Det sista är naturligtvis valfritt.

För den som vill testa det här eller börja använda det:

• gå till dina inställningar för utseende
• välj det personliga javascriptet för det utseende som är markerat (till exempel Vector), som du också kommer åt via Användare:dittanvändarnamn/vector.js
• klicka redigera och klistra in följande text:

// Script för att få en länk till en personlig att göra-lista importScriptURI("https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:Sertion/attgöralista.js&action=raw&ctype=text/javascript");

• klicka spara och rensa cachen enligt instruktionerna längst upp på sidan (det varierar beroende vilket operativsystem du har)
• nu har du den där Att göra+-fliken och kan börja lägga in artiklarna på att göra-sidan
• (valfritt) klicka redigera på att göra-sidan och lägg till {{redigerahöger|Användare:Hannibal/todo}}, så får du en redigeraknapp på sidan, vilket är praktiskt om du också gör nästa steg
• (valfritt) lägg in {{Användare:dittanvändarnamn/todo}} på din användarsida så att du ser den lätt

Lycka till!//Hannibal (diskussion) 18 mars 2015 kl. 00.35 (CET)

Bättre svenska kartor i juli

Jo, det är sant! Lantmäteriet meddelade 17 mars att man beslutat sig för att släppa diverse kartdata med CC-licens. Från och med 1 juli 2015 blir Översiktskartan (skala 1:250 000) tillgänglig under CC BY 4.0, och sex månader senare planerar man även släppa Vägkartan (1:100 000) och Terrängkartan (1:50 000). I pressmeddelandet hänvisas till den ökande efterfrågan från allmänheten och i samband med klimatanpassning, räddningstjänst och olika positioneringstjänster. För Wikipedias del innebär det möjligheten att förse alla våra svenska ortsartiklar med klart bättre kartor.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 02.19 (CET)

Här kan ni förresten se vad det är för material (välj rätt lager): [2].--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2015 kl. 16.53 (CET)

Fantastiska nyheter! /Hangsna (diskussion) 18 mars 2015 kl. 08.24 (CET)

Mycket positivt, inte minst med tanke på deras överdrivet negativa reaktioner på att ens diskutera något sådant för 2 år sedan när jag hade kontakt med dem. Jag undrar om de också släpper koordinatpolygontågen som syns på kartorna, kanske @Edaen: förstår det?Yger (diskussion) 18 mars 2015 kl. 07.56 (CET)

De kartor som nämns finns både i raster- och vektorformat. Att planen skulle vara att enbart släppa rasterbilderna står det inget om utan tvärt om så uppger de att de kommer att släppa kartorna i vektorformat (~polygontåg). Å andra sidan lämpar sig licensen CC-by-SA 4.0 bättre för bilder än för databaser, som ju samlingen av polygontåg utgör. Edaen (diskussion) 18 mars 2015 kl. 08.19 (CET)

Roligt! /Julle (diskussion) 19 mars 2015 kl. 08.05 (CET)

I samband med det här kanske man kunde trycka på för att få tillstånd en lagändring av URL 9. Tidigare var andra kartor än officiella public domain. Genom ändring 1994 utökades det upphovsrättsliga skyddet till att även gälla andra av myndigheter framställda kartor, även retroaktivt. Då det inte finns någon kronoupphovsrätt i Sverige utan statens och kommunernas rättigheter beror på avtal med skaparen är det osäkert om myndigheterna har tillräckliga rättigheter att släppa t. ex. stadsplaner. För stadsplaner och förrättningskartor äldre än 1994 kan det vara så att, om inte nytt avtal ingåtts, alla rättigheter tillkommer tjänstemännen och inte alls stat eller kommun. Då Lantmäteriet nu släpper ekonomiskt värdefulla kartor finns det inget skäl att ha kvar skydd för dessa andra kartor. Tvärtom kan de utgöra en risk för det allmänna då myndigheterna enligt föreslagen PSI-lag blir skyldiga att på begäran utreda upphovsrättsförhållandena. Det upphovsrättsliga skyddet för kartor saknar betydelse. Det är enbart katalogskyddet som fortfarande är intressant. Det finns därför inga skäl att ha kvar "kartor" i URL 9. Edaen (diskussion) 19 mars 2015 kl. 11.19 (CET)

Synd att de inte valt någon licens som är kompatibel med OSM dock... /Grillo (diskussion) 19 mars 2015 kl. 13.44 (CET)

@Grillo: Det är den "samlade kartbilden" som är skyddad, se Hovrättens över västra Sverige dom.[3] Edaen (diskussion) 19 mars 2015 kl. 15.50 (CET)

Bibliografier

Jag stötte i Yvonne Hirdman på en bibliografi som jag menar är felaktigt utformad: den använder bokrefmallen, vilken är menad för källförteckningar; och därför bland annat inleds med författarnamn. I en bibliografi torde det räcka med att ange titel (original och svensk), eventuella medförfattare (inkl. redaktörer och liknande), samt utgivningsår. Notera att även saker som ISBN och libris-id är mindre lämpliga, då sådana bara gäller specifika utgåvor, vilka normalt inte särskiljs i biografier. Bibliografin i Agatha Christie är ett föredöme.

Jag undrar främst hur utbrett det är med bibliografier som använder bokref-mallen, och om det är tänkbart att få en bott att ändra? Detta bör dock göras med nära övervakning, för det finns även bibliografier som den i August Strindberg, som snarast verkar vara "vidare läsning".

andejons (diskussion) 8 mars 2015 kl. 09.08 (CET)

Jag brukar använda mallen bokref till bibliografier också, men ta bort parametern författare:

• Vi bygger landet: den svenska arbetarrörelsens historia från Per Götrek till Olof Palme. Solna: Pogo press. 1979. Libris 7639436. ISBN 91-7386-039-5 (inb.) 

Borde jag sluta även med den lösningen? Går det att göra en "bibliografimall" som använder bokrefparametrarna, men där bara namnet ändras för att anpassa infot i bokref till en bibliografi?--LittleGun (diskussion) 8 mars 2015 kl. 10.18 (CET)

Bokref:en som man hämtar i Libris-katalogen innehåller mycket information och direktlänk till Libris. Problemet att den pekar på en viss utgåva måste kunna lösas på annat sätt än att stoppa denna praktiska ref som Libris skapar automatiskt. Jag betraktar denna länk som en viktig källa på att uppgiften stämmer. Låt inte detta bli ett förhastat botuppdrag. / Pontuz (diskussion) 8 mars 2015 kl. 11.31 (CET)

Man kan länka till sökning i Libris på författare och låta den stå som källhänvisning till hela stycket (t.ex. http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Christie+Agatha+1890+1976.%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true såhär]]). I vilket fall är det knappast uppgifter av den typen som normalt är i störst behov av källhänvisningar, och länkarna är knappast utformade som det heller.

andejons (diskussion) 8 mars 2015 kl. 13.47 (CET)

@Andejons: jag hade hoppats på att fler skulle kommentera denna fråga. Men med tanke på hur få som över huvud taget skrivit något i denna tråd tolkar jag det som att det inte finns någon bred åsikt i frågan. Jag brukar använda bokrefen men ofta en librislänk i stil med den du ovan anger ändå så att man kan få en (förhoppningsvis) fullständig lista med flera utgåvor i de fall detta förekommer. En källhänvisning i klump är inte heller så lyckad om det handlar om det handlar om många titlar. / Pontuz (diskussion) 20 mars 2015 kl. 23.51 (CET)

Hur skriver vi "människotillverkade objekt" (man-made objects) på svenska?

Här sitter jag och argumenterar i ryska Wiktionary för att "människotillverkad" inte är ett ord, utan en amatörmässig och felaktig översättning av engelska man-made. Och så får jag slängt i ansiktet att detta ord ju används 20 gånger i svenska Wikipedia. Ja, tyvärr! Orkar någon städa? (How do you write man-made objects in Swedish?) --LA2 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 01.30 (CET)

Ordet tycks även ha smugit in i Nationalencyklopedin, i artiklarna konstruktion och humor. Den sannolikt bättre översättningen "människoskapad" finns där i åtta artiklar.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 02.08 (CET)

Nu står det "människoskap…" istället för "människotillverk…" i alla de 49 artiklarna. Hoppas det var det du ville.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 02.41 (CET)

Båda sammansättningarna känns väldigt krystade och "osvenska". Det är väl bättre att skriva skapade/tillverkade av människor/människan. Rex Sueciæ (disk) 18 mars 2015 kl. 07.13 (CET) 

När det gäller textil, smycken, slöjdföremål brukar texten man-made översättas handgjord Janee (diskussion) 18 mars 2015 kl. 08.31 (CET)

Om något är tillverkat av människor så är det väl människotillverkat? Vad skulle vara konstigt med det? Ett "människotillverkat objekt" skulle jag kalla för en artefakt. /ℇsquilo 18 mars 2015 kl. 10.10 (CET)

"Handgjord" är väl mer en motsats till "maskintillverkad"? Här söker vi snarast ett motsatsord till "naturlig"/"naturskapad". /FredrikT (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.22 (CET)

Jag tycker också att både "människotillverkat" och "människoskapat" låter väldigt konstigt (lägg också till att inget av orden finns i SAOL). Jag tycker då att benämningen "skapad av människan" är mycket bättre och låter i mina öron också som mer korrekt svenska. Jag skulle iaf ha översatt meningen "The biggest man-made structure" till "Den största byggnaden skapad av människor" (alt det lite mer gammaldags, "Den största, av människor, skapade byggnaden"). Icea (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.44 (CET)

Man skriver ofta ’skapad av människohand’.Wvs (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.47 (CET)

Fast i meningen "Den största byggnaden skapad av människor" är ju "skapad av människor" helt onödigt tillägg, en byggnad kan bara vara konstruerad av människor (vi kan givetvis tänka oss varelser på andra planeter som kan skapa byggnader, men några sådana känner vi inte till). Skillnaden ligger ju i att engelskan använder - structure - struktur som även kan syfta på andra efter regelbundna mönster tillkomna skapelser för att buildning på engelska enbart syftar på byggnader med tak och väggar medan det på svenska syfta på alla av människor byggda strukturer.--FBQ (diskussion) 18 mars 2015 kl. 16.36 (CET)

@FBQ: Jordens största byggarbetsplats har inte en enda mänsklig arbetare. -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2015 kl. 21.16 (CET)

Fast jag skulle inte kalla Stora barriärrevet eller en myrstack byggnad. Vid närmare eftertanke kanske inte Stora barriärrevet skulle kallas byggnad om det var konstruerat av människor heller. Möjligen om människor också kunde bo i det. Efter närmare funderande undrar jag om inte byggnad är ganska snarlikt building i definition. Men tycker nog inte nödvändigtvis att en byggnad behöver ha väggar. Frågan är ju om en radiomast är en byggnad. Men en dammbyggnad kan ju vara det. Men det var som sagt kanske delvis ett sidospår även om det visar att "skapad av människor" inte alltid behövs. Tycker nog faktiskt att "människoskapad" fungerar utan att kännas konstigt i många fall, även om "skapat av människohand" givetvis även kan användas (även om det får mig att tänka på de tillfällen då människor reagerat på ordet "handblåst glas" med meningen att man inte alls blåser glas med handen. Själv tycker jag att det kan vara det samma, det är svårt att blåsa glas utan att använda händerna, även om man givetvis normalt blåser med munnen). --FBQ (diskussion) 18 mars 2015 kl. 21.31 (CET)

@FBQ: Godkänner du byggnader som byggt av Aliens, så måste du nog i konsekvensens namn också godkänna Stora Barriärrevet. Korallerna bor ju där, och de är mindre främmande än vilken Alien som helst! -- Innocent bystander (diskussion) 19 mars 2015 kl. 08.45 (CET)

@Innocent bystander: Jag vet inte om jag upplever att språket är helt logiskt, men för mig känns det som att det handlar om en tid då man tänkte sig att varelser med en själ skapade byggnader. Nu antar jag att troll och jättar kan bygga byggnader också, även om de skulle sakna själ, men de förutsätts ha ett intellekt liknande människans. Även vissa människor har ju ansetts sakna själ, men i grunden handlar det om en grundläggande tankestruktur kring hur vi skiljer mellan mänsklig kultur och djurens natur. Nu vet vi visserligen att de här vattentäta skotten mellan människor och djur inte är så vattentäta som vi tänkt, men likafullt har vi en språklig barriär i skillnaden mellan människa - djur, vi skiljer ju även mellan man - kvinna och hona - hane. Utomjordingar är ju lite ett kapitel för sig själv. Föreställningen att sådana skulle finnas är ju inte särskilt gammal. Det varierar ju stort i fiktionen om man väljer att kalla olika kön hos utomjordingar för man och kvinna eller hona och hane - det blir säkerligen en debatt hur man skall göra om vi väl skulle träffa på några - möjligen hittar vi då på ytterligare ett begrepp för dessa. När jag funderar mer på det handlar det nog mer om att vi förutsätter en intellektuell tanke bakom en byggnad - att någon har funderat över hur konstruktionen skall uppfattas av andra och haft en plan för hur den kommer att te sig då den är klar. Koralldjuren eller myrorna har inte det. Sedan finns det massor med språkliga antropomorfiseringar där vi förutsätter liknande tankar hos djuren som hos människor, även när de inte finns där och språkligt använder konstruktioner som egentligen inte passar med djurens motivationsgrund, men som sagt språket är inte helt logiskt. Frågan är ju också om eventuella utomjordingar nödvändigtvis skulle ha samma föreställningsvärd kring att tänka och planera en byggnad som människor och om deras bevekelsegrunder för att bygga ett flygande tefat nödvändigvis skulle likna människors för att uppföra en ladugård - de kanske mer liknar koralldjurets för att uppföra en bokammare som bildar ett rev. Men som sagt, jag antar att det blir en fråga att ta ställning till den eventuella dag det finns några utomjordingar att förhålla sig till. Av tradition kommer troligen begreppen att användas såsom de en gång skapades oavsett, möjligen hittar vi då i stället på nya. Det är möjligt att mitt resonemang inte ligger i linje med hur andra uppfattar begreppet men jag upplever nog att de flesta gör en snarlik distinktion.

Sedan finns ju ett annat ord "byggnad" som jag uppfattar som ålderdomligt som också inkluderar barriärrevet, och kan omfatta allt som är byggt, även redskap och liknande, och egentligen kan syfta på geologiska avlagringar eller floddeltan också, även om jag tror att de flesta i ställe då skulle säga "uppbyggnad".

Som ovan sagt, ämnet skulle nog räcka för en avhandling. Jag passade på att fråga min sambo, som inte hade någon tydlig uppfattning om vad som egentligen är en byggnad, utan försökte definiera vad som inräknades kände sig tveksam om eifeltornet verkligen var en byggnad. Själv skulle jag anse att eifeltornet verkligen är en byggnad. Hade det enbart varit ett stålskelett utan hissar och andra detaljer hade det nog varit tveksamt, men det är möjligen inte en entydig definition. En konstruktion är det absolut, men då får man försöka definiera även vad en konstruktion är. Det går som sagt att skriva mängder med avhandlingar om hur man bör definiera begreppet byggnad :-) FBQ (diskussion) 19 mars 2015 kl. 10.42 (CET)

För att bli än mer filosofisk: En del påstår att det djuren saknar är skäl, inte själ. När kaninen gräver sig ett hål för att få skydd, saknar den då skäl? Och när hunden drar en filt över sig för att få värme, saknar den då skäl? -- Innocent bystander (diskussion) 19 mars 2015 kl. 11.27 (CET)

I viss mån kan de ju de. En hund som kastar sig fram mot matskålen för att kasta i sig sin favoritmat känner garanterat en lust efter maten och tillfredsställelse över att få sluka den och i den meningen ett "skäl", den har känslor inför det som sker och agerandet är inte bara automatiskt. En jagad kanin känner säkert oro, och säkerligen lugn då den har en håla att krypa in i, och har i den meningen säkerligen ett "skäl". Det som har varit på tapeten är ju i vilken mån djur kan föreställa sig en framtid, även om kaninen vet att den vill ha skydd och erfarenhetsmässig (och instinktivt) vet att den kan åstadkomma det genom att gräva, kan kaninen innan den börjar gräva föreställa sig hur det skall bli att ha ett hål att ta skydd i? Åtminstone apor och delfiner kan ju i viss mån göra sig sådana bilder, troligen också andra djur. Jag har läst en del om det men minns just nu inte exakt hur långt man har kommit inom forskningen på området.FBQ (diskussion) 19 mars 2015 kl. 13.36 (CET)

Konnotationerna för "man-made" och vad det innebär för valet av svenskt ord kan säkert bli föremål för en doktorsavhandling. En snabbare väg är att fråga några professionella översättare. Jag har lagt ut en krok. Man-made pekar såväl mot handgjord och tillverkad, som konstgjord. Förmodligen måste man välja olika vägar beroende på vad ordet syftar på för slags föremål. Människotillverkad kan säkert inte komma i fråga, om man ska ha en text som flyter. Deryni (diskussion) 18 mars 2015 kl. 21.50 (CET)

Jag ser inte alls något konstigt i varken ordet "människotillverkad" eller "människoskapad". För mig kan dessa ord jämföras med "maskintillverkad". Däremot anser jag att "skapad av människohand" är en sämre konstruktion. Definiendum (?) 18 mars 2015 kl. 21.43 (CET)

Lite språkvetenskap enligt Lars-Gunnar Andersson ;) : ”Människoskapad” ger 2400 Googleträffar medan ”skapad av människor och ”skapad av människan” sammanlagt ger 27000. ”Människotillverkad” ger 3500 träffar medan ”tillverkad av människor” och ”tillverkad av människan” sammanlagt också ger 27000 träffar.

De substantiv som slutar på -a och som har de ålderdomliga genitivformerna i sammansättningar, ”gatukorsning”, ”varukorg”, ”människobarn”, ”kyrkogård”, etc., har, när man går igenom SAOL, mycket få sammansättningar som gör att det bildas ett adjektiv (eller om man nu vill definiera ”människoskapad som ett perfekt particip). Den absoluta majoriteten av sammansättningarna är (nya) substantiv.

Min motvilja mot ordet bygger dock bara på intuition, men den skulle kunna bero på att det inte finns några verb i infinitiv till det adjektiviserade participet, typ ”att människoskapa” eller ”att människotillverka”, medan däremot ”att maskintillverka” något fungerar utmärkt.

Rex Sueciæ (disk) 18 mars 2015 kl. 23.17 (CET)

Jag har fått återkoppling från den (enda) översättare jag tillfrågat. Jag lägger in svaret i sin helhet, eftersom det ger ytterligare perspektiv på frågeställningen. Mycket nöje! Deryni (diskussion) 19 mars 2015 kl. 14.01 (CET)

Reflektioner från Zelius .net: Idag 09:46

Tror att det här är ett sådant fall där svenskan har flera olika sätt att uttrycka något som på engelska sägs på ett enda - handgjort och handblåst är exempel på detta - och att översättaren måste ta hänsyn till det och välja ord efter situation. Ord är INTE synonyma över språkgränserna, hur gärna vi än skulle vilja det.

Diskussionen kring byggnad/structure är ännu ett exempel på detta. Byggnad är mer specifikt än structure och därför mer begränsat i sitt användningsområde, precis som svenskans motsvarigheter till "man-made" är mer specfika och begränsade till bestämda situationer. Det här är typiskt för svenska språket; det är ett precist språk. Engelskan är typiskt sett lite lösare och mer förlåtande med sin (i många fall) vidare terminologi som ofta går att använda i vitt skilda situationer, medan svenskan har mer situationsanpassade ord. Och det är bra, för det gör svenskan till ett väldigt uttrycksfullt språk , men det kan också verka hämmande eftersom ord "saknas". Vi är så vana vid att våra ord ska vara skräddarsydda till situationen att vi automatiskt reagerar med skepticism och rynkade näsor när ett ord känns mindre passande. Som i fallet "människotillverkat/människoskapat". Vi tycker att det låter otympligt och konstruerat och vill kanske inte använda uttrycken, men faktum är att vi inte har några andra, mer passande adjektiv för det (i situationer där vedertagna översättningar som "handgjort" inte passar, alltså). Så antingen accepterar vi de orden som fullgoda översättningar av man-made, kommer på nya, bättre ord, eller tvingas acceptera att vi inte har något motsvarande adjektiv - över huvud taget. Frågar du mig så är det sista det enda alternativet det är tragiskt på riktigt.

Återigen, ord är inte synonyma över språkgränserna, så vi har ingen anledning att förvänta oss en exakt motsvarighet till "man-made" i svenskan. Vi kan önska oss ett sådant ord - för man-made är onekligen ett mycket bra och flexibelt uttryck - och vi kan uppfinna ett, men vi kan inte förvänta oss att det bara ska finnas där. "Skapat/uppfört av människan/människohand" fungerar förstås utmärkt som ersättning, men de är inte adjektiv så språkluckan kvarstår. Jämförelser med andra språk visar var vårt eget språk kan utvecklas. Klippt och klistrat: Deryni (diskussion) 19 mars 2015 kl. 14.01 (CET)

Jag förstår inte meningen:"Frågar du mig så är det sista det enda alternativet det är tragiskt på riktigt." Ska det vara "Frågar du mig så är det sista det enda alternativet – det är tragiskt på riktigt." eller fattas det nåt ord? Rex Sueciæ (disk) 19 mars 2015 kl. 15.54 (CET) 

Jag tror att det egentligen är tänkt att stå "Frågar du mig så är det sista det enda alternativet som är tragiskt på riktigt" (d v s alternativet att vi helt ger upp försöket att översätta). /FredrikT (diskussion) 20 mars 2015 kl. 09.07 (CET)

Ja, hon skrev att det fattades korrekturläsning, då hon reflekterade på min snabbt ställda fråga. Deryni (diskussion) 20 mars 2015 kl. 20.34 (CET)

Skrivstuga om mode på gång

Torsdag 26 mars klockan 10 till 17 kommer det vara en skrivstuga om mode med Nordiska museet är värdar och Armémuseum och Europeana Fashion som medarrangörer. Jag och Sara kommer att vara där, och några andra erfarna Wikipedianer kommer att vara med och både skriva och hjälpa till. Det finns fortfarande plats för fler att vara med, både i rollerna att skriva själv eller hjälpa nya användare. Deltagare som anmäler sig (senast tisdag kväll) får lunch och fika under dagen. Deltagare som vill vara med på distans är också välkomna att skriva upp sig på skrivstugesidan, men då blir det svårare att bjuda på fika och lunch.

Passar också på att förvarna om en skrivstuga om dataspel på Tekniska museet 29 april. Skriv in det i kalendern redan nu.

Välkomna till båda evenemangen! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 mars 2015 kl. 15.22 (CET)

Slumpartikel

hi, few months ago i noticed here that random article was split into humam made article and bot made article it was looking something like *Slumpartikel/bot at sidebar. But now it's not same, i am confused there was something like this or it was just my imagination? we want something same for Urdu Wikipedia.--Irfan Arshad (diskussion) 8 mars 2015 kl. 12.15 (CET)

It is still there. The text "Slumpartikel (−bot)" in the sidebar refers to two tools, the first, "Slumpartikel", is the normal random tool, the second, "(-bot)", is the one excluding articles created by bots. Taxelson (diskussion) 8 mars 2015 kl. 12.29 (CET)

It's a Gadget, installed as default, som maybe you have disabled it. Look for "Slumpartikel" in your settings.

The related tool is external, and not a part of MediaWiki, so first you have to find somebody who is willing to creat such a tool at wmflabs for you. -- Innocent bystander (diskussion) 8 mars 2015 kl. 12.32 (CET)

Thanks for info.--Irfan Arshad (diskussion) 8 mars 2015 kl. 13.24 (CET)

Just a pointer, while in mobile view the (-bot) looks...terrible. Someone mind "fixing" so the it is either only visible in desktop mode, or "make it prettier" with an icon etc. Josve05a (diskussion) 8 mars 2015 kl. 19.51 (CET)

Det har tagits upp på annan plats, men ingen lösning har föreslagits. Om Someone har något förslag på hur man gör det så! -- Innocent bystander (diskussion) 21 mars 2015 kl. 07.34 (CET)

Two comments to @Irfan Arshad:

1. The "Slumpartikel" without -bot is not an alternative for just the bot articles. If you test it some times, you'll mow and then find an 'ordinary' article. The reason you might get the impression that this is a button for "bot made articles" is simply that at the moment a clear majority of our articles are marked "bot made".
2. The distinction is not between "bot made" and "human mande" artickes, but between bot made marked marked articles and the others. Even if you choose the -bot alternative, you'll now and then find a bot made article, but only those where human editors have checked them, and possibly extended and/or corrected them, and then removed the bot template. In the long run, this is what we wish shall happen with all our bot made articles. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 19.24 (CET)

Veckans tävling v. 13

Imorgon drar veckans tävling v. 13 igång: Wikipedia:Veckans tävling/Projekt Hedemora. Bakgrunden till tävlingen är att QRpedia kommer användas för turistinformation i Hedemora kommun. Då en av QRpedias styrkor är flerspråkigheten gynnar tävlingen översättningar (eller nyskrivet material) till andra språk. Varför inte bli först med att skriva om arkitekten Lars Israel Wahlman på engelska, byggnadsminnet Perssonska gården på tyska eller linberedning på franska? Vivo (diskussion) 22 mars 2015 kl. 13.48 (CET)

Än finns det möjlighet att ansluta. Wikimedia Sverige har dessutom donerat Wikipedia-relaterade priser till tävlingen. Vivo (diskussion) 26 mars 2015 kl. 14.45 (CET)

CEE Spring

Från 21 mars till 31 maj pågår samarbetet CEE Spring, där CEE står för centrala och östra Europa. Från Estland till Ukraina ägnar sig wikipedianer åt att skriva artiklar om varandras länder och företeelser där. Detta började man planera inom samarbetet Wikimedia Central and Eastern Europe på ett möte som hölls 19-21 december 2014 i Kiev. Kan vara intressant att känna till och hänga på. --LA2 (diskussion) 22 mars 2015 kl. 22.11 (CET)

Kunde kanske vara något motsvarande för våra nordiska länder?--Bemland (diskussion) 26 mars 2015 kl. 01.07 (CET)

Artikelnamn eller inte som default-rubriker i infoboxmall?

Det gäller fall då {{Infobox fornminne}} används om runstenar som inte har något vedertaget namn, utan vår artikel bara heter sådant som Södermanlands runinskrifter 30. Macuser vill då se att ingen rubrik sätts, och finner Larskes åtgärd olämplig, som gör att när 'namn=' lämnas tom, blir artikelnamnet rubrik. Jag tycker Larskes funktion är bra, och så vitt jag förstår blir på detta sätt denna mall mer lik andra liknande (men jag kan ha fel). Vad tycker gemenskapen? Taxelson (diskussion) 24 mars 2015 kl. 18.46 (CET)

Jag stöder funktionen. Tostarpadius (diskussion) 24 mars 2015 kl. 18.54 (CET)

Bara en observation jag gjort: När artikelnamnet innehåller en särskiljning ser det konstigt ut om det följer med i infoboxen. Men jag vet inte om man trots allt föredrar det framför att inte ha någon rubrik – eller inte. /NH 24 mars 2015 kl. 18.58 (CET)

Möjligheten att lägga in ett avvikande namn finns vad jag förstår kvar. Den kan ju utnyttjas i sådana fall. Tostarpadius (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.06 (CET)

På Södermanlands runinskrifter 30 står det : Södermanlands runinskrifter 30 [redigera | redigera wikitext] // Södermanlands runinskrifter 30 // Runristning (runstensfragment) // coordinater bla bla // Södermanlands runinskrift 30 återfinns i ... är det inte för mycket av Södermanlands runinskrifter 30? Om det fanns något specielt namn, t.ex. Norasjönssten, eller Stenkilssten - då ska man fylla på. Infobox samlar information som ska inte/behöver inte vara med i text: RAÄ nummer, koordinater, etc. Lokalt namn som Norasjönssten tillhör dit. Men inte Södermanlands runinskrifter 30. Ett bra exempel är ristarens namn: på Sö 36 finns ingen i texten, men finns Torir i infobox. Man kan skriva om Torir inom artikeln, men byta Torir till Tore 1 (A) från samnorfisk databas, osv. Macuser (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.02 (CET)

Jag ser det som självklart att varje infobox har en rubrik som, eventuellt kompletterad med en "typ" som står i samma ruta, entydigt namnger det objekt som resten av boxen handlar om. Om artikelnamnet av något skäl inte duger, som till exempel vid särskiljning, måste man ersätta det med ett bättre namn. Detta är möjligt med mallens nuvarande funktionalitet. Att lämna en infobox helt utan rubrik duger emrå inte. Infoboxen ska kunna "stå på egna ben". Man ska kunna skriva ut och plasta in den och hantera den som en Samlarbild. Hur skulle det se ut om ett Hockeykort inte visade namnet på hockeyspelaren som det handlar om? --Larske (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.56 (CET)

@Taxelson: Trots Larskes ändring i mallen, så går det att lämna rubriken tom. Skriv namn =   så blir det som du önskar, men om det sedan är en bra lösning, det vet jag inte. -- Innocent bystander (diskussion) 24 mars 2015 kl. 20.25 (CET)

Innocent bystander: Jag vet, och tycker det är olämpligt att göra så. Jag delar i princip Larskes uppfattning två inlägg upp! Det är Macuser som inte vill ha rubriken. Taxelson (diskussion) 24 mars 2015 kl. 20.31 (CET)

Jag håller nog med Larske i den frågan. Många andra ingoboxar fungerar på samma sätt (t.ex. {{Kemibox}}). /ℇsquilo 24 mars 2015 kl. 20.56 (CET)

Jag anser att Macuser har helt rätt för det är bättre att skriva Norastenen istället för att använda den långa otympliga benämningen Södermanlands runinskrifter 30, en rubrik som du Taxelson tycks vara väldigt förtjust i eftersom du måste upprepa den ett stort antal gånger. Det är ju nästan det ända som du lyckats skriva förutom att fylla i den nya, av dig själv vedertagna standardmodellen vars två klumpiga mallar i princip fyller ut hela sidan. Dorcas (diskussion) 26 mars 2015 kl. 16.01 (CET)

I den mån ett vedertaget namn finns, ska det givetvis användas. Frågan här är de gånger det inte finns (Finns det några källor på att Sö 30 kallas "Norastenen", bör den absolut också flyttas dit, men den diskussionen hör knappast hemma på BB). Även den alternativa {{Runinskriftsfakta}} har f.ö samma funktion vad gäller rubrik. Det är i vilket fall som helst uppenbart av ovanstående diskussion, att det finns konsensus för att denna typ av faktarutor ska ha rubrik. Det alternativ som då återstår är att använda signum (Sö 30, i detta fall), som rubrik. Den möjligheten utesluter jag för egen del ingalunda, även om det bör inses att bruket av förkortningar - i detta fall dessutom ämnesspecifika specialförkortningar - är långt ifrån okontroversiellt. Taxelson (diskussion) 26 mars 2015 kl. 17.31 (CET)

Men är Signum en förkortning i ordet vanliga betydelse? -- Innocent bystander (diskussion) 26 mars 2015 kl. 17.43 (CET)

Det är möjligt att man inte behöver se det så, och att man skulle kunna göra så här i så fall? Taxelson (diskussion) 26 mars 2015 kl. 18.38 (CET)

Jag har inget emot en sådan variant. -- Innocent bystander (diskussion) 26 mars 2015 kl. 18.42 (CET)

Kontonamnsändringar

Hej! Nu verkar det (enligt mejl igår från berörd användare) gå ut meddelanden till alla användare som inte har "SUL:at" sitt konto, och där det finns konton med samma namn på andra Wikipedia/Wikimedia-projekt-versioner. I april ska alla användarkonton "globaliseras", och en mängd lokala konton här på svwp kommer att byta namn till "Gammaltkontonamn-svwiki". Jag gissar att många kommer att vilja ändra det namnet till något annat. Är vi förberedda med hur vi ska hjälpa de användarna, och kommer namnbytessystemet att förändras. Kanske kan saker göras enklare så att användaren själv kan ändra, eller kanske kan folk med namnbytarrättigheter här på svwp fixa det?--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2015 kl. 18.31 (CET)

Enligt meddelandet (t.ex. här) som användarna får kan de be om namnändring genom Special:GlobalRenameRequest. 90.227.135.41 20 mars 2015 kl. 21.13 (CET)

Den sidan är bara till för globala konton. Om man vill döpa om ett lokalt konto som inte är anslutet till SUL så kan bara en Steward göra det. Om man inte vill gå till Meta och begära namnbyte så går det bra att använda Wikipedia:Byte av användarnamn också. -- Tegel _(disk) 20 mars 2015 kl. 21.20 (CET)

@Tegel: I så fall har jag missförstått det som skall göras helt. Jag har tolkat det som att "Gammalkontonamn-svwiki" formellt sett kommer att vara ett globalt konto. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 21.23 (CET)

Ja, om du bara har det lokala kontot och ditt konto blir namnändrat automatiskt till Gammalkontonamn~svwiki så blir detta ett globalt konto. Denna namnändring kommer att ske under april månad. Detta globala konto kan man sen namnändra om man vill ha någonting mer passande namn.

Man kan också döpa om sitt lokala konto och skapa ett globalt konto innan kontot blir namnändrat automatiskt. Denna namnändring görs bäst på det gamla sättet, där vår lokala sida kan användas, då Special:GlobalRenameRequest inte är så lämplig för detta. Om det är någon som riskerar att råka ut för den automatiska namnändringen och som har några specifika frågor så kan vi ta dem på sidan Wikipediadiskussion:Byte av användarnamn. -- Tegel _(disk) 26 mars 2015 kl. 22.07 (CET)

Stockholmskällan

För er som har god koll på upphovsrättsligt bildmaterial. Kan Wikipedia ha någon användning för material på Stockholmskällan? Ursäkta om frågan varit uppe tidigare. Chicbyaccident (diskussion) 21 mars 2015 kl. 22.05 (CET)

De skriver själva under Så får du använda materialet. En hel del verkar ha licensen CC-BY-NC-SA. //Vätte (diskussion) 21 mars 2015 kl. 22.17 (CET)

De flesta bilder på Stockhomskällan är så gamla att upphovsrätten har gått ut. Använd PD-Sweden-photo på dem. /ℇsquilo 22 mars 2015 kl. 08.45 (CET)

Foton är fria 70 år efter fotografen dött för fotografier med verkshöjd vilket de flesta saknar. Efter 70 år om fotografen är okänd. Före 1967? om fotot saknar verkshöjd. Dessa regler gäller oberoende av deras egen klassning. Dock om fotona har åsatts fri licens fast de inte är fria enligt ovan, så är de också fria. Yger (diskussion) 22 mars 2015 kl. 08.50 (CET)

Jag hade ett möte med några representanter för Stockholmskällan i början av året med anledning av att dom ska bygga om sin webbmiljö. Dom är medvetna om att mycket material är onödigt restriktivt licensierat och att en del som är Public Domain är märkt som CC och dom håller på att se över det. Jag har inte koll på när dom tänker sig vara klara med ommärkning av material dock. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 mars 2015 kl. 09.21 (CET)

OK, bra. Tack för svar. Chicbyaccident (diskussion) 28 mars 2015 kl. 19.59 (CET)

Stjärnmärkning av artiklar, Utmärkt - Bra osv.

Om vi nu lägger ner en massa arbete på att skapa och utvärdera en Utmärkt eller Bra artikel, tycker åtminstone jag att stjärnans placering i toppen av artikeln ligger felplacerad (speciellt om koordinater finns med och ligger i vägen), närmast undanskymd. Nej, visa upp dessa artiklar med en större stolthet! = placera stjärnan direkt till höger om redigera|redigera wikitext och tala direkt om vad den innebär = Utmärkt artikel resp. Bra artikel i anslutning till stjärnan. Besökaren ska inte behöva gissa sig till eller själv söka information om dess betydelse. Ymer (diskussion) 24 mars 2015 kl. 18.45 (CET)

Låter som en bra ide, speciellt som måga kommer via små skärmar typ plattor och mobiler. Adville (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.08 (CET)

Jag instämmer! Mercedes Grand Prix (diskussion) 24 mars 2015 kl. 20.43 (CET)

Fram till för ett par dagar sedan då Nirmos gjorde en ändring var stjärnan precis bredvid titeln. Jag tycker att den gjorde sig bra där och skulle föredra att vi plockade tillbaks den dit. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 mars 2015 kl. 21.59 (CET)

Instämmer! /Vostok (diskussion) 24 mars 2015 kl. 23.00 (CET)

Jag måste erkänna att jag gillar nuvarande placering. Det faktum att vi har satt en liten stjärna någonstans är primärt av internt intresse, och ingenting de flesta läsare bryr sig om (de flesta vet inte ens vad de betyder). Vi ser det ändå. Men det är inte någonting jag har starka känslor kring. /Julle (diskussion) 25 mars 2015 kl. 12.04 (CET)

Jag anser att stjärnorna bör flyttas tillbaka till dess position före ändringen, eftersom det blir tydligare. Dessutom täcker för närvarande stjärnorna över koordinater. Det är också meningen att läsare åtminstone skall bli lite intresserade av vad stjärnorna innebär. Definiendum (?) 25 mars 2015 kl. 15.02 (CET)

Instämmer. @Julle: Hur vet vi vad de flesta läsare vet och bryr sig om? Min gissning är att många läsare ser att det finns en stjärna i toppen av sidan eller har noterat att det finns stjärnor bland språklänkarna i vänsterspalten. Kanske kopplar också många samman den gula stjärnan i artiklarna med den gula stjärna som syns högt upp på Portal:Huvudsida. Detta är bara min gissning, men faktum är att vår huvudsida får cirka 50 000 besök per dag.--Paracel63 (diskussion) 26 mars 2015 kl. 00.24 (CET)

Det är naturligtvis bara min personliga gissning, eftersom vi inte har statistik åt vare sig ena eller andra hållet. Men så har jag efter ett antal års försök att nå ut och lära folk hur Wikipedia fungerar kommit fram till att väldigt många vanliga läsare inte ens vet var redigera-knappen sitter. Eller att den finns. Men täcker stjärnorna nu över koordinater (jag har inte kikat på några artiklar där de varit aktuellt) är det förstås i sig skäl nog att ändra tillbaka, så jag försöker inte bilda opinion mot det här. /Julle (diskussion) 26 mars 2015 kl. 00.53 (CET)

Jag håller med Ymer om att man nu knappt ser stjärnan och stödjer en justering. Jag funderar på hur det skulle påverka om man vidareutvecklat och kopplat något slags konkret pris för de som utvecklat huvuddelen av en stjärnbelönad artikel, så att dessa bedömningar/omröstningar (som nu får så liten uppmärksamhet) skulle göras till en t ex kvartalsvis återkommande begivenhet vid visst datum, där läsarna också fick vara delaktiga i nominering/bedömningsprocessen och "vinnande" artiklar skulle tillkännages mer offentligt mer vida omkring och placeras i en lättfunnen års-listning. Kanske skulle det dels öka intresset för WP, attrahera fler att anstränga sig att bidra med sin kunskap och ge nytt kvalitetsperspektiv på WP hos allmänheten? I dag är ju många närmast besatta av tävlingar och listplaceringar inom allt från musik, film, litteratur till sport och finansvärlden. Kanske kunde till och med ett slags "kontinent-/världsmästerskap" kunna utvecklas (med ett "handicap-system" då för olika stora språkområden etc). De Årliga Wikipediamästerskapen – hur låter det..:-)?--Bemland (diskussion) 26 mars 2015 kl. 01.33 (CET)

Jag har standardiserat alla toppikoner så att de använder sig av mw:Help:Page status indicators. Sedan ett halvår tillbaka finns ett nytt HTML-element uppe i högra hörnet som heter mw-indicators. Det är gjort för att innehålla toppikoner. Att använda det här innebär flera fördelar:

1. Det är enklare att skapa nya toppikoner.
2. Det är snällare mot folk som vill skapa sina egna wikis eftersom de kan kopiera en enskild mall, utan att behöva leta efter saker i MediaWiki-namnrymden.
3. Stjärnan hoppar inte längre i sidled när man laddar en sida.

Jag kan inte se att påståendet att stjärnan täcker över koordinater stämmer. Jag har testat i Chrome, Firefox and IE med olika inzoomningar, både inloggad och oinloggad. Nirmos (diskussion) 26 mars 2015 kl. 21.02 (CET)

På min dator (OS X 10.8) ser det ok ut i Safari, medan stjärna och koordinater ligger lite väl nära varandra i Chrome och Firefox. I Camino blir det dock krock, och jag kan tänka mig att folk med äldre operativsystem och/eller webbläsare kan ha det problemet.--Paracel63 (diskussion) 29 mars 2015 kl. 20.48 (CEST)

Tillåter den nya funktionen att göra lokala undantag? – GeMet [diskussion] 29 mars 2015 kl. 20.58 (CEST)

Om nu stjärnmärkningen är till för att signalera för besökare (kundperspektivet) att denna artikel är utsedd till Bra eller rent av Utmärkt, kan jag inte förstå varför den ska ligga i skymundan? den borde tvärtom ha en hög prioritet i sin placering. Nuvarande placering till höger är problematisk: rörigt som direkt granne med koordinater och faktamallar. Effekten blir lågt uppmärksamhetsvärde, då läsningen av sidan börjar från vänster. Ymer (diskussion) 30 mars 2015 kl. 16.03 (CEST)

(Notera: naturligtvis är det här bara min egen tolkning.)

Jag har aldrig upplevt det som att läsare i allmänhet är särskilt intresserade av stjärnmärkning, utmärkta artiklar och så vidare. De vill läsa informationen (om artikeln är lång nog att vara utmärkt förmodligen bara en del av den) och gå vidare. Att vi uppmärksammar utmärkta och bra artiklar har mindre med läsarperspektiv att göra än att vi vill visa att vi har bra artiklar och sätta fokus på dem, för att vi är stolta över dem. Jag tror att vi bättre förstår stjärnmärkning om vi ser det som någonting som är viktigare för folk som är aktiva på Wikipedia än för läsare. /Julle (diskussion) 30 mars 2015 kl. 16.34 (CEST)

"Vi vill visa...," visa vilka? skulle den stoltheten vara mindre viktig ur ett besökareperspektiv? Formuleringen "Den här artikeln har av wikipedias skribenter bedömts..." är ju riktad till en extern läsare, enligt mitt sätt att läsa den. Å andra sidan tycker jag samma sak ska gälla stjärnans placering, skälet att exponera artikeln, oavsett om besökaren är intern eller extern. Ymer (diskussion) 30 mars 2015 kl. 19.51 (CEST)

MediaWiki message delivery

Jag ser att MediaWiki message delivery har blivit blockerad en vecka med motiveringen Spam. Då det är många som är berörda och använder dess tjänster tänker jag att det nog vore bra med en diskussion av hur man hanterar detta. --Averater (diskussion) 27 mars 2015 kl. 06.30 (CET)

De som främst använder tjänsten finns ju inte ens på detta projekt, så jag vet inte vad en diskussion här skulle ge. -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2015 kl. 08.49 (CET)

Blockeringen gäller väl bara svWP?--LittleGun (diskussion) 27 mars 2015 kl. 09.23 (CET)

Ja, men de som skickar meddelandena finns väldigt sällan här. Vanligen får man aktivt lista sig för att få meddelanden. Senaste meddelandet fick man istället avlista sig för att slippa få. Det är inte helt rumsrent! -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2015 kl. 09.32 (CET)

Hi all. Could you please tell me what is the reason of your concerns? I'd be happy to provide informations and clarify :) Thank you, Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 10.40 (CET)

Se den sista delen av Innocent bystanders senaste inlägg (a translation tool might help if you do not understand Swedish). En gräns överskreds när MMD började spamma meddelanden till användare som inte aktivt listat sig. Det har blivit alltför lätt att massposta "What do you think about our new feature" och liknande. --MagnusA 27 mars 2015 kl. 10.57 (CET)

Messages are not sent randomly (including the ones "What do you think about our new feature"; this wiki has 430k accounts, over 3k of them active, and no message targeted all of them). The bot is currently the only way to actually reach some users without bothering the others. Blocking the bot only means cutting out your wiki and your community from important communications (even internal ones, actually), because there is no way those messages would be sent manually instead (also, no point in doing so) and I don't think this is what you want. I'd ask you to reconsider this action. --Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 11.40 (CET)

I get that important messages are sent by MediaWiki message delivery (I myself subscribe to The Signpost), but the last messages sent by that bot was the invitation to take part of the VisualEditor development process. Normally, these types of messages only go to users who have subscribed to that kind of messages. This time, the messages were sent to a seemingly random set of active users. Swedish Wikipedia have previously established a consensus that those kinds of messages should either be posted here on Bybrunnen (preferably a short version) or be sent to users who have subscribed (and are still active). It is unfortunate that the same bot sends several types of messages, which meant that the block was throwing the baby out with the bathwater, and I think we should unblock, but that doesn't mean that the discussion on "spammy" type of messages have changed consensus.//Hannibal (diskussion) 27 mars 2015 kl. 11.53 (CET)

Hi there, thank you for your explanation. When we made the lists, we did check for user inactivity (so unless we got wrong data, we excluded inactive ones). If you read the messages, you'll see they are not all the same for each group (we contacted people who have had different experiences or relationship with VisualEditor.) If we don't hear back from those users, we will never know what we can do to make their editing experience easy and pleasant.

My job is about involving people in the development of software they'll use on wikis, in several ways. I don't want to leave any community behind... If you can think of better ways to reach only some people and not others, please let us know; like you, we're struggling to find a balance which works for everybody. Sometimes we need to inform the "masses", sometimes we need to talk to just a few people. We're using the tools we have and we're working toward building new ones. I am confident that when new tools will be in place, this kind of conversation will not happen again. (As an example, this page has 645 subscribers. The only page which is currently allowed to the receive the VisualEditor updates instead has less than 30. Your community has over 3,000 active people. I don't think there's a real benefit for your community in putting those monthly bulletins where less than 1% of your active editors will read it, but this is just my opinion, of course).

The recent messages contain a link so that people can remove their names from the lists and they won't be contacted anymore on the subject (it is the requirement that the Legal department at the Wikimedia Foundation gave us). I wouldn't know how to request consensus for a single, not recurrent message that I need to deliver. But I could send a request via MassMessage to ask for permission first ;) There are also instructions at Meta so that single users can opt-out from all the MassMessages; in that case though, there should be local, alternative plans for how to let them know about things which affect them personally (like the recent renaming of accounts). The mass messages currently allow precisely to reach only some people and not others, or all, so blocking them seems to go against your goal. Best, --Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 12.55 (CET)

@Elitre (WMF): You consulted wmf legal before you sent the message, maybe you also should have consulted the local interpretation of netiquette. The block was a response to a misuse of the bot, a manual user doing the same, would most likely also have been blocked, no matter what relation (s)he has with the developers or wmf.

By the way, I represent a magazine many should find interesting if they learned about it. Give me your mail address and I will fill your mailbox once a week. Give me your password and I will stop the subscription, but send you a new offer you can't resist! -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2015 kl. 13.44 (CET)

Sure. You can find my email everywhere. When the first issue arrives, if I am not interested, I will unsuscribe, and then you won't contact me anymore. It's easy as that, and I already talked about opt-out options. (Your comparison is not appropriate, but there is no point in explaining why, I guess.) The Bybrunnen hasn't received the VE bulletin for months /precisely/ because we respect your local rules. But I think that from time to time people on this wiki need to message several other users at the same time (so a message at this page wouldn't work either), and I don't think you ban them for that. I can't believe you think that less communications is healthy for your community's growth. Anyway, being cut out from major things happening in the Movement should be a personal choice. I am doing my job precisely because I think all the communities, not only the English Wikipedia one, deserve more attention. That's why I'm deeply hurt by some words I see about my work, despite everything I and others do to make these communities happy and cared for. I think I'll go and work on more pressing things now, and tell someone else to follow this thread, in case. Thanks for your attention. --Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.17 (CET)

Självfallet ska inte Wikimedias Foundations konto för informationsutskick blockeras. Spam är oftast inte tillåtet, men det finns undantag. Ett av undantaget bör rimligtvis vara när det görs å Wikimedia Foundations vägnar genom kontot. Är man kritisk mot ett enstaka utskick eller har åsikter kring systemet bör man ta upp det för diskussion på meta, men jag tror inte att det är speciellt seriöst att lägga till grund det för en blockering på svwp. Kontot bör avblockeras, så får MagnusA ta upp sina synpunkter på meta, som rimligtvis är den instans som diskussion ska tas upp på. Det blir helkonstigt om enstaka språkversioner bör sitt eget race och struntar helt i att man är en del av ett stort projekt. Svwp är ju inte något eget projekt. Kanske är det bra att ändra så att Wikimedias foundations tekniska konton inte kan blockeras av lokala administratörer. Jag anar att liknande kan hända på andra språkversioner och det är olyckligt om diskussionen sker utspritt över wikins jordklot. Obelix (diskussion) 27 mars 2015 kl. 13.57 (CET)

Jag tycker det var en bra blockering som tillfällig lösning. Det är en sak med prenumerationerna men för större massutskick till icke tillfrågade, om än begränsade, bör även WMF kunna söka konsensus på bybrunnen.--LittleGun (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.20 (CET)

Det vore naturligtvis rent trams, ursäkta de grova orden, men självfallet kan inte stiftelsen fråga om lov för utskick på varje språkversions byburnnen innan de skickar ut. De har den befogenheten och den som misstycker bör klaga på meta. Här är inte rätt forum.Obelix (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.23 (CET)

Jag tycker inte att svenskspråkiga gemenskapen ska behöva motivera sig på ett annat språk utanför svenskspråkiga gemenskapen. Vi har uppenbarligen befogenheten att blockera deras robot när de inte följer vår nettikett, det tycker jag är bra.--LittleGun (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.35 (CET)

Jag instämmer helt med LittleGun. Själv blev jag inte drabbad av skräpposten, men blockeringen var på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.39 (CET)

Jag instämmer helt med Tostarpadius. Apropå vår netikett, har vi någon överenskommelse/riktlinje som lyder så här? Det är i alla fall inte något som jag kommer ihåg. Dieselmotorvagnar (till stationen) 27 mars 2015 kl. 15.00 (CET)

Njae, och det stämmer inte; "roboten" fungerar inte så. Så jag återställde det. /NH 27 mars 2015 kl. 15.41 (CET)

Något annat är praktiskt helt omöjligt. Det går inte att söka konsensus på alla språkversioners Bybrunnar innan ett massutskick skall göras. Sedan är frågan om det egentligen kan betraktas som ett massutskick, för det var precis inte alla som fick meddelat. Jag förstår inte riktigt det här lokalpatriotiska tänket – vi är, e.m.m. en del av ett internationellt projekt och det brukar påpekas att vi är svenskspråkiga Wikipedia och inte svenska Wikipedia. Det är en viktig nyansskillnad väl värd att tänka på.Obelix (diskussion) 28 mars 2015 kl. 19.03 (CET)

Jag har nu avblockerat då flera nämnt det. Jag tycker också det låter rimligt att svwp inte kan ses som en egen ö utan som en del av hela det globala projektet. Att jämföra med spam från sajter man aldrig varit en del av blir därför inte en rimlig jämförelse. Hur information framgent ska ges är fortfarande en öppen diskussion. --Averater (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.25 (CET)

I agree with other editors: Forcing a user into a subscription to a newsletter just because s/he has edited certain pages is spammer-like behaviour even if not intended so. The right place for this particular information would have been Wikipedia:VisualEditor/Återkoppling or similar. Users interested in the evolution of VisualEditor (like myself) likely watch that page – especially if they have made comments or asked questions there. That said, I see no reason to have the Message delivery tool blocked anymore. /NH 27 mars 2015 kl. 14.30 (CET)

Själv tycker jag rätt illa om VE och det kan upplevas som provocerande att jag skulle få ett meddelande om att vilja utveckla det. Dock hade jag ju skrivit på återkopplingssidan men det är ju för att jag ska slippa städarbete när VE inte gör ett bra jobb. Annars är det som NH skriver, är man intresserad av återkopplingssidan så får man väl följa den. /Hangsna (diskussion) 27 mars 2015 kl. 15.13 (CET)

To block a bot just because it is sending out newsletters and updates to communities, that are a part of the wiki-community as a whole, not just their own, is absurd. This bot might have sent out messages which you may not agree with or do not want, but that does not mean that you should block the bot. You should raise a disucssuion on meta, alternativly opt-out from getting messages. I know multiple users who get periodical messages about Tech News, The week on Wikidata and The Signpost, (I myself have them all sent to my enwp-talk page) so to block this bot for one message which is spammy is disruptive for thos who wants these messages.

Then there is the question about allowing it to post messages here on Bybrunnen. I don't see why not. We have, once a week, somebody spamming about this weeks competition or best picture of the month. I don't really see the difference. Just because you do not appriciate these message, doesn't mean that the rest don't. I like it that there is a place where all messages to the comunity is allowed, to reach as many readers as fast and broadly as possible.

This bot also sends out stuff such as message to users who are about to get renamed etc. Then it is crusual it is not blocked, since that would be highly counter-productive. Please do not block bots, accounts etc. which are official parts of the Wikimedia Foundation, without clear consensus from the community to do so.

Yours Sincerly

Jonatan Svensson Glad Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 15.55 (CET)

P.S.

note RE The VE-part above: Only users intrested and involved with VE will follow and notice that page. It will not reach normal editors such as myself, meaning that the developers, which is just as you and me volunteers, never gets to hear honest opinions regarding the tool when the seek for input. To limit input from a whole comunity, will inturn mean that the tool will not be improved, meaning that people will still hate on it without nothing happening.

D.S

Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 16.00 (CET)

Personligen ser jag VE som det största hotet någonsin (eller i varje fall hittills) mot Wikipedia som projekt. Jag kan inte se något positivt med experimentet. Det jag vill bidra till är avvecklingen, ingenting annat. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2015 kl. 16.23 (CET)

Hålla oss till sakfrågan om hand? Bara en tanke. Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 16.26 (CET)

Vad gäller den ursprungliga skafrågan finns det redan tydlig konsensus för att blockeringen var rimlig eller i varje fall att frågan bör avgöras lokalt. Därför gjorde jag detta inlägg om redigeringsmodellen.

Elitre's point about reach is well taken. It is sometimes difficult to reach more than a core set of users. Our admin elections and article evaluation pages are two central pages that have even less reach than Bybrunnen. (And I am now not squibbling over if only people who have the pages on their watchlists visit these pages.) In that respect, consensus is a tenuous term. However, as with Wikipedia in general, everyone can edit/read these pages/take part in the discussions, and we can only really focus on the opinions of those who do. I don't mean we should disregard others, but as another WMF employee is doing right now, put some focus on the people who are already contributing. On Swedish Wikipedia, the central discussion place is Bybrunnen. Any change in policy should be discussed or at least mentioned here. This is, for example where Lsj proposed the bot-creation of articles and was present for the discussion thaWt followed. He answered questions and after a while, we had consensus. On the other hand, I recently posted a tip on how to create "to do"-lists and noone answered. That's the nature of Wikipedia. Sometimes, you get the response you expect, sometimes, there's no response at all :-) That this discussion is taking place is, in that respect, a sign that the system works.//Hannibal (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.09 (CET)

Visst fungerar systemet. Jag kan dock inte förstå poängen med att föra samtalet här på engelska. Detta är svenskspråkiga Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.26 (CET)

Jag tror det behöver påpekas att det många reagerade på (inte bara på sv.wikipedia) var att verktyget den här gången användes för att posta till många användardiskussionssidor, utan att användarna själva bett om det. Att det används för att posta på Bybrunnen, för saker man prenumererar på, för att påminna administratörer om omval etc är okontroversiellt. /NH 27 mars 2015 kl. 17.31 (CET)

Men att blockera samma bot som levererar både nyhetsbrev, samt dessa oönskade meddelandena, vilket kommer från olika användare som bara använder roboten som "brevbärare" är fel. Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.34 (CET)

Man borde i framtiden kunna om liknande bottar lägger kontroversiella inlägg göra en kort blockering (en timma?) så de kontroversiella inläggen stoppas men framtida önskade inlägg osannolikt påverkas. --Averater (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.46 (CET)

Flera har talat om att det finns en konsensus, men ingen har varit hjälpsam nog att länka till var den är dokumenterad eller var den har kommit diskuterats fram. Skulle någon kunna vara vänlig att göra det? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 mars 2015 kl. 18.03 (CET)

Det finns inget konsensus. Ingenstans har vi fört någon diskussion om att lokalt begränsa WMFs möjlighet att komma med utskick, utan det är något helt nytt efter blockeringen. I frånvaron av en sådan diskussion borde det vara rimligt att utgå från att svwp inte skulle göra något anspråk på att komma med egna regler för stiftelsens utskick. Agerandet från WMF är prickfritt; jag tycker inte det går att kritisera alls till skillnad från vad en del andra användare uttrycker det. Obelix (diskussion) 28 mars 2015 kl. 19.06 (CET)

I vilket avseende är agerandet prickfritt? Att skicka skräppost är klandervärt oavsett vem som gör det. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2015 kl. 22.05 (CET)

Det verkar alltså saknas dokumenterad konsensus om vilka utskick som är okej och vilka som inte är det. Jag själv upplevde just detta utskick till mig som synnerligen välriktat då jag var mycket intresserad av meddelandet, implicit bevisat genom tidigare aktivitet och jag är tacksam för att jag gavs möjlighet att påverka framtida händelser i det som jag tidigare har investerat energi i. Om någon användare någonsin får för sig att fråga mig om mina åsikter innan de tänker göra stora förändringar inom ett område som jag tidigare har visat intresse för kommer jag inte uppleva det som skräppost utan bli glad för att mina synpunkter efterfrågas. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 mars 2015 kl. 01.18 (CET)

I apologize for not having the good fortune of speaking Swedish.  ;-)

Since someone mentions "spam" and large numbers of messages, let me give you the actual numbers: Over the last 14 days, exactly 27 people were contacted on this wiki. That's an average of 1.9 messages per day. No more than six (6) people were contacted on any given day.

Between all 27 people, five different messages were sent. That is an average of 5.4 people per unique message. I believe that (at most) 10 people received a copy of the same message (although not on the same day), and in other cases, only one person at the Swedish Wikipedia received a particular message.

The people contacted were not randomly chosen. For example, User:MagnusA and five other users were invited to provide his feedback because of his comments on the local feedback page. Of the 27 people who received these messages on the entire wiki, only MagnusA opted out (and also blocked the bot, with the unfortunate side effect that nobody could receive newsletters that they did subscribe to). Contacting the six people on the list that included MagnusA was particularly important, because people who leave or respond to feedback are not necessarily users of VisualEditor. Instead, they are often people who know the most about problems that VisualEditor and Parsoid creates for the core community. Their perspective is important because they can tell the devs about how VisualEditor and Parsoid affects the core community's maintenance and cleanup burden.

Finally, nobody has been subscribed to any newsletter or anything else. This was a one-time message. We provided an opt-out link because Legal requires it, but it's sort of silly: the lists will never be re-used. (Even if we wanted to re-do this survey, the lists would have to be re-created from scratch, because we use an activity check to avoid contacting people who are on holiday.) Whatamidoing (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 19.05 (CET)

several here have expressed irriation of how one type of the messages were sent out. I would suggest you identified what can be done for this not to happen in the future. All other good feature of the sendout function we are all aware of and appreciate.Yger (diskussion) 27 mars 2015 kl. 19.15 (CET)

I try to find my own "comment on the local feedback page".What page? As far as I remember I just disabled a non-working feature I did not need without any comments how to "improve" that feature. Was that comment constructive and so helpful that I became a member on a subscription list I haven't signed up for? My conclusion is "Do NOT spontaneously comment on new features. Someone will put you on a distribution list för a mass message service without you knowing it until you start getting messages."

The point is NOT randomness in the selection of receivers, the point is that you compile a list of users and (mis-)use a mass message service to distrute messages to them. The same mass message service normally used to distribute messages to users who have actively opted-in. --MagnusA 27 mars 2015 kl. 19.30 (CET)

MagnusA Det är denna sida som avses och det finns två konstruktiva kommentarer från dig där. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 mars 2015 kl. 20.39 (CET)

Tack Ainali. Den sidan hade jag glömt bort (men så var det nästan två år sedan). Hmm, om dem kommentarerna kan kallas konstruktiva kan förstås diskuteras (de kan nog snarare betraktas som pikar), men det hör inte hemma här på BB och huruvida WMF ägnar sig åt oönskad spam eller inte. --MagnusA 27 mars 2015 kl. 20.52 (CET)

You provided information that I really needed. That's why I asked you if you had any more information that you wanted to share. I haven't read the talk page guidelines here at sv.wp, but I believe it's quite normal and acceptable to follow up on individual talk pages (especially if the conversation was some time ago and the request is somewhat unrelated to the main discussion there) at most wikis. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 21.05 (CET)

"That's why I asked you if you had any more information that you wanted to share." And plz do that, but dont use a bot to do that asking. If you (as a person) would have asked a specific user a question in a "not-the-same-message-to-everyone"-maner then there would be no problem. At the most you get a "no" when you ask that way, and noone will talk about opt-in or out. /Hangsna (diskussion) 28 mars 2015 kl. 19.28 (CET)

Are you sure that your view is the community's main view? Innocent Bystander wrote, "a manual user doing the same, would most likely also have been blocked", which seems to be the opposite of what you have said ("plz do that, but dont use a bot to do that asking").

I also wonder if the rest of this community believes that delivering a message manually (i.e., using the "repetitive stress injury" method  ;-) is truly better than using a bot to post the same words on the same talk pages. The result for the person reading the message would be identical (including the unsubscribe link) in either case. I have seen a couple of people at other wikis suggest this (the overall idea is that if the sender doesn't think that the message important enough to endure physical pain from sending it, that it shouldn't be sent), but this POV has always been rejected by the wider community in other discussions.

Or perhaps I have mis-read your comment, and you agree with Innocent Bystander that no six editors here should be permitted to receive the same question? Whatamidoing (WMF) (diskussion) 29 mars 2015 kl. 07.42 (CEST)

Whatamidoing (WMF), perhaps i was unclear. I agree with Innocent Bystander and that is why i wrote "If you (as a person) would have asked a specific user a question in a "not-the-same-message-to-everyone"-maner then there would be no problem." The problem is the spam, if a person put the same message to more then one person that didnt ask for that i see that as spam. If it then is done with a bot it get worse.

I think that the best is to write a personal message to someone if you want to ask for help. Like: "Hi, i am ... You have had commets about (specific question here) and therefore i would like to ask you about this." /Hangsna (diskussion) 29 mars 2015 kl. 09.38 (CEST)

I also believe Inoocent Bystander is correct: A manual user would have been blocked too. There is a strong core that do not approve of "mass-posting", where mass means more than one. Ask for acceptance here att Bybrunnen is the way to go, I think.--LittleGun (diskussion) 29 mars 2015 kl. 09.43 (CEST)

LittleGun Jag håller inte med. Exempel: Om någon skulle börja skapa en navbox för artiklar som har med Gimo att göra och tittar i historiken och ser att det är två, kanske tre skribenter som har bidragit med substans (och därför förmodligen har någon kunskap om ämnet) och manuellt postade samma inbjudan till dessa användare om att delta i arbetet med navboxen så tycker jag att det är en mycket konstruktiv handling för projektet och inte något som skulle föranleda blockering (framförallt eftersom att det inte finns nedskrivet någonstans att sådant beteende leder till blockering). Att dra upp det på Bybrunnen verkar ganska avigt då de flesta som läser där inte känner till ämnet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 mars 2015 kl. 11.19 (CEST)

Nej, det kräver såklart lite fingertoppskänsla. Är ämnet så avgränsat, kanske även i tid, och uppenbart kommer från en användare med uppenbart gemensamt intresse så blir det normalt okontroversiellt. Mer opersonliga meddelanden från en central bot tas emot på ett annat sätt. Jag gissar att det normala förfarandet i fallet med navboxen idag skulle vara att pinga, med jag tror inte det hade varit applicerbart här heller och skulle leda till irritation (har lett?) om det görs utan tydlig avgränsning.--LittleGun (diskussion) 29 mars 2015 kl. 11.28 (CEST)

Skulle man kunna mejsla fram någon formulering som vi kan enas om så att nytillkomna kan se vad det finns konsensus om? Just nu verkar det finnas olika åsikter som i sig inte är tydligt formulerade. Passar det i Wikipedia:Etikett, Wikipedia:God kommunikation eller kanske på något nytt ställe? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 mars 2015 kl. 11.34 (CEST)

Redkonflikt: Att jag tycker blockering var rätt i det här fallet beror enbart på att det var en bot. Det är ju normalt förfarande för en bot som gör tvivelaktigheter och när som helst hade den kunnat dra igång massutskick på allvar och i det här fallet fanns ingen tydlig husse. Personligen har jag inte störts av dessa utskick, ens om jag hade fått något. Att det finns ett motstånd är jag ändå väl medveten om trots att jag inte sett det nedskrivet och jag tycker inte agerandet var felaktigt av MagnusA i sig. Och där verkar det finnas konsensus på svWP enligt ovanstående diskussion. Vad jag menar ska tas upp på Bybrunnen är önskemålet att göra ett "massutskick" av en bot, inte massutskicket i sig.--LittleGun (diskussion) 29 mars 2015 kl. 11.46 (CEST)

Absolut, god kommunikation är väl bra. Jag tror att det finns någonstans redan faktiskt--LittleGun (diskussion) 29 mars 2015 kl. 11.51 (CEST)

@Ainali. Jag håller med om att något borde finns skrivet om detta och jag hittar inget i Wikipedia:användarsidor och bara uttrycket kräv inte kommunikation av andra i onödan i Wikipedia:God kommunikation. Det handlar egentligen om att oönskade, irrelevanta (och/eller oförskämda) inlägg på ens diskussionssidor inte är OK. Själv brukar jag ofta radera sådana inlägg även om det inte har stöd någonstans. Och att en bot skulle skapa sådant ser jag som blockeringsgrundande för Boten. Kanske skulle vi skapa en egen undertråd för hur få till en text och var?Yger (diskussion) 29 mars 2015 kl. 11.59 (CEST)

Jag ser faktiskt inte alls problemet med utskicket som gjordes när det nu klargjorts hur begränsat det var. Sådana utskick tycker jag definitivt är bra och absolut inte någon bot bör blockeras för. --Averater (diskussion) 29 mars 2015 kl. 12.02 (CEST)

Ett problem var att det var tvunget att klargöras hur begränsat det sedan visade sig (eller påstår sig?) vara. Sen är jag inte säker på att det var tillräckligt avgränsat ändå.--LittleGun (diskussion) 29 mars 2015 kl. 12.06 (CEST)

There is no need to ask if the list was as limited as claimed. The exact messages and locations can be seen in Special:Bidrag/MediaWiki_message_delivery. You may make your own count if you do not trust mine.

I am a little amused that the bot was blocked for posting 6 (just six) messsages on 26 March, but that the same bot delivered more than 38,000 (thirty-eight thousand) identical messages to users here two weeks ago without a complaint. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 29 mars 2015 kl. 18.11 (CEST)

Alternativen

Maybe this will make more sense that what I originally wrote. I've seen several of these conversations since the MassMessage extension was created. Here is a summary of all of the options that people have discussed in this and previous conversations:

1. You accept current practice. Current practice means that sometimes people receive messages that they don't want, albeit only one unwanted message per subject or sender. These unwanted contacts are most likely to happen when announcing something new (e.g., "You contributed here, so you might be interested in this, too").
   "Current practice" includes:
   • Senders try to be careful about targeting appropriate pages and/or people. For example, information that is specific to individuals goes directly to those individuals, and information that might be useful to anyone goes to central pages.
   • Senders don't repeatedly post about the same subject to a page without agreement (the list may be either opt-in or opt-out, but is always included).
   • Senders clean up any serious technical problems (e.g., formatting that breaks other people's pages) promptly.
2. You reject current practice. Instead, senders have to spam everyone twice: The first message asks them whether they want to opt-in to receive a message, and the second message actually delivers the information. This doesn't make a lot of sense for one-time messages, especially since the first message would have to contain nearly as much information as the second message (or else the recipient won't be able to figure out what he's being asked to opt-in to). I believe that this concept was briefly mentioned above, but it didn't seem to have any support.
3. You reject current practice. Instead, senders are allowed to send the same messages to the same people, but they have to do it manually. Unavoidable corollary: People with repetitive stress injuries or similar limitations have no right to talk to multiple individuals. Bored teenagers can send "personal" messages to whomever they want. (This idea was proposed by someone last December at en.wp in a dispute about whether Christmas greetings were permissible.)
4. You reject current practice. Instead, senders are allowed only to post to public pages (like this one). Unavoidable corollary: You have no right to talk to more than one or two specific individuals about anything. Even if you know that just six editors might be interested in a piece of information (e.g., people you had previously discussed something with), you still have no right to talk to those people directly. If you are one of those six editors, then you are not permitted to receive the information that you need or want directly. This applies even if:
   • You need to communicate with new users or other people who do not read this page regularly (=more than 90% of non-admins).
   • The information is very specific to individuals (e.g., thousands of SUL finalization notices) and useless or uninteresting to anyone else.

After considering the pros and cons, all of the previous conversations on this subject have ended with support for the current practice, even though the current practice is not perfect.

I think that the change that would have prevented this problem here is:

1. Omit the "Unsubscribe" link. The presence of that link might confuse some people and make them believe that they had been subscribed to a long-term mailing list.

Problem: The Legal team requires the inclusion of an opt-out method even when it is seemingly pointless, and I don't think that they will change their minds about that. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 29 mars 2015 kl. 09.52 (CEST)

Is just asking for acceptance at Bybrunnen not an option?--LittleGun (diskussion) 29 mars 2015 kl. 10.06 (CEST)

It leads to the same path, only more slowly. How you get to the point of sending or not-sending the information doesn't change the end result.

• If they say yes, then asking for acceptance is an additional bureaucratic step that leads directly to normal current practice. It does not change the individual user's response: it is still either wanted information that the bureaucracy has delayed, or unwanted information that the bureaucracy approved being sent anyway. We have wasted multiple people's time on doing the normal thing.
• If they say no, then they have rejected current practice and are choosing one of the alternatives. Which one of the three? I'm not sure, but it sounds like several people have expressed the view that you are not permitted to personally receive information unless they decide that you should be permitted to read it. I don't know what this community thinks about that, but at my home wiki, the English Wikipedia, this idea would likely be met with cries of censorship.

On a practical point, this particular project has had me contacting people at dozens of wikis (not just Wikipedias). Some people have even larger listsfor other purposes. There are more than 800 WMF wikis, and there are more than 100 that are reasonably active. Asking at all of the (active) Bybrunnen-type pages is impractical, and I doubt that it would be done. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 29 mars 2015 kl. 18.00 (CEST)

Ok, it is not an option. Too impractical.--LittleGun (diskussion) 29 mars 2015 kl. 19.58 (CEST)

But common practice has never been to mass-post invitations to participate in Wikipedia projects, requests etc on user talk pages. Instead, information has been posted on places like the Village Pond, some dedicated pages like Wikipedia:VisualEditor/Återkoppling, and under rare circumstances in a notice on top of the page. The message that was posted this time was not an invitation – it was rather a request for the recipients to do something for you. But Wikipedia was never a place where you could ask others to do things for you. /NH 30 mars 2015 kl. 10.49 (CEST)

Veckans tävling om fysik

Vinnaren kommer att erhålla den mörkgröna rosetten.

Då ingen veckans tävlingen var angiven för nästa vecka, skapade jag i den sista stunden en tävling med syftet att skapa och förbättra artiklar om fysik, då detta enligt min åsikt är ett område som kan förbättras på svenskspråkiga Wikipedia. Tävlingen pågår under vecka 14, och börjar således imorgon (30 mars 2015) och pågår veckan ut. Delta gärna – dina bidrag är värdefulla! För mer information, se tävlingssidan. Definiendum (?) 29 mars 2015 kl. 21.58 (CEST)

Dagens datum

Mallarna för dagens datum skapades i deras befintliga skick för något år sedan, men sedan dess verkar de ha glömts bort, kanske i tanken att de mem var färdiga. Men det finns årsdagar som glöms bort, som härom dagen då Teresa av Ávilas 500 års dag glömdes. Det vore nog bra om många olika människor med olika intressen tittade på mallarna ibland.Klementin (diskussion) 30 mars 2015 kl. 08.23 (CEST)

Finlandssvenska ortnamn

Principiellt viktig diskussion om finlandssvenska ortnamn förs nu på Diskussion:Lembois. Taxelson (diskussion) 30 mars 2015 kl. 08.24 (CEST)

Apropå ortnamn: Keflavik

Apropå ortnamn, så har vi en segdragen och mycket lågintensiv diskussion på Diskussion:Keflavik International Airport (där diskussionen mest har förts och vi verkar vara överens om att det i varje fall inte är så flygplatsen skall heta) och Diskussion:Keflavik (där den bör föras: rimligtvis är det ortens namn som avgör hur flygplatsen stavas) om det här med Keflavik eller Keflavík och därmed gränserna för Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Nordiska språk. Titta gärna förbi där också. /Julle (diskussion) 30 mars 2015 kl. 15.09 (CEST)

"Exkludera robotskapade sidor" trasig

En liten notis bara. Se MediaWiki-diskussion:Gadget-ExkluderaRobotskapadeSidor#Trasig. – GeMet [diskussion] 31 mars 2015 kl. 02.42 (CEST)

Prolineserver? Nirmos (diskussion) 31 mars 2015 kl. 06.23 (CEST)

Hela labs hade en störning igår kväll vid byte av filsystem. Jag har meddelat att detta verktyg inte har kommit upp igen än. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 mars 2015 kl. 07.27 (CEST)

Oinloggade kan redigera från mobilsidan

För kännedom. Om jag förstår detta rätt så kommer det från och med idag att gå att redigera via alla typer av mobilsidor utan att logga in. En tidigare notis om detta fanns här. /Hangsna (diskussion) 1 april 2015 kl. 08.18 (CEST)

Kvalitetsmätningen – april

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Totalen exklusive källor minskade med 60. Grupper vi har kontroll över är Kval (ingen äldre än 2 år), Plag, Rel (ingen äldre än fyra månader), Ickewiki (ingen äldre än 1 månad), Infoga (ingen äldre än 2 år), Städa (ingen äldre än 2 år), Subst (ingen äldre än fyra månader). De som är svåra åtgärda utan att vara ämnesexpert och där det kan vara OK med många är: Fakta, Förvirr, POV, Glob, Ouppdat. De där det borde gå få ner till säg högst två år är: Fluff, Språkv. Yger (diskussion) 1 april 2015 kl. 08.41 (CEST)

Förra månadens kvalitetsprojekt (källhänvisningar) resulterade i att antalet artiklar med källbehov ökade med 246 stycken. Denna månad satsar vi på att åtgärda fluffartiklar. Definiendum (?) 1 april 2015 kl. 09.24 (CEST)

Intresserad av musik?

Kolla gärna det jag skrivit på diskussionssidan till Projekt musik och hjälp till där. Tack på förhand! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 april 2015 kl. 10.48 (CEST)

Bästa bidragen under februari

Lomonosovryggen utsågs till februari månads bästa nya artikel. Death metal framröstades samtidigt som den bästa artikelutökningen. Av projektets 356 (inklusive 156 fågelartiklar) nya och 70 utökade marsartiklar har 39 respektive 15 nu blivit framnominerade. Välkommen att rösta eller att lista aprilartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 april 2015 kl. 15.35 (CEST)

Lomonosovryggen (till vänster) löper tvärs över Norra ishavet. Termen death metal myntades 1983 av Jeff Becerra (till höger).

Dags för adminval

Vill bara "blänka" om att den ordinarie omvalsperioden för administratörer med flera har börjat. De som direkt berörs finns listade på Wikipedia:Administratörer#Till och med april 2015 (22 st). Välkomna att nominera er själva eller andra på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. --MagnusA 2 april 2015 kl. 10.10 (CEST)

Pingar de som direkt berörs: AleWi, Annika64, Averater, Bruno Rosta, Civilspanaren, Dcastor, Elinnea, Ghostrider, Glentamara, Grillo, Hangsna, Hannibal, Lokal Profil, NH, Nirmos, Paracel63, Rasmus 28, Rex Sueciæ, Svensson1, Tanzania, Tegel och Vesihiisi. Definiendum (?) 2 april 2015 kl. 10.15 (CEST)

Fungerar pingningen för er andra?

Jag tackar på förminnelsen ovan, men av någon anledning fick jag ingen pingning. Fick ni andra det? //Hannibal (diskussion) 2 april 2015 kl. 10.42 (CEST)

Har du funktionen påslagen? Definiendum (?) 2 april 2015 kl. 10.46 (CEST)

Japp. Jag kollade för säkerhets skull.//Hannibal (diskussion) 2 april 2015 kl. 10.50 (CEST)

Nej, inte jag heller. Tack ändå :-) /NH 2 april 2015 kl. 11.46 (CEST)

Ej heller jag. Men visst finns det något maxantal per inlägg att notifiera? /~

Om jag uppfattat saken rätt krävs det att man skriver @Hannibal: för att det skall fungera. /Annika (diskussion) 2 april 2015 kl. 12.14 (CEST)

Och nu fungerade det. Ska vi byta däruppe?//Hannibal (diskussion) 2 april 2015 kl. 12.21 (CEST)

Funkar det heller inte att skriva [[Användare:Annika64|Annika]], Annika? Klementin (diskussion) 2 april 2015 kl. 12.40 (CEST)

Jo, det fungerar tydligen också. /Annika (diskussion) 2 april 2015 kl. 12.47 (CEST)

Att skriva "Anv" har fungerat förut. Har det skett någon ändring i funktionen? Tostarpadius (diskussion) 2 april 2015 kl. 13.11 (CEST)

{{Anv}} har alltid funkat. Det har varit själva länkningen som varit kravet. Jag antar att nån maxgräns satte stopp. --Averater (diskussion) 2 april 2015 kl. 14.14 (CEST)

Jag har inte kollat historiken, men skrevs {{anv}}-pingningarna i samma "medelande" som signaturen (~~~~). Jag vet att den inte pingar om det inte sker. Annars kan det finnas en maxgräns (vilket jag brukar undgå på jag antingen gör fler meddelanden eller använder mig av {{Ping|användare1|användare2|användare3}} på enwp. Josve05a (diskussion) 2 april 2015 kl. 14.34 (CEST)

Allt verkar ha skett i samma redigering, så återstår nog bara överskriden maxgräns då (om det inte var något tillfälligt fel förstås). Taxelson (diskussion) 2 april 2015 kl. 14.55 (CEST)

Hmmm, vad skulle den maxgränsen vara på? På WD brukar man pinga hela wikiprojekt ibland...

Annars har det förekommit ganska många tekniska strul de sista dagarna. (Tex stannade min robot just nu för 511'te gången de senaste dagarna.) -- Innocent bystander (diskussion) 2 april 2015 kl. 15.27 (CEST)

20 är max, därför funkade det inte. "Only 20 users can be mentioned at once. Any more than that, and the entire group is ignored as a probable mistake. (per phab:T52082)" från: mediawiki. /Hangsna (diskussion) 2 april 2015 kl. 16.45 (CEST)

(Efternamns)förgreningar

Med anledning av detta. Bör vi kategorisera förgreningssidor som Bradley med kategori "engelska efternamn" (eller annat land). Bör inte dessa vara enbart till sidor med {{namnförgrening}}?

Bör då Bartlett ens kategoriseras som namnförgrening, eller bör dessa vara förbehållet för enbart namnartiklar? /Hangsna (diskussion) 28 mars 2015 kl. 22.47 (CET)

Användardiskussion:Roufu#Pusjkin. Nirmos (diskussion) 29 mars 2015 kl. 03.53 (CEST)

Den diskussionen behandlar i de fall en person "namngivit" platserna, så är ju inte alltid fallet? /Hangsna (diskussion) 2 april 2015 kl. 20.59 (CEST)

Förkortningar i namn

Vi har som huvudregel att undvika förkortningar. De skrivs alltid ut, om det inte handlar om direkta citat. Enligt min mening måste detta också gälla i exempelvis ortnamn eller församlingsnamn. "S:t" bör därför ersättas av "Sankt" i svenska namn, liksom "St." av "Saint" i engelska et cetera. Jag ser inget behov av någon principdiskussion, men välkomnar att sådana som är av annan mening gör detta känt här, så får vi se om en sådan blir nödvändig. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2015 kl. 09.39 (CEST)

Vad jag kan finna skrivs Sankt(a) ut i samtliga fall för borgerliga entititer som socknar, landskommuner, distrikt. Det skrivs ut för många kyrkobyggnader, men nästan aldrig för gatunamn. För församlingar är bruket vacklande, med en majoritet för S:t. Det är också så att det bara rör sig om ett 30-tal församlingar, däremot är det väldigt många länkar dit. Mitt förslag är att gatunamn med S:t inte ändras, andra nu existerande entiteter kan ändras vid behov men då med krav att även relaterade länkar justeras. Historiska entiteter ser jag ingen anledning ändra.Yger (diskussion) 29 mars 2015 kl. 10.41 (CEST)

Att direkta länkar bör ändras ser jag inget problem med, men dolda ser jag inget behov av, så länge omdirigeringen leder rätt. Vad är problemet med dem? Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2015 kl. 12.40 (CEST)

Jag ser det som ett problem, då sprider sig ju de felaktiga, där länkarna med fel namn kopieras och det leder till förvirring vilket namn som gäller det som står i länken dit eller i artikeln. Att låta tex det "äldre" namnet finns kvar i {{Domkyrkokontraktet}} tycker jag är et oskick.Yger (diskussion) 29 mars 2015 kl. 12.43 (CEST)

I mallar håller jag med om att det bör rättas. Där syns det ju också i visningsläge. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2015 kl. 13.53 (CEST)

Jag tror det finns risk att man inför skrivsätt som är verklighetsfrämmande. Det gäller bland annat vissa engelska ortsnamn. Bury St Edmunds verkar t ex aldrig skrivas "Bury Saint Edmunds". /NH 29 mars 2015 kl. 13.56 (CEST)

Förkortningar är, liksom i det här fallet, oftast att betrakta som utslag för intern bekvämlighet i specifika mer eller mindre ickeskarpa skriftsammanhang. Även om detta statistiskt påverkar källbilden så är det således inget Wikipedia ytterst bör utgå från vid artikelbenämning. Därför instämmer jag med Tostarpadius kommentarer ovan. Chicbyaccident (diskussion) 29 mars 2015 kl. 15.38 (CEST)

Det har diskuterats tidigare på Diskussion:S:t Michel. /ℇsquilo 29 mars 2015 kl. 16.51 (CEST)

Förkortningar i alla fall ska undvikas. Vi bör inte skriva "S:t" och inte heller "bl.a.", "d.y." och så vidare. Förkortningar är problematiska på många sätt, förutom att det inte är snyggt och en del av pappersuppslagsverk där platsbrist finns, så är förståelsen för förkortningar väldigt kluven. Formuleringen "Bland annat" som förkortningen "bla" eller "bl.a." är begriplig för de flesta medan motsatt förhållande råder för förkortningen för "den yngre" ("d.y."). dnm ^{(d | b)} 29 mars 2015 kl. 17.09 (CEST)

Så är det. Artikeln länkad av Esquilo bör således byta namn. Chicbyaccident (diskussion) 29 mars 2015 kl. 17.12 (CEST)

Denna tråd handlar inte om förkortningar i allmänhet. Vi har tex sedan länge även i kategorier benämnt åren före 0 som 33 f.Kr. fast vi vet det är en förkortning, och vi använder även förkortningar som m.ö.h. brett. Samtidigt är vi helt överens om att inte använda förkortningar som bl.a. I detta fall handlar det om när och under vilka förutsättningar det kan vara berättigat att använda s:t i namn. Och detta verkar vara berättigat i flera utländska namn, vilka behöver studeras var för sig. Och många gatunamn skrivs av gammal vana s:t då det är ju vad som står på gatuskylten. Sedan handlar tråden också om det är OK att bara göra en flytt utan att bry sig om de länkar som då får "fel" namn.Yger (diskussion) 29 mars 2015 kl. 18.07 (CEST)

Vad gäller den sista frågan hade jag börjat rätta länkar när den senaste flytten ifrågasattes. Av naturliga skäl avbröt jag redigeringarna då, men kommer att gå vidare om det inte kommer nya invändningar. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2015 kl. 18.32 (CEST)

Ifråga om CamelCase är det helt rätt att vi visar hur namnet bör skrivas i neutral text, i motsats till hur företaget skriver. Att använda förkortningar är däremot helt korrekt och vi bör inte ge läsaren en felaktig bild av det vedertagna sättet att skriva namnet; läsaren har skäl att anta att vårt sätt att skriva ett namn är det korrekta. I namnet är valet inte enbart stilistiskt, såsom det är ifråga om bl.a. & co. --LPfi (diskussion) 29 mars 2015 kl. 21.27 (CEST)

Vad gäller rikssvenska namn existerar inte det problemet. Orten Sankt Olof skrivs normalt så och i fråga om församlingsnamnen skiftar bruket. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2015 kl. 21.34 (CEST)

Det kanske har hänt något sedan dess, men i Lantmäteriets och RAÄ:s slutrapport om distrikten står det:

Svenska kyrkan framhåller att förkortningen S:t bör användas framför ordet Sankt.

När det gäller förslaget om att fastställa förkortningen S:t i de fastställda namnformerna anser Lantmäteriet att orden Sankt och Sankta ska fastställas i sin fullständiga form, därefter är det möjligt att i vissa praktiska sammanhang använda en förkortad form. Det är av vikt att påpeka att de tidigare församlingsnamnen varit fastställda i enlighet med denna princip.

Edaen (diskussion) 29 mars 2015 kl. 21.44 (CEST)

Så länge en omdirigering finns och fungerar så tycker jag inte att det finns någon mening med att ändra i länkarna. /ℇsquilo 30 mars 2015 kl. 07.55 (CEST)

Vid närmare eftertanke håller jag med Tostarpadius, naturligtvis ska Sankt vara utskrivet! / Pontuz (diskussion) 2 april 2015 kl. 20.55 (CEST)

aa, ae & oe blir automatiskt å,ä & ö

För ett tag sedan så aktiverades en automatisering som gör att när man skriver bokstavskombinationerna aa, ae och oe så ändras de till å,ä och ö. Detta är oerhört irriterande (oerhört blir tex örhört) inte minst när man skriver artiklar med vetenskapliga namn där ändelserna ae och oe är ganska vanliga. Finns det något sätt att avaktivera denna automatisering? Jag hittar inget om detta under Inställningar. --AHA (diskussion) 29 mars 2015 kl. 18.27 (CEST)

Tryck på tangenterna CTRL + m. --Larske (diskussion) 29 mars 2015 kl. 18.30 (CEST)

Tack! --AHA (diskussion) 30 mars 2015 kl. 19.54 (CEST)

Eftersom den här frågan dyker upp lite då och då kanske vi borde hitta något bra ställe att ha ett svar på. Eller fixa så att man inte råkar ställa in fel lika lätt.//Hannibal (diskussion) 30 mars 2015 kl. 20.18 (CEST)

Bakbind några invecklare! -- Innocent bystander (diskussion) 30 mars 2015 kl. 20.49 (CEST)

Jag började med att lägga till frågan på Wikipedia:Vanliga frågor. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 mars 2015 kl. 21.54 (CEST)

För mig funkar Ctrl + M endast under den aktuella inloggningssessionen. Att inaktivera indataverktyg via Fler språkinställningar verkar ge bättre resultat (hittills fyra inloggningssessioner). Här finns facit för vad som pågår när Normal forms är påslaget, men varför det är påslaget som default fattar jag inte. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 april 2015 kl. 09.04 (CEST)

Långa och korta artiklar ...

Enligt Special:Långa sidor är nu Roger Federer svenska Wikipedias fjärde längsta biografi med sina 115 000 byte. (Längre är Jennifer Lopez, Barack Obama och Mariah Carey.) Som jämförelse kan nämnas att artikeln om Björn Borg ”bara” är på 20 000 byte, Alfred Nobel och Tomas Tranströmer på vardera 24 000 samt Jöns Jacob Berzelius på 10 000 byte – för att nämna några världsberömda svenskar. Rex Sueciæ (disk) 31 mars 2015 kl. 21.12 (CEST)

Jag har tagit upp ämnet med den huvudsaklige bidragsgivaren, och jag skapade {{Roger Federer}} just med syftet att få flyttat över material från huvudartikel till sidoartiklar. Om fler kan engagera sig i saken vore det toppen.--Paracel63 (diskussion) 1 april 2015 kl. 16.04 (CEST)

En stor anledning till att dessa artiklar är så många byte är att de har så många källor. Källor tar upp sanslöst mycket byte. Ingen av dessa artiklar är för långa. På engelska är det inget speciellt med biografier över 100 000 byte. Det finns en hel del artiklar över 200 000 byte.--RomanHedgehog (diskussion) 1 april 2015 kl. 18.14 (CEST)

Vad gäller Federer finns det ju redan sidoartiklar. Jag kan nog tycka att det därför borde vara möjligt att förkorta texten i huvudartikeln. Tostarpadius (diskussion) 1 april 2015 kl. 18.41 (CEST)

Att sanera artikeln från den stora förekomsten av snömos och sportjargong torde dessutom kunna förkorta texten avsevärt. Wvs (diskussion) 3 april 2015 kl. 20.30 (CEST)

Verfor inte linjeskift i redigeringsboks ?

Verfor har ni inte linjeskiftfunksjon som et valg i editmodus? Ser det inte nogonstans når jeg redigerer ?--85.166.192.136 1 april 2015 kl. 02.38 (CEST)

Menar du "ny rad" (skapar koden <br />) som platsar under fliken "Avancerad", eller har jag fel? Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 april 2015 kl. 02.44 (CEST)

Ja. Jeg ser inte denne funkjsonen noen sted når jeg åpner for redigering.--85.166.192.136 1 april 2015 kl. 02.53 (CEST)

För mig (även som oinloggad) är det på precis samma plats som på nowp, nnwp och dawp. Vi har knappen, men varför den inte visas för dig vet jag tyvärr inte. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 april 2015 kl. 03.09 (CEST)

Nå jeg er innloggad og opnar for redigering så ser det ut såher: [4]--85.166.192.136 1 april 2015 kl. 04.02 (CEST)

Løst. Jeg hadde den gamla installningen. Jeg måtte krysse av for "Aktivera utökad redigeringsverktygsrad" på Inställningar/redigering.--85.166.192.136 1 april 2015 kl. 04.21 (CEST)

Skärmbild av Bybrunnen.

Bra! Hoppas det ser ut så som i skärmbilden nu. :) Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 april 2015 kl. 04.34 (CEST)

Finns det verkligen någon situation där det är berättigat att lägga in html-kod på detta sätt? Jag har hittills inte upptäckt en sådan. Tostarpadius (diskussion) 6 april 2015 kl. 12.52 (CEST)

br-tagen använder jag främst för infoboxar, när man vill ha saker på varsin rad. -- Innocent bystander (diskussion) 6 april 2015 kl. 12.58 (CEST)

Ja, i faktarutor kan de givetvis ha en funktion. Det tänkte jag inte på. I brödtexten är de ett otyg. Tostarpadius (diskussion) 6 april 2015 kl. 13.02 (CEST)

Jag instämmer med Tostarpadius! Definiendum (?) 6 april 2015 kl. 14.10 (CEST)

Karin Westerbergs verk - album eller singlar?

Hej, efter att ha kollat upp Karin Westerbergs diskografi på Allmusic undrar jag hur jag ska skapa artiklar utifrån de två albumen Rulla mig hem och Små små saker som finns där. Idén om att skapa två singelartiklar fungerar bra för Små, små saker som bara innehåller ett spår, men Rulla mig hem innehåller ju två spår (kanske skulle gå om man låter det andra spåret vara en B-sida). Men att istället skapa två stycken albumartiklar blir knasigt då Små små saker blir ett album med ett enda spår. (Kan man ens ha ett album med bara ett spår?)

PS: Bör också nämna att Westerberg släppte låten A Millionaire In The Rain förra året, som i Spotify listas ensam under ett album med samma titel, så då finns det två album som bara innehåller ett spår.

Kan någon ge mig förslag på hur jag löser detta? // WikiPhoenix ^[diskussion] 4 april 2015 kl. 21.19 (CEST)

Ja, tyvärr är svaret att inte skapa separata artiklar, för de är inte relevanta enligt relevanskriterierna. Annars framgår av SMDB att de (åtminstone) är utgivna som CD-singlar. /NH 4 april 2015 kl. 22.27 (CEST)

Okej, tack för snabbt svar! // WikiPhoenix ^[diskussion] 6 april 2015 kl. 19.46 (CEST)

Veckans tävling saknas nästa vecka

Idag är nuvarande veckans tävling (Fysik) inne på den sista tävlingsdagen, men nästa vecka saknas veckans tävling. Anordna gärna en (idéer)! Definiendum (?) 5 april 2015 kl. 14.17 (CEST)

Nu finns det en tävling! Temat blev sammanfogningar. --Averater (diskussion) 6 april 2015 kl. 15.24 (CEST)

Ljuset från norr

Universitetet i Tromsø och Wikimedia Norge inbjuder till Wikipedia Academy den 23-24 april. Tipsa gärna era vänner inom wiki och vetenskap, kanske främst i nordliga Sverige och Finland. Man kan söka resestipendium. --LA2 (diskussion) 7 april 2015 kl. 18.57 (CEST)

Glad post... påsk, allesammans!

/Mvh Vostok (diskussion) 4 april 2015 kl. 18.10 (CEST)

Glad påsk – nu är ju påskveckan i full gång.--Bemland (diskussion) 7 april 2015 kl. 21.14 (CEST)

Utrymmesbrist

I någon instruktion står det att förnamn skall läggas till i texter som är hämtade från äldre uppslagsverk. Jag anser dock att det i många fall gör texten mer lättläst att nöja sig med efternamn i brödtexten, samtidigt som man givetvis länkar till de rätta personerna. På förekommen anledning skulle jag vilja ha en principdiskussion i frågan här. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.22 (CEST)

I tryckta encyklopedier är utrymmesbrist ett problem, men inte på Wikipedia. Det finns därför inte någon som helst anledning till varför Wikipedia skall efterlikna pappersencyklopedier på denna punkt. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.29 (CEST)

Personligen har jag alltid föredragit att ha med förnamnet också, och så brukar jag skriva. Däremot så är det jättevanligt att bara skriva efternamnet i löptexten, även i artiklar som inte skapats från äldre uppslagsverk, och jag har aldrig sett någon slå ner på det (förutom Annika64 ovan, men inte i en artikel). Så texten borde kanske ändras till att det ska vara konsekvent i en artikel eller helt enkelt att det kvittar, men normalt inte ska vara enbart förnamnet.--LittleGun (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.33 (CEST)

För min del handlar det inte om tryckt eller webb, utan om läsbarhet. Jag blir störd i min läsning om det hela tiden står Förnamn Efternamn om personen nämns mer än ett par gånger. Första gången personen nämns bör för- och efternamn skrivas ut, och om det bara förekommer några gånger till möjligen då också, och allra helst om det sker med stora mellanrum. Annars efternamn. Det är den praxis i stort sett alla längre texter har.//Hannibal (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.35 (CEST)

Just precis, det är också min uppfattning. I normala fall är det brukligt att alltid skriva ut förnamn första gången en person omnämns i en text, men att förnamnen kan utelämnas om samma person nämns upprepade gånger i samma text. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.37 (CEST)

När en person omnämns mer än en gång ser jag det som självklart att det räcker med efternamnet om det inte kan uppstå missförstånd. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.50 (CEST)

Ja, men första gången en person omnämns bör man absolut skriva ut även förnamn för att ge ökad tydlighet. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.56 (CEST)

Det är ju bara att hålla muspekaren över länken om man vill ha tydlighet. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.59 (CEST)

Det finns inte någon anledning till varför man skall bryta mot normala skrivregler på denna punkt. Dessutom orsakar den typ av länkning du förespråkar ofta länkröta. Jag har korrigerat i minst ett halvdussin artiklar det varit länkat till fel Hauptmann. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 11.01 (CEST)

Vad gäller Hauptmann stämde länkarna ursprungligen. Det var FBQ som ändrade omdirigeringen utan att rätta dem. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 12.32 (CEST)

Om man länkar till rätt person från början undviker man att sådant uppkommer. För övrigt är formuleringar av typen "under ledning av Mendelssohn, Robert och Clara Schumann, Hauptmann, Ferdinand David, Gade och Liszt" inkonsekventa och ger ett slarvigt intryck. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.32 (CEST)

Vad gäller det sista är jag av rakt motsatt uppfattning. Det ser synnerligen genomtänkt ut. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.43 (CEST)

Att placera muspekaren på länkarna ger inte heller någon ökad klarhet, vilket du påstår ovan. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.50 (CEST)

Det handlar om mycket kända personer, möjligen med undantag för Moritz Hauptmann. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.53 (CEST)

Angående att hålla muspekaren över länken, så vill jag tillägga att allt mer artikelläsande numera sker från surfplattor och telefoner, där möjligheten att placera en muspekare ofta saknas. ⬤Bοⅰⅵе 7 april 2015 kl. 11.22 (CEST)

Så länge möjligheten att klicka på länken kvarstår ser jag inga problem med den saken. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 12.26 (CEST)

Så du tycker inte att det stör läsbarheten att behöva hoppa till en annan artikel bara för att få reda på vilken Andersson det är som avses? /ℇsquilo 7 april 2015 kl. 13.29 (CEST)

I fråga om ett så vanligt efternamn uppstår lätt missförstånd, därför bör i regel hela namnet stå med. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.43 (CEST)

(Redigeringskonflikt) För att förtydliga mig: Detta handlar alltså inte om när huvudpersonen omnämns. Där tror jag att Annika64 är enig med mig om att efternamnet räcker. När andra personer dyker upp i en biografi anser jag att det i vissa fall är befogat att ha med förnamnet, men i andra är det helt onödigt. Det är enligt min mening inte endast utrymmesbrist som föranleder detta i äldre uppslagsverk. Det är även en stilfråga. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.39 (CEST)

Jag gissar att den här ändringen kan ha föranlett inlägget: [5]. Då är jag helt på Hannibals och Annika64:s linje, enligt "skriv ut det självklara".--LittleGun (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.41 (CEST)

(redkonflikt) Som LittleGun. Jag reagerar och ändrar när det bara står förnamn. Och när jag ändrar lägger jag alltid in för och efternamn. Men jag ändrar inte när det står bara efternamn, och tycker det kan vara OK, även om jag själv föredrar kompletta namnet. Sedan finns det krångliga undantag. de som skrev sig som P Petterlund, men inom familjen kallades Ludvig Petterlund (då de var döpta till Per Ludvig). I de fallen kan det ibland vara riktigast skriva bara efternamnet, då de också tilltalades av andra primärt med efternamnet, Herr Petterlund, Kanslirådet Petterlund, Riksdagsman Petterlund, dvs förnamnet sågs som en intimitet som inte hörde till offentligheten.Yger (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.41 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Var det inte så för alla offentliga personer utom kungligheter och riksdagsmän i bondeståndet under 1800-talet? Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.53 (CEST)

Tack för förtydligandet, LittleGun. Jag anser också som Yger skriver att det kan finnas tillfällen när titlar kan användas. Vi diskuterade en liknande fråga nyligen i artikeln Karen Blixen, där båda makarna hade samma efternamn och det ibland var svårt att hitta bra formuleringar för vem som avsågs om man skrev enbart Blixen. Nu torde saken vara löst, där åtminstone.//Hannibal (diskussion) 7 april 2015 kl. 10.52 (CEST)

Finns det fler som vill yttra sig, så kanske Tostarpadius och Annika kan vänta lite? Jag tror att vi vet deras ståndpunkter nu.//Hannibal (diskussion) 7 april 2015 kl. 11.10 (CEST)

Jag håller med LittleGun, Annika64 med flera. Att bara ha efternamn första gången någon nämns är udda och förvirrande enligt dagens normer, oavsett personens betydelse för artikelns huvudsakliga ämne. Det riskerar att bryta rytmen i läsandet, få folk att stanna upp och undra om de har missat någonting tidigare eftersom benämning med bara efternamn i dag i princip innebär "den här personen har nämnts tidigare". /Julle (diskussion) 7 april 2015 kl. 11.13 (CEST)

Jag tycker inte det är helt svartvitt. Man ska inte behöva klicka på länkar för att få reda på vad/vem som åsyftas, det ska framgå redan i texten. Men det kan framgå med eller utan förnamn eller titel. Det kan störa läsandet med långa namn eller titlar där det inte behövs. Exempelvis behöver man mycket sällan förtydliga vilken Einstein (en som är mycket mer känd än andra) som åsyftas samtidigt som Johansson (flera och ingen mycket mer känd än andra) nog alltid behöver förtydligas. När det behövs skrivas ut något förtydligande eller inte är en fråga om sammanhang och nog inget man kan sätta upp fasta regler för. --Averater (diskussion) 7 april 2015 kl. 11.24 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag instämmer med Julle m.fl. /Ariam (diskussion) 7 april 2015 kl. 11.26 (CEST)

Grundregeln måste vara som Julle m fl beskriver. Vad gäller personer som klart identifieras genom efternamnet (Beethoven, Gauss) är det nog ibland språkligt smidigare att bara ange efternamnet även första gången personen omnämns. För min del kommer jag inte ihåg vad Gauss hette i förnamn – skulle det stå ett förnamn framför skulle jag behöva klicka för att se om det kanske var en annan Gauss... /NH 7 april 2015 kl. 12.17 (CEST)

Jag tycker till och med det ska uppmuntras att förtydliga med "matematikern Gauss" (eller "matematikern Carl Friedrich Gauss"), "kompositören Johan Ludvig Beethoven" och "fotbollsspelaren Patrik Andersson". Jag lägger ofta till sånt i biografier. Det självklara ska aldrig tvinga någon att följa texten med musen eller klicka sig vidare--LittleGun (diskussion) 7 april 2015 kl. 12.36 (CEST)

Och jag plockar ofta bort sådant... Jag vill gärna att nyfikenheten skall ta överhanden, så att läsaren klickar sig vidare. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.22 (CEST)

Det skulle jag uppfatta som sabotage om det inte var överlastat. Det är skillnad på att väcka nyfikenhet: "Det skulle vara intressant att läsa mer om Andersson" och irritation: "Andersson, vilken j-a Andersson". Skönt att konsensus är entydig i varje fall.--LittleGun (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.28 (CEST)

Då kanske Du förstår hur jag uppfattar Annikas redigeringar... Någon tydlig konsensus uppfattar jag inte. I varje fall saknas stöd för att alltid skriva ut matematikern, kompositören eller fotbollsspelaren. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.49 (CEST)

Nej, en förbättring är inte sabotage. Att försämra, genom att med flit vara otydlig, är sabotage. Naturligtvis krävs lite fingertoppskänsla.--LittleGun (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.52 (CEST)

Även om vi skall skriva ut det självklara behöver vi inte vara övertydliga. Då blir texten svårläst. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.56 (CEST)

Naturligtvis krävs lite fingertoppskänsla.--LittleGun (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.52 (CEST)

Denna diskussion kan inte tolkas på annat sätt än som ett tydligt stöd för mina redigeringar. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 14.02 (CEST)

Det är inte min tolkning av samtalet. Förnamn bör skrivas ut oftare än i äldre uppslagsverk, men det får bedömas från fall till fall. Är personerna så välkända att det framgår av sammanhanget är det inte nödvändigt. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 14.14 (CEST)

Och enligt den linjen har Annika64:s redigeringar varit.--LittleGun (diskussion) 7 april 2015 kl. 14.31 (CEST)

Så uppfattar inte jag saken, i varje fall inte samtliga. De är minst lika kända som Adam Sedgwick. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 17.03 (CEST)

Jag delar den syn Averater ger uttryck för ovan. Precis som jag anser att man i allmänhet bör skriva "Kemerovo i Ryssland" och kanske till och med "Tomsk i Ryssland", men kan nöja sig med "Moskva" eller "Sankt Petersburg", så menar jag att en del riktigt kända personer med speciella efternamn inte behöver återges med förnamn. Men även om detta gäller för till exempel Hitler, Mao, Mozart och möjligen Tolkien, så bör det stora flertalet vid första förekomst i en text anges med både förnamn och efternamn. /Dcastor (diskussion) 7 april 2015 kl. 13.41 (CEST)

Instämmer med Dcastor m.fl. Flertalet skall i en text anges med både förnamn och efternamn, men i löpande text ska inte båda namnen gång på gång upprepas, utan det räcker med efternamnet. Annars förlorar texten rätt mycket i stilistisk värde. Obelix (diskussion) 7 april 2015 kl. 14.47 (CEST)

Just Sankt Petersburg går väldigt lätt att förväxla med Saint Petersburg, så ja, jag tycker att man ska skriva ut så tydligt som möjligt vilken stad/person/whatever man menar vid första omnämnandet i texten. Dyker samma namn upp flera gånger så kan man gott använda vilken kortform som må vara lämpligast. /ℇsquilo 7 april 2015 kl. 15.35 (CEST)

Jag instämmer med Esquilo – och det gäller alla städer. Definiendum (?) 7 april 2015 kl. 15.42 (CEST)

Jag har aldrig råkat blanda ihop Saint P. och Sankt P. Men det beror nog mest på att jag aldrig råkat höra talas om Saint P. Så det gäller väl städer som allt annat att när det behöver förtydligas och hur är beroende på sammanhang. I många lägen kan man säkerligen förutsätta att läsaren vet vilket Petersburg som åsyftas men i andra lägen inte. --Averater (diskussion) 7 april 2015 kl. 16.07 (CEST)

Kontext är alltid viktigt. I en lista över vänorter bör man rimligen förtydliga vilket land de ligger i. I löpande text bör detta vanligen framgå ändå. På samma sätt skulle det se konstigt ut att i en artikel om matematik läsa att "matematikern Carl Friedrich Gauss" upptäckte något. Vad gäller just de redigeringar som tydligen ligger bakom den här diskussionen är det svårt att uttala sig utan diffar.

andejons (diskussion) 7 april 2015 kl. 16.16 (CEST)

@Andejons: Det handlar om denna typ av redigeringar. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 16.26 (CEST)

@Annika64: Diskussionen har blivit så väldigt lång att det var svårt att läsa in och ta till sig allt, men efter en noggrannare genomläsning och koll på din bidragshistorik tycker jag du har gjort helt rätt. Vi verkar vara helt överens om att förnamnet inte behöver upprepas i den löpande texten, men förnamnet ska självfallet stå med någon gång förutom i mycket sällsynta fall av det slag Dcastor nämner ovan. Obelix (diskussion) 7 april 2015 kl. 16.31 (CEST)

Finns det konsensus i denna diskussion?

Min åsikt om detta är att man skriver för- och efternamn första gåången, sedan efternamn, aldrig bara förnamn. I många fall, annat än den berördas biografi ska man ange "kompositören", "politikern", "statsvetaren" eller liknande, första gången personen förekommer i texten. Att ta bort sådana upogifter håller jag med om är sabotage/vandalism eftersom det försämrar uppslagsverkets användbarhet. dnm ^{(d | b)} 7 april 2015 kl. 16.35 (CEST)

Är det någon som sysslar med något helt annat än huvudpersonen kan givetvis sådana tillägg vara berättigade, ibland är de rent av av stort värde i sammanhanget. Jag ser det dock så gott som aldrig som nödvändigt att skriva tonsättaren Beethoven - risken att någon skall tänka på hunden är sällan överhängande. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 17.01 (CEST)

Kan vi försöka undvika sidospår och koncentrera oss på den fråga som föranledde denna diskussion? /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 17.05 (CEST)

Om frågan alltså gäller diffen länkad en handfull inlägg ovan så anser jag att den redigeringen är en solklart förbättring av uppslagsverket och helt i linje med vad jag alltid trott var konsensus. /Hangsna (diskussion) 7 april 2015 kl. 21.29 (CEST)

Jag tackar för alla synpunkter! När det är många namn som nämns i ett sammanhang anser jag alltjämt att det finns klara fördelar att nöja sig med efternamn, men jag kommer att beakta gemenskapens uppfattning framöver. Att redigera artiklar endast med syftet att lägga in förnamn utan att detta leder till rättade länkar anser jag dock vara onödig petighet, särskilt när det sker med polemiska redigeringskommentarer. Tostarpadius (diskussion) 7 april 2015 kl. 22.46 (CEST)

Sidospår kring alltid även förnamn

(Vänligen beakta att detta är ett sidospår och fortsätt diskussionen ovan där ovan och denna här under).

Jag har någon gång stött på att det läggs in förnamn på alla ställen i en text, kanske med hänvisning till att det inte finns utrymmesbrist i detta uppslagsverk. Det kan alltså bli som följer: "Sven-Göran Gustafsson är en... Han vann mästerskapen i... Sven-Göran Gustafsson var under många år den mest.... Från år 1984 var Sven-Göran Gustafsson ledare för..." Jag tycker gott att det räcker med förnamnet första gången, kanske någon gång till men definitivt inte förnamn varje gång det står "Gustafsson". Vi har plats för det men det stör läsbarheten allt för mycket. /Hangsna (diskussion) 7 april 2015 kl. 21.32 (CEST)

Jag har tolkat diskussionen som du. Man bör oftast skriva ut det första gången om det inte redan är helt solklart vem/vad som åsyftas. Därefter bör man främja läsbarhet. --Averater (diskussion) 7 april 2015 kl. 21.45 (CEST)

Det är väl ingen som opponerat sig mot detta? Om en person omnämns flera gånger i en text, så kan förnamnet utelämnas vid senare tillfällena; detta sägs även i diskussionen ovan. Jag tycker också att blir tröttsamt om förnamnet ständigt upprepas. /Annika (diskussion) 7 april 2015 kl. 22.08 (CEST)

Ibland händer det att men skriver att stycke om något som artikelsubjektet har gjort tillsammans med sin far/son/bror/etc. I det fallet så tycker jag att det är enklare att använda förnamn i stället för efternamn eller hela namnet. /ℇsquilo 8 april 2015 kl. 09.05 (CEST)

merge 2 plant species articles?

hello, i found Blodört and Sanguinaria canadensis, both belonging to d:Q2724394 and c:Category:Sanguinaria canadensis. The older article not created by a bot is Blodört, but Sanguinaria canadensis is linked to other languages. i think they should be merged. Maybe someone can take care? Holger1959 (diskussion) 8 april 2015 kl. 12.43 (CEST)

Done. Thanks for letting us know. --Averater (diskussion) 8 april 2015 kl. 15.20 (CEST)

Vandringssägner och konspirationsteorier om Wikipedia

I nästa avsnitt av Wikipediapodden kommer vi prata om vandringssägner och konspirationsteorier som på något sätt har med Wikipedia att göra. Känner du till något vi kan ta upp i programmet? Hockew (diskussion) 8 april 2015 kl. 17.41 (CEST)

Nytt namn på VisualEditor

Dags för något mer svenskklingande och mindre versalstinnt. Det är Användare:Dieselmotorvagnar som initierat diskussionen – bara en sån sak. Se alltså Wikipediadiskussion:VisualEditor#Namnbyte. /NH 9 april 2015 kl. 14.37 (CEST)

Kategoristruktur för arter

Tror lite för få håller koll på alla olika diskussioner så jag lägger en blänkare här. Det har kommit upp en fråga kring kategoristruktur för arter och släkten som jag hoppas vi kan reda ut. Länk till diskussionen: Wikipediadiskussion:Projekt_biologi#Kategorier. --Averater (diskussion) 10 april 2015 kl. 14.58 (CEST)

Stewards confirmation rules

Hello, I made a proposal on Meta to change the rules for the steward confirmations. Currently consensus to remove is required for a steward to lose his status, however I think it's fairer to the community if every steward needed the consensus to keep. As this is an issue that affects all WMF wikis, I'm sending this notification to let people know & be able to participate. Best regards, --MF-W 10 april 2015 kl. 18.12 (CEST)

Klotter inte klotter

Varför märks dessa redigeringar (de nyligen från IP-adressen) som klotter när de är fullständigt seriösa och vettiga bidrag? Uppenbarligen finns det något filter som reagerar på någonting, men vad? Det här är inte den enda gången jag sett den röda klottermarkeringen utan att det har varit något fuffens på gång. Är det något fel på filtret? Gotita de Oro^diskussion, 10 april 2015 kl. 18.44 (CEST)

Märkligt! Jag har ingen aning, men kanske någon av de mer tekniska wikipedianerna kan ta reda på vad som är fel? Mercedes Grand Prix (diskussion) 10 april 2015 kl. 18.48 (CEST)

De filter som av rubriken kan vara ansvariga är tyvärr "privata", så jag kan inte se innehållet. -- Innocent bystander (diskussion) 10 april 2015 kl. 19.24 (CEST)

I redigeringen kl 18.21 är det nog felstavningen på ordet helhet som istället inleds med "hehe" som får något filter att reagera. I redigeringen kl 18.26 reagerar nog något filter på värdeordet "populära". Thoasp (diskussion) 10 april 2015 kl. 19.40 (CEST)

"hehet" matchar "hehe" båda gångerna (loggelementen stämmer inte överens med diffarna, gammal bugg). Finns inget filter som triggar på "populära". Nirmos (diskussion) 10 april 2015 kl. 19.51 (CEST)

Auktoritetsdata

Hur skall vi göra med mallen? Skall vi lägga in den regelmässigt eller endast när vi vet att det finns katalogreferenser i wikidata? Tostarpadius (diskussion) 1 april 2015 kl. 17.15 (CEST)

I malldiskussionen finns en tråd (med lösning) om att göra mallen osynlig när data saknas. Ett alternativ? -- Innocent bystander (diskussion) 1 april 2015 kl. 19.01 (CEST)

Det låter som ett utmärkt förslag. Tostarpadius (diskussion) 1 april 2015 kl. 19.10 (CEST)

Om man vill lägga in mallen kan ju se till att lägga till katalogreferenser i Wikidata också. Jag har gjort detta vid en rad tillfällen, men det är inte alltid man har tillräckligt med tid och energi. /Annika (diskussion) 1 april 2015 kl. 19.15 (CEST)

Eller vet var man ska leta... -- Innocent bystander (diskussion) 1 april 2015 kl. 19.16 (CEST)

Jag vet helt enkelt inte hur man gör. Jag skapar poster där, men längre än så sträcker sig inte mitt intresse för det projektet. Tostarpadius (diskussion) 1 april 2015 kl. 19.20 (CEST)

Jag har börjat använda mig av mallen. Än så länge har jag inte lärt mig hur hanteringen sker på Wikidata, så det blir i regel manuell inläggning i artikeln om mallen annars blivit tom. Att dölja en tom mall är toppen. :-)--Paracel63 (diskussion) 2 april 2015 kl. 15.46 (CEST)

Finns det någon som för över till Wikidata om materialet läggs in lokalt? Tostarpadius (diskussion) 3 april 2015 kl. 08.01 (CEST)

Det kräver normalt att du samarbetar med en robotägare på WD. Innocent bystander (diskussion) 3 april 2015 kl. 08.16 (CEST)

Jag gör det aldrig själv, men Paracel63 gör det uppenbarligen. Tostarpadius (diskussion) 3 april 2015 kl. 11.47 (CEST)

(utdrag) Nej, jag har inte lärt mig systemet än. Wikidata använder jag än så länge endast för iw-länkning.--Paracel63 (diskussion) 3 april 2015 kl. 12.40 (CEST)

Jag är förvisso smått partisk eftersom jag översatte mallen i slutet av sommaren, men jag tycker att det ska in överallt där det finns passande poster på Wikidata. När nobelpristagarna diskuterades erbjöd Pigsonthewing botkod som kunde lägga in mallen. Då den används på många andra språk går det förmodligen att se hur det görs där och se om det går att återanvända det dom har kommit fram till mo det är intressant. Ska jag kolla närmare med honom hur dom gör på EnWP eller är det någon som har koll redan? /Haxpett (diskussion) 4 april 2015 kl. 22.40 (CEST)

Jag är mycket positiv till dessa katalogreferenser, och lägger in sådana ganska ofta. Efter koll på iw-länk till t ex danska WP är det ofta bara att lägga till mallen auktoritetsdata. Ej heller mycket besvär att kolla om någon har VIAF-nr www.viaf.org. Om någon användare inte har ork/tid att dessutom föra in viaf-nr som ny "egenskap" på wikidata, tycker jag inte det är något problem att enbart lägga in numret i artikeln. Det bör väl senare bli tillfälle för någon att komplettera wikidata med någon automatisk metod.

Att lägga in mallen med bot för mer eller mindre alla biografiska artiklar, eller i alla artiklar i breda kategorier, har väl inte diskuterats, utan kontroll av att nummer finns som egenskap på Wikidata. Att ha tomma katalogreferensrutor, utan säkerhet att de inom rimlig tid fylls i - eller överhuvud kan komma att fyllas i, Däremot vore det väl fint med en bot som lägger in mallen för alla personer som det finns katalogreferens till på Wikidata! Boberger (diskussion) 5 april 2015 kl. 00.19 (CEST)

Den främsta nyttan jag ser är att man på Wikidata kan försäkra sig om att samma person inte finns i två olika poster. Men det förutsätter att man har ambitionen att lägga till katalogreferenser för alla poster. Det gör att jag inte riktigt förstår nyttan med att ha wiki-internt material på Wikidata, tex projektsidor, grensidor och mallar. -- Innocent bystander (diskussion) 5 april 2015 kl. 08.05 (CEST)

Att lägga in mallen i alla artiklar är nog inga problem, är den tom syns den ju inte i artikeln. Mallen kan även användas i artiklar om organisationer och geografiska platser, hur ska vi göra med dessa? Thoasp (diskussion) 5 april 2015 kl. 08.10 (CEST)

Jag skapade en gadget som visar mallen i alla artiklar där den inte redan är inlagd. Finns det inga katalogreferenser i Wikidata så syns den inte. /EnDumEn ✍ 5 april 2015 kl. 11.28 (CEST)

 Gillar --Larske (diskussion) 5 april 2015 kl. 12.29 (CEST)

Jag gjorde ett experiment och lade in VIAF lokalt i Christian Christiansen (tonsättare). Nackdelen är att den nu inte finns med bland artiklar med mallen som saknar referenser i Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2015 kl. 12.44 (CEST)

Kan också bero på att det har hänt nått på Wikidata. -- Innocent bystander (diskussion) 5 april 2015 kl. 12.48 (CEST)

Det på Wikidata inträffade efter min iakttagelse. När jag var inne där hade jag för övrigt inte kunnat åtgärda saken, även om jag hade vetat hur man gör. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2015 kl. 14.38 (CEST)

Det verkar finnas ett samarbete där data från VIAF förs över till Wikidata. Från http://viaf.org/viaf/partnerpages/WKP.html : "An automated process, VIAFbot, adds appropriate VIAF identifiers to Wikipedia articles (and via this channel VIAF identifiers become part of Dbpedia and Wikidata representations of Wikipedia content)". Ska vi låta någon bot lägga in {{auktoritetsdata}} i alla artiklar redan nu, så att det syns i artikeln när data från VIAF har förts över? Thoasp (diskussion) 10 april 2015 kl. 20.44 (CEST)

Uppföljning December-enkäten

Hej! Jag lovade uppföljning från enkätundersökningen som gjordes här på svenskspråkiga Wikipedia i slutet av December, i anslutning till mitt examensarbete. Alla svar och rådatan från enkäten finns här.

Jag har även sammanställt infografik över några av resultaten som jag tänkte gemene Wikipedian kunde vara intresserad av, den finns här. Finns även ett kort inlägg om resultaten på Wikimedia Sveriges blogg. Själva examensarbetet kommer publiceras i slutet av nästa månad.

Efter att Wikimedia Sverige släppte ett pressmeddelande om arbetet har det även figurerat i notiser i ett antal nättidningar, bland annat SVD, SVT Aftonbladet och Metro. Bra att det finns ett intresse för ämnet, och tack alla här som hjälpte till i December! Icebear Sweden (diskussion) 24 mars 2015 kl. 10.58 (CET)

Infografiken finns på WMSE:s blogg också: [6]. Intressant läsning, bra jobbat och lycka till!--LittleGun (diskussion) 25 mars 2015 kl. 10.19 (CET)

Jag tror att något blivit fel i länkningen till svar och rådata i första stycket ovan, för den leder bara till en sida med "Fel titel". Någon justering behövs sannolikt.@Icebear Sweden:--Bemland (diskussion) 2 april 2015 kl. 01.25 (CEST)

 Fixat Ett rakt streck för mycket i länken, nu funkar det bra. Ping @Bemland:. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 april 2015 kl. 10.45 (CEST)

Tack för korrigeringen, men det rör sig verkligen om rådata, kan man säga. Ska det verkligen se ut såhär svårläst? Eller finns mer redigerad version någon annanstans sammanställd? Bemland (diskussion) 14 april 2015 kl. 01.04 (CEST)

Hej! Ja, det är lite av en avvägning att lägga upp informationen i ett format som alla kan ta del av (utan att ha något speciellt program), och att kunna se/tolka informationen på ett lätt sätt. Om filen öppnas i en text-editor ser den ut som du beskriver. Om du använder ett kalkylprogram som Excel eller Google Spreadsheets ser det ut ungefärsåhär och är lite mer lättläst, men kanske fortfarande aningen svårtolkat. Med ganska enkla medel kan du dock direkt i kalkylprogram kolla genomsnitt för olika frågor och grupper. Jag har använt betalprogram med fler funktioner för att analysera svaren, men det är ju lite själva grejen med rådata oxå - att den måste bearbetas för att bli användbar information. Men jag skulle kunna slänga ihop t.ex. lite tabeller över fördelningen av svar från olika användargrupper - är det något i den stilen du är ute efter? --Icebear Sweden (diskussion) 17 april 2015 kl. 16.53 (CEST)

Lögn, förbannad lögn och statistik

Artikeln Självmordsstatistik är mycket bristande, har varit klottrad utan upptäckt och har kritiserats på VoF Facebooksida. Men ju mer jag tittar på den ju olustigare känner jag inför att bara fixa till rätt sifferserier (som det i sin tur finns ett flertal att utgå från med olika bassiffror). Det är ju så att vilka dödsfall som rapporteras som självmord skiljer sig mycket åt mellan olika länder. Ta tex död pga singelolycka i trafiken, jag har läst att 1/3 av dessa egentligen är självmord, men hur kan man veta i vilka fall och med säkerhet. Och självmord med tabletter kan av kulturella skäl klassas som förgiftning (för att inte göra anhöriga ledsna). Klassificering bör dock vara relativt konsistenta över tid i ett land, varför siffror över tid bör kunna återspegla en korrekt trend. Men mellan länder blir det att som att jämföra äpplen med bananer. Vårt syfte är att sprida kunskap till alla. Gör vi det när vi visar upp jämförelsetabeller med icke jämförbara siffror? Borde hela siffertabellen tas bort och ersättas med ett resonemang över omöjlighet jämföra dessa siffror mellan länder? Ytterligare försvårande är mängden källor som visar upp olika siffror, ibland justerade för att ge tex åldersjusterade tal. Och även kartorna på commons är fel. Diskussionen för det specifika fallet kan föras på artikelns diskussionssida, men jag tycker även den principiella frågan är värd en egen diskussion (svajigt indata som i form av sammanställningar kan ge läsaren fel kunskap).Yger (diskussion) 16 april 2015 kl. 10.03 (CEST)

Bra poäng. Problemet är stort även utanför Wikipedia. Något sätt att ta upp allmänt accepterade siffror och samtidigt signalera att det behövs källkritik? Man kanske bör undvika tabeller i sådana här fall. I tabellform blir siffrorna hårda fakta. Om de tas upp i löpande text på formen "socialstyrelsen i Sverige rapporterar ..., de finska myndigheterna, som räknar på ett annat sätt anger för Finland ..." Edaen (diskussion) 16 april 2015 kl. 10.48 (CEST)

Det är ju ett generellt problem med en del dåligt underbyggda artiklar - ofta krävs ganska mycket arbete för att få dem bra - tycker dock att det vore synd att radera hela sidan - då tar man ju bort lite av hela idén med wikipedia - att alla kan vara med och förbättra. En central brasklapp som faktiskt engelskspråkiga wikipedias artikel tar upp är ju att självmord är ett brott med hårda straff i många länder, då blir det ju i många fall extra viktigt att dölja vad det är frågan om - det innebär ju troligen också att alla fall där "brott inte kan styrkas" inte tas med, med all sannorlikhet är man också intresserad av att redovisa en så låg statistik som möjligt.--FBQ (diskussion) 16 april 2015 kl. 11.40 (CEST)

För att inte fastna i en diskussion om mängden felaktigheter (jag tror att ett större problem är all information som saknas) tror jag att det bästa är att arbeta om artikeln till en ordentlig artikel istället för en lista. Som Edaen, alltså.//Hannibal (diskussion) 16 april 2015 kl. 11.52 (CEST)

Artikeln har listform på andra språkversioner också, och jag tror att det är svårt att arbeta bort. Den stora bristen i den svenskspråkiga artikeln är att det inte ges någon som helst förklaring till siffrorna, hur det räknas och de problem som finns med att ta fram statistik. En sådan komplettering måste göras. Tabellen kan behållas, men måste uppdateras och säkerställas mot trovärdig källa. I detta fall bör texten även kompletteras med uppgifter om hur statistiken tagits fram enligt angiven källa.--Historiker (diskussion) 16 april 2015 kl. 19.51 (CEST)

En encyklopedisk artikel som heter Självmordsstatistik borde redogöra för hur statistik över självmord görs upp och diskutera bland annat de problem som tas upp här. Själva tabellen kunde finnas i Lista över länder efter självmordsfrekvens (t.ex. på finska och engelska har artikeln ett sådant namn).

För att listan skall tillföra något gott, jämfört med en extern länk till källan, krävs mycket arbete, som måste göras om alltid när artikeln uppdateras. Det vi kan erbjuda är en översättning och popularisering av resonemanget kring siffrorna. Utan resonemanget finns det stor risk att listan är meningslös vilseledande trivia som jag är starkt emot, jfr infotainment.

Tveksamma siffror i tabellform bör undvikas. Problemet med jämförbarhet är svårt och att kombinera olika källor innebär i de flesta fall egen forskning. Här verkar det ändå som att man har seriösa källor som kan antas ha gjort ett gott arbete – men de kommentarer som rimligtvis fanns om problem med jämförbarheten har lämnats bort (båda källorna är döda länkar).

--LPfi (diskussion) 17 april 2015 kl. 08.54 (CEST)