Wikipedia:Projekt vägar/Motorvägskuriosa
Denna artikel avhandlar kuriosa kring ämnet motorväg
Variabel hastighet[redigera | redigera wikitext]
Den lägsta hastighetsgränsen vägsträckan kan få är 60 km/h. Detta finns på en del håll i Europa, bland annat Storbritannien.
I Österrike ska man på försök införa 160 km/h som hastighetsgräns i bra förhållanden, och variabelt lägre i sämre förhållanden, på A10 (motorväg, Österrike).
Längsta motorvägen?[redigera | redigera wikitext]
Det är oklart vilken som den längsta motorvägen i världen. Det beror bl a på vilka kriterier man använder. Man kan kräva att sträckan har ett och samma vägnummer. I så fall är det nog Interstate 90 i USA (Seattle-Boston), cirka 4900 km, men i USA har man inte klassat vägarna som motorvägar på europeiskt sätt vilket kan utgöra ett visst hinder i dessa sammanhang. Inom Europa är det E15 Calais-Adra, cirka 2270 km, E70 Bordeaux-Belgrad, cirka 2040 km, och E45 Frederikshavn-Cesena, cirka 1920 km, om man räknar efter europavägar.
Räknar man bara med en oavbruten färd på en motorväg så långt som möjligt inom Europa utan att vägen byter standard till annan vägtyp utan hänsyn till nummer, men utan att åka kringelikrokar, så bör man i sådana fall inleda resan i Hamar i Norge. Färden fortsätter då via Oslo och sedan Göteborg till Malmö och Öresundsbron genom Danmark där man åker via Fyn och Jylland och vidare till Tyskland. Där fortsätter resan via Hamburg och Frankfurt och sedan via Lyon i Frankrike mot Spanien via Barcelona, Murcia, Granada, Malaga, och sedan avsluta i Algeciras. Detta blir 4060 km. Då sträckan vid Ljungby i princip är färdig blir det 170 km längre om man kan åker från Gävle istället.
En annan lång väg är Uddevalla-Malmö-Jylland-Hamburg-München-Brennerpasset-Verona-Rom-Messinasundet i Italien, 3230 km.
Ett litet avsnitt av motorvägen genom Bulgarien är ännu under byggnad men nästan färdigbyggd och sträckan är öppen för trafik, trots pågående vägarbeten. Detta gör det det möjligt att åka motorväg till Turkiet nära gränsen till Syrien, 4750 km från Hamar i Norge.
Den längsta nationella motorvägen i Europa är nr 7 i Tyskland, 935 km. Sedan finns nr 3 i Tyskland, 778 km, nr 1 i Italien, 754 km och nr 14 i Italien 744 km. Frankrikes motorvägar är kortare eftersom de är numrerade att gå mellan större städer, inte tvärs igenom landet som nummer 1-9 i Tyskland är tänkta som.
Den längsta motorvägssträckan i Norden med samma nummer är E20, Esbjerg-Malmö-Tollered(Lerum) som är 640 km. Den längsta motorvägssträckan i Sverige är E4 mellan Toftaholm (nära Värnamo) och Gävle. Den är cirka 585 kilometer lång.
Det förekommer ofta på vägkartor, speciellt internationella sådana att sträckor som är skyltade som motortrafikled och på en del punkter inte helt uppfyller motorvägsstandard fullt ut ändå är utritade som motorvägar. De kan också ibland av de nationella myndigheterna räknas som delar av motorvägssträckor. Ibland upplevs de också av trafikanterna som motorvägar eller snarlikt. Exempel på detta är E4 förbi Ljungby eller Sankt Gotthardstunneln i Schweiz. Sträckorna brukar trots detta ofta ha en standard som är snarlik motorvägsstandard. I Spanien finns fyrfältsvägar som ser ut som motorvägar men skyltas med en för Spanien unik skylt. Om dessa sträckor ändå ska räknas med kan man räkna en sträcka från Axmartavlan norr om Gävle och sluta i Algeciras i södra Spanien. Om havsavbrott med färjeförbindelser kan räknas med kan färden gå vidare med färja till Tanger i Marocko. I sådana fall finns motorväg vidare från Tanger via Casablanca till Agadir.
Kort[redigera | redigera wikitext]
Sveriges kortaste självständiga motorvägar är
- Riksväg 28 (Österleden) i Karlskrona cirka 1,5 km.
- Riksväg 30 i Växjö, cirka 3,3 km
Dessutom finns stumpar med förbindelse till andra motorvägar, till exempel
- Riksväg 35 (eg. E4.21) i Linköping, cirka 0,9 km
- Södra Infartsleden i Örebro, cirka 2 km.
Små länder med motorvägar[redigera | redigera wikitext]
Bland de minsta länder som finns som har motorväg tillhör Luxemburg och Cypern.
Högsta och lägsta motorvägssträckorna räknat i meter över havet[redigera | redigera wikitext]
Den högst belägna motorvägssträckan i Sverige räknat i meter över havet är Riksväg 40 strax öster om Ulricehamn vid Hössnamotet. Höjden är ca 300 meter över havet. Det kommer att bli ännu högre på framtida sträckor längre österut när hela sträckan Ulricehamn-Jönköping byggs om till motorväg.
Näst högst kommer E4 strax norr om Gränna, där vägen passerar på cirka 280 meter över havet. Rastplatsen Brahehus ligger något längre norrut, 270 m.ö.h. och 180 m över Vättern, med fin utsikt. Sträckan av riksväg 40 som invigdes 2006 når upp till cirka 270 meter.
Den lägst belägna motorvägen är Tingstadstunneln i Göteborg där E6 passerar runt 15 meter under havet då den går under Göta Älv. Den lägst belägna som inte är i tunnel är E6 i Ljungskile cirka 3,5 meter under havet.
Nordlig gräns[redigera | redigera wikitext]
Det har i Sverige funnits ett beslut i Sveriges riksdag att motorvägar inte skulle finnas norr om Sundsvall med omnejd. I mitten av 1990-talet byggdes ändå en väg av motorvägsstandard från Piteå till Norrfjärden. Denna var skyltad som motortrafikled fram till våren 2003 då den skyltades om till motorväg. Detta är Sveriges nordligaste motorväg. Det finns ytterligare en motortrafikled ännu längre norrut som har fyra körfält och mittremsa, Luleå-Sunderbyn.
Världens nordligaste motorväg finns i Finland mellan Torneå och Kemi: riksväg 29 (65°50' latitud).
Degradering[redigera | redigera wikitext]
E4 mellan Umeå och Stöcksjö var mellan början på 1970-talet och 2000 motorväg. I samband med att E12 fick ny sträckning genom Umeå degraderades sträckan till s.k. Fyrfältsväg då en cirkulationsplats byggdes i anslutning till E12.
Riksväg 50 från Borlänge till Ornäs i riktning mot Falun är en bred fyrfältsväg som byggdes som en motorväg (1960-tal). I samband med att vägrenarna på bron över Dalälven gjordes om till gång- och cykelbanor (tidigt 1990-tal?) degraderades vägen. Sträckan var motorväg tidigare enligt M:s bilatlas från 1971. Hösten 2005 fick också resten av vägen till Falun fyra körfält, men ingenstans är den motorvägsklassad. En mindre väsentlig skillnad mellan Borlänge-Ornäs-sträckan och motorvägar är att den förra har streckade kantlinjer. Mellan Ornäs och Falun finns en trafikplats där påfarterna inte har full motorvägsstandard (accelerationsfält saknas). Det finns dock motorvägsskyltade vägar som saknar accelerationsfält såväl i Sverige som i andra länder i Europa.
Dag Hammarskjöldsleden (Länsväg 158) i Göteborg var motorväg från det den byggdes i slutet på 1960-talet, till slutet på 1990-talet, då den degraderades. Det byggde nog på en princip att undvika stadsmotorvägar, i samband med att Söderleden och Västerleden byggdes om till motorvägar utan att skyltas som det. Senare har Dag Hammarskjöldsleden försetts med en trafikljuskorsning en bit från norra änden.
Söderköpingsvägen (E22) i Norrköping var mellan 1969 och 7 augusti 2006 motorväg. Den gick mellan Navestad i Norrköpings södra utkant fram till stadskärnan. I samband med att en cirkulationsplats byggdes i anslutning till Söderleden, degraderades vägen. Frånsett cirkulationsplatsen vid Söderleden håller vägen fortfarande motorvägsstandard. Dock är alla gröna motorvägsskyltar ersatta av blåa diton. Det motorvägsskyltade avsnittet var enbart cirka 3,5 km
Mest trafikerad[redigera | redigera wikitext]
Sveriges mest trafikerade motorväg är Essingeleden i Stockholm (med 4+4 körfält). I augusti 2007 körde cirka 170 000 fordon dagligen på leden. Därefter kommer Kungsbackaleden i Göteborg, där sträckan från Tingstadstunneln och ned till Olskroksmotet trafikeras av runt 140 000 fordon dagligen. Det är svåra köer på båda ställena. Det har gjorts kapacitetshöjningar efter hand, t.ex. att måla om Essingeleden från 3+3 till 4+4 körfält. Trafikmängden har ökat så att det är svåra köer ändå.
Som Europas mest trafikerade motorväg har ringvägen runt London (M25) nämnts, med som mest 196.000 fordon/dag. Den har 3+3 eller 4+4 körfält. Enligt [1] är A4 nära Paris mest trafikerad med 257.000 fordon/dag [2]. Även ringvägen runt Moskva (Moskvas ringled) har nämnts som mest trafikerad och den har 5+5 körfält. Även Boulevard Périphérique, ringmotorvägen runt centrala Paris har nämnts som mest trafikerad (3+3 eller 4+4 körfält), liksom motorväg A100 i Berlin (3+3 med 191.000/dag).
I USA och Kanada finns vägar med betydligt mer trafik än så. Till exempel Ontarioväg 401 i Toronto, som har 9+9 körfält som bredast, och ändå köer. Den har enligt engelska Wikipedia som mest 498.000 fordon per dygn[1]
Boende inom en trafikplats[redigera | redigera wikitext]
I åtminstone två fall har det i Sverige funnits/finns trafikplatser med bostäder inom trafikplatsen. Det ena fallet var trafikplats Djurhagshus utanför Helsingborg där dåvarande E4 och motorvägen E6 möttes fram till trafikplats Kropp invigdes 1978. Det var en kaotisk trafikplats där Sveriges största vägar korsade varandra. Att huset fick stå kvar berodde på att ägaren vägrade att sälja huset till Vägverket när trafikplatsen byggdes på 1950-talet. Trafikplatsen byggdes redan från början som ett provisorium inför byggandet av trafikplats Kropp och trafikplatsen revs efter att trafikplats Kropp färdigställdes.
Det andra fallet är Valnäsmotet på E18/E45 utanför Segmon. Trafikplatsen, som på flera sätt är okonventionellt utformad och täcker en väldigt stor yta, har en bondgård inne i ett skogsparti mellan avfarten till E45 söderut och E18 mot Oslo. Förklaringen är att familjen som bor här vägrade att sälja sin gård när Vägverket skulle bygga ut E18 till motorväg i början av 1990-talet så Vägverket gick med på att ändra planerna för att familjen inte skulle störas alltför mycket av den nya vägen. För den som åker E45 söderut och svänger av vid avfarten i trafikplatsen möts av en korsning där vägen till vänster leder till gården och vägen till höger till en enskild väg. Ursprungligen skulle det varit ett vanligt vägskäl för dem som skulle in till den enskilda vägen.
I Gentofte kommun, Danmark finns det ett bostadshus och ett företag och bilparkeringar inom de två klöverbladen på Motorvejskryds Kgs. Lyngby, E47/väg 201. Det är bullerskydd och planskilda förbindelser till dessa områden (dock inte förbindelse direkt till motorvägen), vilket gör att förhållandet inte märks så tydligt på plats. Formellt ingår även väg 19:s förbindelse i Motorvejskryds Kgs. Lyngby, vilket om det räknas skapar en yta på 18 hektar inom motorvägskorsningen, innehållande flera hyreshus, och Jægersborgs järnvägsstation.