Fyrfältsväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
E4 norr om Söderhamn. Idag är sträckan Söderhamn-Enånger skyltad som motortrafikled (tidigare motorväg), men från början var vägen enbart klassad som fyrfältsväg. När vägen invigdes var den Sveriges första fyrfältsväg.
Så kallad dual carriageway längs A2 i Storbritannien. Sträckan är officiellt vanlig landsväg och inte skyltad motorväg. Bland annat saknar sträckan vägren, vilket denna vägtyp ofta gör. Ofta sker korsningar genom planfria trafikplatser med accelerationsfält, men ibland sker dessa genom rondeller. Bashastigheten på dessa vägar är samma som för vanliga landsvägar, dvs. 96 km/h.
Dual carriageway längs A20 mellan Folkestone och Dover, Storbritannien. I Storbritannien används blå skyltar på motorvägar, men då sträckan officiellt är vanlig landsväg är skyltarna gröna.

En fyrfältsväg är en väg med fyra körfält, två i varje riktning, som inte är motorväg. I Trafikverkets terminologi, åtminstone under planerings- och byggfasen, avses en fyrfilig väg som inte uppfyller motorvägens standard, och som saknar vägren.[källa behövs] Termen är i officiella sammanhang relativt ny, sedan 1990-talet.[källa behövs] Termen 2+2-väg har också använts på senare år. Vägar med fyra körfält som inte är motorväg har dock funnits i många år i Sverige. Huruvida en väg har eller saknar en särskild fil för havererade fordon saknar betydelse för frågan om vägen skall anses motorväg eller inte. Det finns i åtskilliga länder motorvägar som saknar sådan fil liksom det i många länder finns icke motorvägar och motortrafikleder med sådan fil.

Olika typer[redigera | redigera wikitext]

Det finns några typer av fyrfältsvägar:

1. Den mer påkostade varianten (kan vara 18,5 meter bred) är byggd som en motorväg och saknar plankorsningar. Dessa är ofta skyltade som motorvägar. De är smala motorvägar helt enkelt, "Snålmotorväg". Avgörande för typ av skyltning kan vara av- och påfarternas utformning, utformning av busshållplatser och vilken hastighet man finner rekommendabel samt var i landet man befinner sig, då det är länsstyrelserna som beslutar om motorvägsskyltning.[källa behövs] Denna typ av fyrfältsväg är ganska ny i Sverige.[källa behövs] En väg tänkt att skyltas som motorväg har tidigare alltid byggts med full bredd.[källa behövs] I vissa städer, särskilt Göteborg, finns sådana vägar som nästan uppfyller de fulla breddkraven men som inte skyltas som motorväg.[källa behövs] Detta eftersom man helst inte vill ha stadsmotorvägar.[källa behövs] I Danmark och särskilt Tyskland finns äldre motorvägar utan vägren, exempelvis E47 närmast Rödby.

2. En del är lite enklare än den förra typen och kanske med enkelt gjorda av- och påfarter utan ramper, och passar egentligen inte för att vara motorväg. De är ändå planskilda och skyltas ofta som motortrafikleder. Sträckan Söderhamn-EnångerE4 är sådan men har ändå senare skyltats som motorväg, vilket skapat kritik.[källa behövs] I oktober 2011 skyltades sträckan om till motortrafikled[1].

3. En tredje typ är en typ som funnits under många år i Sverige. De har en enklare standard, med normala plankorsningar, eller blandat plankorsningar och planskilt. Däremot har de närapå full bredd. De har byggts så eftersom trafikmängden varit för hög för en landsväg, men för låg för en motorväg. Stadsvägar räknas inte in i denna kategori.[källa behövs] Man har märkt att även om mötesolyckorna försvunnit finns det många korsningsolyckor och singelolyckor.[källa behövs] Sådana vägar byggdes på 50/60-talet, men knappast senare, åtminstone inte utanför städer. Många sådana vägar har byggt om till motorvägar. Exempel: E20 söder om Alingsås och E45 norr om Göteborg.

4. En ny typ av fyrfältsväg (15,75 och 16,5 meter breda) liknar den föregående men är smalare och har stålvajerräcke i mitten och normala plankorsningar.[källa behövs] I vissa fall har de istället speciella avfarter för vänstersväng enligt en princip som kallas Spanska svängen. Den dåliga sikten genom räcket kan göra vänstersvängar till och från vägen till ett problem.[källa behövs]

Dessa enklare fyrfiliga vägar är officiellt enbart klassade som landsvägar. Däremot är de enbart upplåtna för motorfordon och därför är det förbjudet för gående, cykel, moped eller traktor etc. att använda dessa vägar.[källa behövs] De smala körfälten gör det farligt för dem.

5. Det finns mängder med rena stadsgator med fyra körfält, men det är inte dessa som avses med "fyrfältsväg", ens om de är genomfartsleder.[källa behövs]

Vägar av dessa typer finns i de flesta länder i Europa, men det brukar inte vara någon formell klass av vägar.[källa behövs] Vägar skyltade med motortrafikled-skylten utanför Sverige har ofta men absolut inte alltid fyra körfält med mittremsa.[källa behövs]

I Spanien finns en officiell vägtyp "Autovía", med en Spanien-unik skylt som visar vilka vägar som är det.[källa behövs] "Autovía" kan lämpligen översättas "fyrfältsväg".[källa behövs] Se mer i artikeln Lista över motorvägar i Spanien.

Se även artikeln 2+1-väg.

Lista över fyrfältsvägar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Typsektion för svensk 2+2-väg, 18,5 meter bred. Flacka säkerhetszoner skall kunna bära för uppställning av havererade fordon.
E4:an (avfart 206) genom Söderhamn, där Sveriges första fyrfältsväg öppnades för trafik 1999.[källa behövs]

Nedan listas några av Sveriges fyrfiliga men ej motorvägs- eller motortrafikledsklassade vägsträckor (exklusive fyrfiliga stadsgator. Stadsgata är gata med täta korsningar och trottoarer).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.larm-soderhamn.se/2011/10/05/motorvag-blev-motortrafikled/