Wrocław

Redigera länkar
Från Wikipedia
Version från den 5 juni 2014 kl. 22.58 av Bothnia (Diskussion | Bidrag) (snyggare karta)
 Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2013-11)
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.
Uppslagsordet Breslau leder hit. För fartyget, se SMS Breslau.
Wrocław
Stad
Flagga
Stadsvapen
Motto: Wrocław — Miasto spotkań / Wrocław — the meeting place
Land Polen Polen
Vojvodskap Nedre Schlesiens
Höjdläge 111 m ö.h.
Koordinater 51°07′N 17°02′Ö / 51.117°N 17.033°Ö / 51.117; 17.033
Area 293 km²
Folkmängd 632 996 (31.12.2010)
Befolkningstäthet 2 160 invånare/km²
Borgmästare Rafał Dutkiewicz
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 50-041 – 54-612
Riktnummer (+48) 71
Registreringsskyltsbokstav DW
Geonames 7531292
Wrocławs läge i Polen.
Wrocławs läge i Polen.
Wrocławs läge i Polen.
Webbplats: www.wroclaw.pl
Wrocław i Nürnbergkrönikan 1493
Vy över staden, 1600-tal
Wrocław 1736

Wrocław ['vrɔʦwaf] (tyska: Breslau) är en stad i Centraleuropa i västra Polen. Den ligger vid floden Oder (polskt namn: Odra) och dess fyra bifloder (Oława, Widawa, Bystrzyca, Ślęza). Staden är ett industri-, utbildnings- och kulturcentrum och har 632 996 invånare (2010). Kommunen har en areal på 292,9 km². Staden är den historiska huvudstaden i Schlesien och Nedre Schlesien och den nuvarande huvudstaden Nedre Schlesiens vojvodskap. Här finns sedan 1877 ett svenskt honorärkonsulat (som dock var nedlagt åren 1945-98).[1]

Staden blir europeisk kulturhuvudstad 2016 tillsammans med San Sebastián.

Historia

Förhistoria

De äldsta spåren av bosättningar dateras till för 300 000 år sedan (arkeologiska utgrävningar 1996 i förorten Krzyki). Då stadens läge är vid två uråldriga handelsvägar mellan Västeuropa och Svarta havet respektive mellan Östersjön och Donaudeltat, var det naturligt att den dussin öar med färje- och fiskeläge utvecklades så småningom till en ö-stad. Redan vid 1500 f.Kr. var dessa handelsvägar väletablerade för salt- och bärnstenshandel. I Wroclaw korsades två stora handelsvägar - Via Regia och Bärnstensvägen. Under det första årtusendet e.Kr. pågick en form av folkvandring och slaviska, germanska stammar dominerade området.

Åren 1000–1900

Stadens tidigaste historia är tämligen okänd, men den nämns som biskopssäte redan kring år 1000. Staden äldsta delar låg på öarna Saninsel, Dominsel, Burgerwerder med flera, som under äldre medeltiden underlättade övergången av Oder för de tyska och slaviska köpmännen. När handelsplatsen växte på 1100- och 1200-talen vingades bebyggelsen dock över på det sydväst om öarna liggande, av Ohle kringflutna området "Altstadt". Breslau blev 1163 huvudstad i ett självständigt hertigdöme under de sachsiska hertigarna, och förstördes 1241 av mongolerna. Staden övergick 1327 till Böhmen och 1526 till det Habsburgska Österrike. Fram till 1742 hade staden betydande självständiga rättigheter, då Schlesien avträddes av Maria Teresia av Österrike till Preussen och Breslau blev huvudstad i den preussiska provinsen Niederschlesien. Innevånarna övergick 1523 till protestantismen. Då det Tyska riket uppstod 1871 blev staden en del av det vi idag kallar Tyskland.

De av Ohle bildade gamla vallgravarna ingenfylldes först 1866, men den gamla ringmuren och övriga befästningar revs redan 1807-13. [2]

Efter första världskriget

Eftersom befolkningen i större delen av Schlesien (polska Śląsk) till övervägande del var tyskar förblev Breslau med omnejd en del av Tyskland efter första världskriget. Staden som nu ligger i Polen omfattades alltså inte av Wilsondoktrinens 13:e punkt efter första världskriget, ej heller av det slutliga Versaillesfördraget 1919, vilka möjliggjorde återupprättandet av den polska nationen. Polsktalande territorier inom det gamla Kejsardömet Tyskland (1871-1918), den gamla dubbelmonarkin Österrike-Ungern samt f.d. Tsarryssland avträddes däremot 1919-1921 för att bilda det nya Polen.

Den största stad Tyskland förlorat

Omedelbart före andra världskriget var Breslau Tysklands fjärde största stad jämsides med Köln. Invånarantalet uppgick 1933 till 625 198 invånare [3]. Större tyska städer var endast Berlin, Hamburg och München. Breslau är därmed den största stad Tyskland förlorat i samband med världskrigen.

Andra världskrigets slut

Under andra världskriget utsattes staden för brittiska och amerikanska bombanfall, men eftersom avståndet från flygplatserna i sydöstra England var förhållandevis långt, var staden inte lika ödelagd som många andra tyska städer. Men under den sovjetiska slutoffensiven mot Berlin (som startade den 14/1-1945) blev staden belägrad av röda armén

Staden förklarades då av nazisterna som Festung (fästning) och skulle stå emot Röda Arméns offensiv och köpa tid för försvaret av centrala Tyskland. Det resulterade i att staden med sina 200 000 invånare (som fanns kvar, merparten hade hunnit fly undan röda arméns framfart vintern 1945) blev inringad i mitten av februari 1945. Den slutgiltiga kapitulationen skedde 6 maj 1945. Efter kapitulationen och efter Röda Arméns grova plundring och nerbränning var staden förstörd till 70%.

Den etniska rensningen 1946-47

De flesta kvarvarande tyskarna deporterades av Sovjetunionen från och med 6 juli 1945 till väster om floderna Oder och Neisse (till den sovjetiska ockupationszonen av Tysklands nya gränser). Samtidigt som stort antal krigsflyktingar var i rörelse - andra tyskar från hela Schlesien, Hinterpommern och Ostpreussen samt sudettyskar från Böhmen (en del av Tjeckoslovakien), polacker utkörda från sitt lands östra delar och återvändande från arbetsläger i Tyskland. NKVD deporterade cirka 30 000 personer av polsk härkomst från Schlesien till Gulag för att, 1946-1947, frakta de få överlevande till Frankfurt an der Oder. Med falska dokument lät man dem sedan återvända från fångenskap i Tyskland.

Efter Potsdamkonferensen blev Breslau och nära nog hela Schlesien anslutet till Polen (ett mycket litet område i sydöstra Tyskland kring staden Görlitz återstår som tyskt territorium). Breslau fick namnet Wrocław, och Niederschlesien blev landskapet Dolny Śląsk. Under tiden fram till 1948 pågick tvångsförflyttningarna av polacker från f.d. östra Polen, som annekterats av Sovjetunionen. Under Potsdamkonferensen vidhöll nämligen Stalin att den gamla demarkationslinjen mellan Tyskland och Sovjetunionen (vilken gällde från september 1939 till juni 1941) som Nazityskland och Sovjetunionen undertecknat den 23/8 1939, den ökända s.k. Molotov-Ribbentroppakten, skulle ligga till grund för Sovjetunionens västgräns. Att Polen erövrats av båda länderna hade inte den ringaste betydelse även om Churchill protesterade. Men då kommunistskräcken ännu ej hade nått USA vid tiden för Potsdamkonferensen, och den nya stormaktens nytillträdde president Harry Truman fortfarande hade Japan kvar att besegra sommaren 1945, hjälpte Churchills ord föga. Här skall man också komma ihåg att Storbritannien och Frankrike faktiskt hade förklarat Tyskland krig den 3/9 1939 för Polens skull. Men slutresultatet av Potsdamkonferensen blev både att Europas största etniska rensning genom tiderna blev ett faktum, där hela Polen bokstavligt talat flyttades västerut till gagn för Sovjetunionen och dess paranoide ledare Josef Stalin.

Som kompensation fick Polen halva Ostpreussen, Danzig, Hinterpommern, Niederschlesien (inklusive dess huvudstad Breslau) och Oberschlesien (Tysklands näst största industriområde efter Ruhrområdet) samt ett område mellan Poznan och Berlin.

Invånarna från de polska kulturstäderna Lwów och Wilno/Vilnius tvångsplacerades då i det nya kommunistiska men också polska Wrocław. De f.d. polska städerna Lwów och Wilno blev istället Lviv i Ukraina samt Litauens nuvarande huvudstad Vilnius, men båda dessa stater ingick i Sovjetunionen 1945. Det uppskattas att uppemot 30 miljoner människor tvingades flytta från sin hembygd under åren 1945-49. Tio miljoner av dessa var tysktalande, men majoriteten var det faktiskt inte. Den stalinistiska omflyttningsprocessen åren närmast efter andra världskrigets slut brukar annars "gömmas" som att det var ett "straff för Tyskland". Att det huvudsakligen drabbade andra folk som polacker, rutener (ukrainare), vitryssar, slovaker, ungrare, rumäner, finnar (som fick lämna Karelen och Petsamo) och balter omnämns sällan.

Wrocławs återuppbyggnad

Direkt efter kriget kunde den sargade industrin endast anställa 30 000 arbetare. Under sexårsplanen 1950-56 fokuserade man på att rekonstruera industrin och skapade i Wrocław ett av Polens industriella centra för lättare industri. Under 1950- och i början på 1960-talet var bombade husruiner i citykärnan fortfarande en vanlig syn. Under 1960/70-talet var tillverknings- och metallindustrin den största arbetsgivaren (29%), följd av livsmedel- och byggmaterialindustrierna.

Efter år av stagnation och politisk oro föll kommunismen 1989 och den införda marknadsekonomin gick hårt åt mot många olönsamma och omoderna företag i staden, med nedläggning eller uppsägningar som följd. Inför och i samband med Polens inträde i EU gjordes stora utländska investeringar och uppköp i regionen för att tillvarata den billiga arbetskraften.

Staden har universitet sedan 1702 då kejsar Leopold I:s Jesuitkollegium grundades, och efter 1811 som sekulärt universitet. Staden fick 1910 teknisk högskola och 1929 blev Breslau ärkebiskopssäte. Under polska tiden, efter 1945-46 är Wrocław fortfarande ärkebiskopssäte.

Kultur

Wrocław-Operan
  • Opera Wrocławska
  • Witold Lutosławski-Filharmonin
  • Panorama Racławicka, 15 x 114 m målning av Wojciech Kossak (1857-1942) föreställande slaget vid Racławice (4 april 1794) mellan polska upprorsmän under Tadeusz Kościuszko och ryska armén.
  • flera teatrar (ca 26)
  • flera museer (ca 21), bl.a. Nationalmuseet med äldre och modern konst.
  • flera gallerier

En återkommande musikfestival är Wratislavia Cantans som från att ha varit en festival med tonvikt på oratorier, kantater och äldre musik har fått en större bredd inom konstmusiken.

Sevärdheter

Rådhuset
Wrocławs multimediafontän
  • Utställnings- och evenemangshall - Hala Ludowa (Jahrhunderthalle) från 1913 - UNESCO Världsarv
  • Rådhuset från 1300-1500-talet med astronomiskt ur från 1569
  • Rådhustorget och Salttorget
  • Wrocławoperan, Opera Dolnośląska, finns i teaterbyggnaden som uppfördes av Carl Ferdinand Langhans
  • Dominsel (Tumskaön) med Johanneskatedralen, grundlagd 1244 men huvudsakligen fullbordad 1290-1330
  • Sankt Elisabethskyrkan, byggd omkring 1245 och ombyggd på 1300-talet.
  • Sankt Magalenekyrkan, grundlagd 1226 och färdigställd på 1350-talet.
  • Domkyrkan på Dominsel, grundlagd 1244 men huvudsakligen färdigställd 1290-1330
  • Kreutzkirche, grundad 1288
  • Sandkirche på Sandinsel, grundad omkring 1330
  • Matthiaskyrkan, uppförd av jesuiterna 1728-40
  • Universitetsbyggnaden och Leopold-aulan
  • Panorama Raclawicka med panoramamålningen Slaget vid Raclawice målad 1894.
  • Järnvägsstation i nygotisk stil (av W. Grapow 1855-57)
  • Vallgraven med parken som omsluter stadskärnan (Wrocław är en grön stad med 25m² grön areal per invånare).
  • Park Szczytnicki och den där belägna japanska trädgården (öppen från april till oktober)
  • Det finns 12 öar och mer än 130 broar, varav den högsta är 122 meter hög, samt 5 floder (Oder/Odra, Oława, Ślęza, Bystrzyca och Widawa)

Sport

Municipal Stadium

Den största idrottsföreningen i staden är Śląsk Wrocław.

Wroclaw var värd Europamästerskapet i basket för herrar 1963, Europamästerskapet i basket för herrar 2009, Europamästerskapet i basket för damer 1999, Europamästerskapet i fotboll 2012, är värd för World Games 2017.

Varje år i staden värd ett Wroclaw Marathon.

Näringsliv

  • Arbetande 139 100 (varav 123 500 privatanställda)
  • Registrerade arbetslösa 33 900 (3000 akademiker, 10 000 gymnasial nivå)

Utländska investeringar tog fart i och med Polens inträde i EU och outsourcing-/offshore-trenden.

Berömda personer härstammande från Breslau/Wrocław

Nobelpristagare

Befolkningsutveckling

Folkmängd:[4]

  • 1910: 528 000
  • 1933: 625 198 [5]
  • 1940: 615 000
  • 1946: 171 000
  • 1950: 304 000
  • 1958: 355 000
  • 1966: 481 000
  • 2003: 638 000
  • 2007: 689 280

Kommunikationer

Flygplats

I stadens internationella Wrocław-Copernicus flygplats.

Järnvägar

Järnvägsstation (Wrocław Główny) är en viktig järnvägsknut i Polen. Från denna station avgår tåg till stora delar av Polen och även Europa.

Vägar

Vägstandarden i Wrocław är gott skick. Wrocław går motorväg A4. Avsnittet från Berlin till Wrocław är byggd redan under 1930-talet som en del i det då tänkta tyska motorvägssystemet. Motorvägen blev sedan polsk då området övergick till Polen. Under senare år har stora renoveringsarbeten pågått på denna motorväg som i praktiken fungerar som en polsk länk till det tyska motorvägsnätet.

Översvämningarna

Staden har drabbats av flera stora översvämningar då Odra / Oder svämmat över: 1179, 1454, 1464, 1501, 1515, 1595, 1729, 1736, 1785, 1804, 1813, 1829, 1834, 1854, 1903, 1997 och 2010. Vid översvämningen 1997 var de lägre belägna delarna av stadskärnan under vatten.

Litteratur och källor

  • Norman Davies, Roger Moorhouse Microcosm. Portrait of a Central European City, Random House 2002, ISBN 0-224-06243-3
  • Wanda Roszkowska A Guide to Wrocław Sport i Turystyka, Warszawa 1970

Referenser

  1. ^ http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Warszawa/Kontakt/Ambassaden--konsulat/#WrocBaw
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
  3. ^ Nordisk Familjebok, supplementet, band 21 av 23, 1938, artikel "Breslau"
  4. ^ NE2000 (Wroclaw, 1&2 Världskrig), NF 30-t (Breslau, Woodrow Wilson, Världskriget), "Tredje Rikets Uppgång Och Fall", W.Shirer
  5. ^ NF 30-t, supplementet, band 21, artikel "Breslau"

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wrocław&oldid=25266561”