Praktejder: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 2: Rad 2:
| name = Praktejder
| name = Praktejder
| status = LC
| status = LC
| status_ref = <ref name="IUCN">{{IUCN2013.1|assessors=[[BirdLife International]]|år=2012|id=22680409|titel=Somateria spectabilis|hämtdatum=7 januari 2014}}</ref>
| status_ref = <ref name="IUCN">{{IUCN2016.1|assessors=[[BirdLife International]]|år=2016|id=22680409|titel=Somateria spectabilis|hämtdatum=15 februari 2017}}</ref>
| image = Somateria spectabilis (King Eider - Prachteiderente) - Weltvogelpark Walsrode 2012-16.jpg
| image = King Eider (Somateria spectabilis) (13667616745).jpg
| image_caption = Praktejder; [[Adult]] ♂.
| image_caption = [[Adult]] hane.
| range_map =
| range_map =
| range_map_caption =
| range_map_caption =
| image2 =
| image2 = King Eider RWD.jpg
| image2_caption =
| image2_caption = Adult hona.
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| domain = Eukaryota
Rad 29: Rad 29:
| species = S. spectabilis
| species = S. spectabilis
| taxon = Somateria spectabilis
| taxon = Somateria spectabilis
| taxon_authority = [[Carl von Linné|Linné]]
| taxon_authority = [[Carl von Linné|Linné]], 1758
| date = [[1758]]
| synonyms =
* ''Anas spectabilis''<small> Linné, 1758 ([[protonym]])</small>
}}
}}


'''Praktejder''' (''Somateria spectabilis'') är en stor [[andfåglar|andfågel]] som tillhör underfamiljen [[Merginae]]. Den häckar utmed norra halvklotet arktiska kuster, i Europa, Nordamerika och Asien. Den tillbringar mesta tiden i marina ekosystem och flyttar till arktisk tundra för att häcka i juni och juli. Den lägger fyra till sju ägg i en uppskrapad grop direkt på marken, fodrad med gräs och dun. Den är en utpräglad flockfågel utanför häckningstid och kan bilda flockar på tusentals fåglar.
'''Praktejder''' (''Somateria spectabilis'') är en [[fåglar|fågel]] som tillhör underfamiljen [[Merginae]].

== Systematik ==
Praktejdern beskrev första gången vetenskapligt 1758 av [[Carl von Linné]] i tionde upplagan av hans verk ''[[Systema Naturae]]''. Han placerade den då, tillsammans med alla andra änder i släktet ''[[Anas]]''.<ref name="HBW621">Carboneras (1992) s:621</ref> 1819 flyttade [[William Elford Leach]] alla de större ejdrarna till det egna släktet ''[[Somateria]]''.<ref name="ITIS">{{cite web | title = ITIS Report: ''Somateria'' | url = http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=175160 | publisher = [[Integrated Taxonomic Information System]] | accessdate = 13 May 2015}}</ref> Den är mycket närbesläktad med övriga ejdrar och det förekommer att den [[hybrid (biologi)|hybridiserar]] med vanlig [[ejder]].<ref name="Trefry">{{cite journal | journal = Arctic | title = A Common Eider X King Eider Hybrid Captured on the Kent Peninsula, Nunavut | first = Sarah A. | last = Trefry | first2 = D. Lynne | last2 = Dickson | first3 = Andrea K. | last3 = Hoover | volume = 60 | issue = 3 | pages = 251–254 | date = September 2007 | registration = yes | jstor = 40512893}}</ref> Trots sitt mycket stora utbredningsområde är den [[monotypisk]], det vill säga att den inte delas upp i några underarter.<ref name="HBW621" />


== Utseende och läte==
== Utseende och läte==
[[Fil:Somateria spectabilis1.jpg|thumb|right|Adult ♀]]
Praktejdern är något mindre än [[ejder]]n (''Somateria mollissima''). Hanen är oförväxlig med sin svartfärgade kropp, det vita bröstet och det brokigt färgade huvudet. Honan har brun fjäderdräkt, men kan genom storlek och kroppsbyggnad lätt skiljas från andra andfåglar förutom andra ejdrar. Huvudet är kortare än hos ejdern.


Praktejdern är en stor andfågel, dock något mindre och kompaktare än [[ejder]]n, och dess näbb är mindre. Den mäter 55–63&nbsp;cm, har ett vingspann på 87–100&nbsp;cm och väger 1,5–2,01&nbsp;kg.<ref name="FG">Svensson ''et al.'' (2009) s:36–37</ref><ref name="Brazil">Brazil (2009) s:64–65</ref> Adult hane i [[praktdräkt]], som han bär mellan november och juni,<ref name="Staav">Staav & Fransson (1991) s:87–88</ref> är omisskännlig med klarorange näbbknöl i pannan, korallröd näbb, vit kind med grön ton närmast ögat, ljust puderblå fylligt rundad hjässa och nacke, laxrosa hals och bröst, och i övrigt kontrastrik svartvit fjäderdräkt med tydligt vit framrygg, svart buk, svarta skuldror, svart stjärt med två vita fläckar på sidan av den svarta [[övergump]]en, och vita [[vingtäckare|vingtäckarfält]] på de i övriga svarta vingovansidorna. På den liggande fågeln syns två uppstående mindre trekantiga "segel" på de svarta skuldrorna.<ref name="FG"/>
Hanens läte är ett djupt hoande.
[[Fil:Somateria spectabilis, Akranes 6.jpg|thumb|left|Hane i första årets vinterdräkt, i mars på Island.]]
Honan är svårare att skilja från ejdern men är som sagt något mindre och kompaktare och har mindre och mörkare näbb. Honan har uppåtböjda "mungipor" vilket ger den ett snällt uttryck". Fjäderdräkten är brun, ofta något varmare rostbrun än hos den adulta ejderhonan och den mörka teckningen på fjädrarna är mer vinkelformiga. Även honan uppvisar "segel" på ryggen, om än mindre än hanen.<ref name="FG"/>

Hos den adulta hanen i [[eklipsdräkt]] krymper näbbknölen, som dock fortfarande är orangegul och de kraftiga pastellfärgerna försvinner. Bröstet, hjässa och nacke är melerat i brungrått. I övrigt är den mörk, men behåller sina vita täckarfält på vingovansidan.<ref name="FG"/> [[Juvenil]]en är lik honan men än mer lik ejdern eftersom fjäderdräkten ofta saknar den varmare tonen och inte har så tydligt bågformig mörk teckning på fjädrarna.<ref name="FG"/>
[[Fil:Somateria spectabilis, Sterling NY.jpg|thumb|Hona i första årets vinterdräkt, i november utanför New York.]]
=== Läte ===
Praktejdern är mer tystlåten än vanlig ejder. Hanen har ett djup vibrerande hoande läte och när flera hanar ropar tillsammans kan det påminna om [[orrspel]].<ref name="FG"/> Praktejderhonan har ett skrockande läte som påminner om ejderns.<ref name="FG"/>


== Utbredning ==
== Utbredning ==
Praktejdern häckar längs de [[arktis]]ka kusterna i nordöstra [[Europa]], [[Asien]] och [[Nordamerika]]. Den övervintrar lite längre söderut i [[Norge]] och östra [[Kanada]], där den i passande kustvattensamlingar också kan bilda stora grupper.
Praktejdern förekommer [[Cirkumpolär (biologi)|cirkumpolär]] på norra halvklotet. Arten avlöser ejdern norrut och häckar längs [[arktis]]ka kuster utmed [[Grönland]], [[Svalbard]], i norra [[Europa]], norra [[Asien]], [[Alaska]] och nordöstra [[Kanada]].<ref name="Staav"/> Den häckar vanligtvis inte i Skandinavien men ett fåtal häckningar har konstaterats i Norge.<ref name="Staav"/>

Den övervintrar i arktiska och subarktiska marina miljöer, främst [[Berings hav]], östra [[Kanada]], Grönlands västkust, [[Island]] och norra Norge. Den kan bilda mycket stora vinterflockar, exempelvis uppemot 100&nbsp;000 fåglar utanför Grönlands västkust är observerade.<ref name="IUCN"/> Mellan oktober och mitten av april förekommer det talrikt med övervintrande praktejder utefter Norges kust. Förmodligen rör det sig om fåglar som häckar vid Svalbard, [[Novaja Zemlja]] och norra Ryssland.<ref name="Staav"/> Det förekommer också årligen övervintrande individer utanför [[Skottland]], [[Kamtjatka]] och nordöstra USA:s kuster. Ickehäckande ungfåglar översomrar ofta söder om häckningsområdena eller stannar närheten av vinterkvarteren, exempelvis vid kusterna av [[Finnmark fylke|Finnmark]].<ref name="IUCN"/><ref name="Staav"/>


===Förekomst i Sverige===
===Förekomst i Sverige===
Arten är ovanlig i Sverige, men ses regelbundet under perioden mars till maj.<ref name="Staav"/> Den ses oftast i flockar av vanlig ejder men på [[Gotland]] observerades 1986 en ren flock på 21 fåglar, varav 14 honor.<ref name="Staav"/> Antalet observationer ökade mot slutet av 1980-talet då det årligen observerades närmare 100 individer, främst kring Sveriges södra kuster.<ref name="Staav"/> Vanligast observeras hanar i Sverige, vilket nog beror på att honor är svårare att urskilja från vanlig ejder.<ref name="Staav"/>
Den är ovanlig i Sverige, men ses på höst och vårflyttningen. Antalet observationer har ökat de senaste tio åren. Detta kan bero på att fler skådare uppmärksammar den snarare än att den skulle ha ökat.


== Ekologi ==
== Ekologi ==
=== Habitat och häckning ===
Den dyker efter [[kräftdjur]] och [[blötdjur]] och tycker särskilt om [[musslor]]. Boet byggs på [[tundra]]n nära havet. Honan lägger 4-6 ägg.
[[Fil:King Eiders.jpg|thumb|300px|Praktejder i sitt häckningshabitat i juni i Alaska.]]
[[Fil:King Eiders and freighter.jpg|thumb|300px|Praktejder i vinterkvarter i februari.]]
Praktejdern häckar i juni och juli på en mängd olika [[Tundra|tundrahabitat]]. Den placerar vanligtvis sitt bo väl skiljt från andra häckande praktejdrar men sällsynt förekommer det löst sammanhängande kolonier.<ref name="IUCN"/> Den häckar i närheten av sötvatten, som sjöar, gölar eller [[myrmark|myrar]] i närheten av kusten, men även på öar i deltaområden.<ref name="Staav"/> Mycket sällsynt häckar den på öar utmed kusten.<ref name="Staav"/> Den lägger fyra till sju ägg i en uppskrapad grop direkt på torr mark. Boet fodras med gräs och dun från den egna kroppen. Honan ruvar äggen själv i 22–23 dagar<ref name = "AllBirdsLife">{{cite web | title = All About Birds: King Eider Life History | url = http://www.allaboutbirds.org/guide/King_Eider/lifehistory | publisher = Cornell Lab of Ornithology |accessdate = 25 May 2015}}</ref> och honorna tar sedan kollektivt hand om ungarna.<ref name=BOC>{{cite book |last=Godfrey |first=W. Earl |date=1966 |title=The Birds of Canada |location=Ottawa |publisher=National Museum of Canada |page=77}}</ref> Under första perioden med dunungarna föredrar den grunda vatten med uppstickande vattenvegetation för att sedan flytta till mer salthaltiga vatten där ungarna genomför sin första [[Ruggning (biologi)|ruggning]].<ref name="IUCN"/>

Snart efter att äggen är lagda samlas hanarna i stora flockar och flyttar till kustområden med god födotillgång inom den [[bentiska zonen]], för att [[Ruggning (biologi)|rugga]] till [[eklipsdräkt]].<ref name="IUCN"/> De befinner sig där under perioden juli och augusti i skyddade kustområden som kan ligga mer än tusen mil från häckningsplatsen.<ref name="IUCN"/>

Senare anländer honorna och ungarna varefter de flyttar tillsammans för att tillbringa vintern i djupa havsområden in närheten av iskanten eller i kustområden med grundare vatten.<ref name="Brazil"/><ref name="IUCN"/> Höstflytten till vinterkvarteren sker främst mellan augusti och oktober men eftersläntrare kan lämna häckningsområdet först under september.<ref name="IUCN"/> Utanför häckningstid är den en utpräglad flockfågel och kan bilda flockar på tusentals fåglar ute till havs.<ref name="IUCN"/> Tidpunkten för återflyttning på våren beror på isläget vid häckningsområdet.<ref name="IUCN"/>

=== Föda ===
Artens födosök varierar beroende på säsong. Merparten av året lever den till havs där den dyker efter ryggradslösa djur, främst [[blötdjur]], [[kräftdjur]] och insektslarver inom den bentiska zonen.<ref name="IUCN"/> När den gör djupare dyk paddlar den sig fram med hjälp av vingarna.<ref name="Staav"/> Under häckningsperioden födosöker den istället i sötvattenssjöar och dammar där den simmande snappar efter små ryggradslösa djur, främst direkt från ytan, men även växtdelar.<ref name="Oppel">{{Cite journal | doi = 10.1525/cond.2011.100077| title = King Eider Foraging Effort During the Pre-Breeding Period in Alaska| journal = The Condor| volume = 113| pages = 52| year = 2011| last1 = Oppel | first1 = Steffen | last2 = Powell | first2 = Abby N. | last3 = Butler | first3 = Malcolm G. |jstor=10.1525/cond.2011.100077}}</ref><ref name="IUCN"/>

=== Nativitet ===
Den äldsta kända praktejdern i Nordamerika var en hona som blev minst 18 år och 11 månader. Fågeln ringmärktes som adult söder om Gambell i Alaska 1940, och sköts 1958 i Barrow, Alaska.<ref name="Clapp">{{cite journal | title = Longevity Records of North American Birds: Gavidae through Alcidae | first = Roger B. | last = Clapp | first2 = M. Kathleen | last2 = Klimkiewicz | first3 = John H. | last3 = Kennard | journal = Journal of Field Ornithology | volume = 53 | issue = 2 | date = Spring 1982 | pages = 81–124 | url = https://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/jfo/v053n02/p0081-p0124.pdf| jstor = 4512701 | registration = yes}}</ref>

== Praktejdern och människan ==
=== Status och hot ===
Den globala populationen är mycket stor och uppskattas till 800,000-900,000 individer och den har ett mycket stort utbredningsområde. Trots att artens utvecklingstrend är negativ så bedöms inte praktejdern av [[IUCN]] som hotad utan kategoriseras som [[livskraftig]] (LC).<ref name ="IUCN"/> Naturliga fiender är predatorer som främst tar ägg och ungar som [[vittrut]], [[korp]], [[labbar]] och [[fjällräv]].<ref name="Phillips">{{cite journal | journal = The Wilson Journal of Ornithology | first = Laura M. | last = Phillips | first2 = Abby N. | last2 = Powell | title = Brood Rearing Ecology of King Eiders on the North Slope of Alaska | volume = 121 | issue = 2 | date = June 2009 | pages = 430–434 | jstor = 20616919 | doi=10.1676/08-125.1}}</ref> Ett stort hot utgör oljeutsläpp i anslutning till ruggande eller övervintrande stora flockar.<ref name ="IUCN"/> Övervintringspopulationen på Grönland hotas på grund av överexploatering, då 10-20% dödas årligen.<ref name ="IUCN"/> Ett annat hot utgör drunkning då fåglarna fastna i nät som [[bifångst]], främst under vårflytten.<ref name ="IUCN"/>

=== Namn ===
Det vetenskapliga släktnamnet ''Somateria'' är en kombination av det grekiska ordet ''sōma'' eller ''sōmatos'', som betyder "kropp", och ''erion'', som betyder "ull". Kombinationen som ungefär betyder "ullig kropp" refererar till ejderns välkänt tjock och mjuka [[dun]].<ref name="Sandrock">{{cite book | title = The Scientific Nomenclature of Birds in the Upper Midwest | first = James | last = Sandrock | first2 = Jean C. | last2 = Prior | year = 2014 | publisher = University of Iowa Press | location = Iowa Press, IA, US | page = 134 | isbn = 978-1-60938-225-4 | url = https://books.google.com/books?id=GsTpAgAAQBAJ&pg=PA134}}</ref> Artepitetet ''spectabilis'' är [[latin]] och betyder "prålig", "anmärkningsvärd" eller "sevärd", och refererar till hanens imponerande praktdräkt.<ref name="Sandrock" /> Det svenska trivialnamnet är också en hänvisning till hanens praktfulla häckningsdräkt. På många andra språk, exempelvis isländskans ''æðarkóngur'' referear namnet till "konung" på grund av dess pråliga utseende och den orange näbbknölen som påminner om en krona.<ref name="Sandrock" /> Ursprunget för trivialnamnet "ejder" är oklart. På isländska heter den ''æður'' som i sin tur kommer från [[fornnordiska]]ns ''æthr''. I svenskan är "ejder" belagt i skriftspråk sedan 1700-talets början men detta namn användes inte av allmogen som snarare sa ''är'', ''ära'' eller ''ärrefågel''.<ref>{{bokref|författare=Svanberg, Ingvar |år=2016 |titel= Fåglar i svensk folklig tradition |upplaga=första upplagan |utgivningsort=Stockholm |utgivare= Dialogos |sid=36 |id= 978-91-7504-296-1}}
</ref>

⚫
Äldre dialektala namn från praktejder har i [[Södermanland]] varit "kamgudunge" eller "kamgiding", och i norra Sverige har den kallats "E-konge".<ref>Sven Nilsson ''[https://books.google.se/books?id=Ep4-AAAAcAAJ&pg=PA454&lpg=PA454&dq=Kamgiding&source=bl&ots=y3HxblrcMn&sig=wwFeGYDAErViMlBnnQN5GURszUY&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi94OiAwY3KAhXF8HIKHasHBmEQ6AEIJTAC#v=onepage&q=Kamgiding&f=false Prakt-Ejder]'' Skandinavisk Fauna: Foglarna, Volym 2</ref>


== Namn ==
=== Som jaktvilt ===
Praktejdern är en vanlig källa till färskt kött, främst under våren, för många [[ursprungsbefolkning]]ar i Arktis.<ref name ="IUCN"/>
⚫
Äldre dialektala namn i Södermanland har varit "kamgudunge" eller "kamgiding" och i norra Sverige har den kallats "E-konge".<ref>Sven Nilsson ''[https://books.google.se/books?id=Ep4-AAAAcAAJ&pg=PA454&lpg=PA454&dq=Kamgiding&source=bl&ots=y3HxblrcMn&sig=wwFeGYDAErViMlBnnQN5GURszUY&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi94OiAwY3KAhXF8HIKHasHBmEQ6AEIJTAC#v=onepage&q=Kamgiding&f=false Prakt-Ejder]'' Skandinavisk Fauna: Foglarna, Volym 2</ref>


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 58: Rad 92:
<references/>
<references/>
===Tryckta källor===
===Tryckta källor===
* Brazil, Mark (2009) ''Helm Field Guide: Birds of East Asia'', A&C Black Publishers, London, sid:64–65, ISBN 978-0-7136-7040-0
⚫
*{{bokref
* {{cite book | title = Handbook of Birds of the World, Volume 1: Ostrich to Ducks | year = 1992 | editor-first = Josep | editor-last = del Hoyo | editor2-first = Andrew | editor2-last = Elliott | editor3-first = Jordi | editor3-last = Sargatal | publisher = Lynx Edicions | location = Barcelona, Spain | chapter = Family Anatidae (Ducks, Geese and Swans) | first = Carles | last = Carboneras | pages = 536–628 | isbn = 84-87334-10-5}}
⚫
|författare=Roland Staav och Thord Fransson
⚫
* {{bokref
⚫
|författare=Staav, Roland och Fransson, Thord
|redaktör=
|redaktör=
|år=1991
|år=1991
Rad 70: Rad 106:
|id=ISBN 91-1-913142-9
|id=ISBN 91-1-913142-9
}}
}}
* {{bokref| efternamn = Svensson| förnamn = Lars| medförfattare = Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström| titel = Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält | upplaga = andra upplagan | år = 2009| utgivare = Bonnier Fakta | utgivningsort = Stockholm| isbn = 978-91-7424-039-9 | sid = 36–37}}


==Externa länkar==
==Externa länkar==

Versionen från 15 februari 2017 kl. 14.49

Praktejder
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljMerginae
SläkteSomateria
ArtPraktejder
S. spectabilis
Vetenskapligt namn
§ Somateria spectabilis
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Synonymer
  • Anas spectabilis Linné, 1758 (protonym)
Adult hona.
Adult hona.

Praktejder (Somateria spectabilis) är en stor andfågel som tillhör underfamiljen Merginae. Den häckar utmed norra halvklotet arktiska kuster, i Europa, Nordamerika och Asien. Den tillbringar mesta tiden i marina ekosystem och flyttar till arktisk tundra för att häcka i juni och juli. Den lägger fyra till sju ägg i en uppskrapad grop direkt på marken, fodrad med gräs och dun. Den är en utpräglad flockfågel utanför häckningstid och kan bilda flockar på tusentals fåglar.

Systematik

Praktejdern beskrev första gången vetenskapligt 1758 av Carl von Linné i tionde upplagan av hans verk Systema Naturae. Han placerade den då, tillsammans med alla andra änder i släktet Anas.[2] 1819 flyttade William Elford Leach alla de större ejdrarna till det egna släktet Somateria.[3] Den är mycket närbesläktad med övriga ejdrar och det förekommer att den hybridiserar med vanlig ejder.[4] Trots sitt mycket stora utbredningsområde är den monotypisk, det vill säga att den inte delas upp i några underarter.[2]

Utseende och läte

Praktejdern är en stor andfågel, dock något mindre och kompaktare än ejdern, och dess näbb är mindre. Den mäter 55–63 cm, har ett vingspann på 87–100 cm och väger 1,5–2,01 kg.[5][6] Adult hane i praktdräkt, som han bär mellan november och juni,[7] är omisskännlig med klarorange näbbknöl i pannan, korallröd näbb, vit kind med grön ton närmast ögat, ljust puderblå fylligt rundad hjässa och nacke, laxrosa hals och bröst, och i övrigt kontrastrik svartvit fjäderdräkt med tydligt vit framrygg, svart buk, svarta skuldror, svart stjärt med två vita fläckar på sidan av den svarta övergumpen, och vita vingtäckarfält på de i övriga svarta vingovansidorna. På den liggande fågeln syns två uppstående mindre trekantiga "segel" på de svarta skuldrorna.[5]

Hane i första årets vinterdräkt, i mars på Island.

Honan är svårare att skilja från ejdern men är som sagt något mindre och kompaktare och har mindre och mörkare näbb. Honan har uppåtböjda "mungipor" vilket ger den ett snällt uttryck". Fjäderdräkten är brun, ofta något varmare rostbrun än hos den adulta ejderhonan och den mörka teckningen på fjädrarna är mer vinkelformiga. Även honan uppvisar "segel" på ryggen, om än mindre än hanen.[5]

Hos den adulta hanen i eklipsdräkt krymper näbbknölen, som dock fortfarande är orangegul och de kraftiga pastellfärgerna försvinner. Bröstet, hjässa och nacke är melerat i brungrått. I övrigt är den mörk, men behåller sina vita täckarfält på vingovansidan.[5] Juvenilen är lik honan men än mer lik ejdern eftersom fjäderdräkten ofta saknar den varmare tonen och inte har så tydligt bågformig mörk teckning på fjädrarna.[5]

Hona i första årets vinterdräkt, i november utanför New York.

Läte

Praktejdern är mer tystlåten än vanlig ejder. Hanen har ett djup vibrerande hoande läte och när flera hanar ropar tillsammans kan det påminna om orrspel.[5] Praktejderhonan har ett skrockande läte som påminner om ejderns.[5]

Utbredning

Praktejdern förekommer cirkumpolär på norra halvklotet. Arten avlöser ejdern norrut och häckar längs arktiska kuster utmed Grönland, Svalbard, i norra Europa, norra Asien, Alaska och nordöstra Kanada.[7] Den häckar vanligtvis inte i Skandinavien men ett fåtal häckningar har konstaterats i Norge.[7]

Den övervintrar i arktiska och subarktiska marina miljöer, främst Berings hav, östra Kanada, Grönlands västkust, Island och norra Norge. Den kan bilda mycket stora vinterflockar, exempelvis uppemot 100 000 fåglar utanför Grönlands västkust är observerade.[1] Mellan oktober och mitten av april förekommer det talrikt med övervintrande praktejder utefter Norges kust. Förmodligen rör det sig om fåglar som häckar vid Svalbard, Novaja Zemlja och norra Ryssland.[7] Det förekommer också årligen övervintrande individer utanför Skottland, Kamtjatka och nordöstra USA:s kuster. Ickehäckande ungfåglar översomrar ofta söder om häckningsområdena eller stannar närheten av vinterkvarteren, exempelvis vid kusterna av Finnmark.[1][7]

Förekomst i Sverige

Arten är ovanlig i Sverige, men ses regelbundet under perioden mars till maj.[7] Den ses oftast i flockar av vanlig ejder men på Gotland observerades 1986 en ren flock på 21 fåglar, varav 14 honor.[7] Antalet observationer ökade mot slutet av 1980-talet då det årligen observerades närmare 100 individer, främst kring Sveriges södra kuster.[7] Vanligast observeras hanar i Sverige, vilket nog beror på att honor är svårare att urskilja från vanlig ejder.[7]

Ekologi

Habitat och häckning

Praktejder i sitt häckningshabitat i juni i Alaska.
Praktejder i vinterkvarter i februari.

Praktejdern häckar i juni och juli på en mängd olika tundrahabitat. Den placerar vanligtvis sitt bo väl skiljt från andra häckande praktejdrar men sällsynt förekommer det löst sammanhängande kolonier.[1] Den häckar i närheten av sötvatten, som sjöar, gölar eller myrar i närheten av kusten, men även på öar i deltaområden.[7] Mycket sällsynt häckar den på öar utmed kusten.[7] Den lägger fyra till sju ägg i en uppskrapad grop direkt på torr mark. Boet fodras med gräs och dun från den egna kroppen. Honan ruvar äggen själv i 22–23 dagar[8] och honorna tar sedan kollektivt hand om ungarna.[9] Under första perioden med dunungarna föredrar den grunda vatten med uppstickande vattenvegetation för att sedan flytta till mer salthaltiga vatten där ungarna genomför sin första ruggning.[1]

Snart efter att äggen är lagda samlas hanarna i stora flockar och flyttar till kustområden med god födotillgång inom den bentiska zonen, för att rugga till eklipsdräkt.[1] De befinner sig där under perioden juli och augusti i skyddade kustområden som kan ligga mer än tusen mil från häckningsplatsen.[1]

Senare anländer honorna och ungarna varefter de flyttar tillsammans för att tillbringa vintern i djupa havsområden in närheten av iskanten eller i kustområden med grundare vatten.[6][1] Höstflytten till vinterkvarteren sker främst mellan augusti och oktober men eftersläntrare kan lämna häckningsområdet först under september.[1] Utanför häckningstid är den en utpräglad flockfågel och kan bilda flockar på tusentals fåglar ute till havs.[1] Tidpunkten för återflyttning på våren beror på isläget vid häckningsområdet.[1]

Föda

Artens födosök varierar beroende på säsong. Merparten av året lever den till havs där den dyker efter ryggradslösa djur, främst blötdjur, kräftdjur och insektslarver inom den bentiska zonen.[1] När den gör djupare dyk paddlar den sig fram med hjälp av vingarna.[7] Under häckningsperioden födosöker den istället i sötvattenssjöar och dammar där den simmande snappar efter små ryggradslösa djur, främst direkt från ytan, men även växtdelar.[10][1]

Nativitet

Den äldsta kända praktejdern i Nordamerika var en hona som blev minst 18 år och 11 månader. Fågeln ringmärktes som adult söder om Gambell i Alaska 1940, och sköts 1958 i Barrow, Alaska.[11]

Praktejdern och människan

Status och hot

Den globala populationen är mycket stor och uppskattas till 800,000-900,000 individer och den har ett mycket stort utbredningsområde. Trots att artens utvecklingstrend är negativ så bedöms inte praktejdern av IUCN som hotad utan kategoriseras som livskraftig (LC).[1] Naturliga fiender är predatorer som främst tar ägg och ungar som vittrut, korp, labbar och fjällräv.[12] Ett stort hot utgör oljeutsläpp i anslutning till ruggande eller övervintrande stora flockar.[1] Övervintringspopulationen på Grönland hotas på grund av överexploatering, då 10-20% dödas årligen.[1] Ett annat hot utgör drunkning då fåglarna fastna i nät som bifångst, främst under vårflytten.[1]

Namn

Det vetenskapliga släktnamnet Somateria är en kombination av det grekiska ordet sōma eller sōmatos, som betyder "kropp", och erion, som betyder "ull". Kombinationen som ungefär betyder "ullig kropp" refererar till ejderns välkänt tjock och mjuka dun.[13] Artepitetet spectabilis är latin och betyder "prålig", "anmärkningsvärd" eller "sevärd", och refererar till hanens imponerande praktdräkt.[13] Det svenska trivialnamnet är också en hänvisning till hanens praktfulla häckningsdräkt. På många andra språk, exempelvis isländskans æðarkóngur referear namnet till "konung" på grund av dess pråliga utseende och den orange näbbknölen som påminner om en krona.[13] Ursprunget för trivialnamnet "ejder" är oklart. På isländska heter den æður som i sin tur kommer från fornnordiskans æthr. I svenskan är "ejder" belagt i skriftspråk sedan 1700-talets början men detta namn användes inte av allmogen som snarare sa är, ära eller ärrefågel.[14]

Äldre dialektala namn från praktejder har i Södermanland varit "kamgudunge" eller "kamgiding", och i norra Sverige har den kallats "E-konge".[15]

Som jaktvilt

Praktejdern är en vanlig källa till färskt kött, främst under våren, för många ursprungsbefolkningar i Arktis.[1]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] BirdLife International 2016 Somateria spectabilis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.1 www.iucnredlist.org. Läst 15 februari 2017.
  2. ^ [a b] Carboneras (1992) s:621
  3. ^ ”ITIS Report: Somateria”. ITIS Report: Somateria. Integrated Taxonomic Information System. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=175160. Läst 13 maj 2015. 
  4. ^ Trefry, Sarah A.; Dickson, D. Lynne; Hoover, Andrea K. (September 2007). ”A Common Eider X King Eider Hybrid Captured on the Kent Peninsula, Nunavut”. Arctic 60 (3): sid. 251–254. 
  5. ^ [a b c d e f g] Svensson et al. (2009) s:36–37
  6. ^ [a b] Brazil (2009) s:64–65
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] Staav & Fransson (1991) s:87–88
  8. ^ ”All About Birds: King Eider Life History”. All About Birds: King Eider Life History. Cornell Lab of Ornithology. http://www.allaboutbirds.org/guide/King_Eider/lifehistory. Läst 25 maj 2015. 
  9. ^ Godfrey, W. Earl (1966). The Birds of Canada. Ottawa: National Museum of Canada. Sid. 77. 
  10. ^ Oppel, Steffen; Powell, Abby N.; Butler, Malcolm G. (2011). ”King Eider Foraging Effort During the Pre-Breeding Period in Alaska”. The Condor 113: sid. 52. doi:10.1525/cond.2011.100077. 
  11. ^ Clapp, Roger B.; Klimkiewicz, M. Kathleen; Kennard, John H. (Spring 1982). ”Longevity Records of North American Birds: Gavidae through Alcidae”. Journal of Field Ornithology 53 (2): sid. 81–124. https://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/jfo/v053n02/p0081-p0124.pdf. 
  12. ^ Phillips, Laura M.; Powell, Abby N. (June 2009). ”Brood Rearing Ecology of King Eiders on the North Slope of Alaska”. The Wilson Journal of Ornithology 121 (2): sid. 430–434. doi:10.1676/08-125.1. 
  13. ^ [a b c] Sandrock, James; Prior, Jean C. (2014). The Scientific Nomenclature of Birds in the Upper Midwest. Iowa Press, IA, US: University of Iowa Press. Sid. 134. ISBN 978-1-60938-225-4. https://books.google.com/books?id=GsTpAgAAQBAJ&pg=PA134. 
  14. ^ Svanberg, Ingvar (2016). Fåglar i svensk folklig tradition (första upplagan). Stockholm: Dialogos. sid. 36. 978-91-7504-296-1 
  15. ^ Sven Nilsson Prakt-Ejder Skandinavisk Fauna: Foglarna, Volym 2

Tryckta källor

  • Brazil, Mark (2009) Helm Field Guide: Birds of East Asia, A&C Black Publishers, London, sid:64–65, ISBN 978-0-7136-7040-0
  • Carboneras, Carles (1992). ”Family Anatidae (Ducks, Geese and Swans)”. i del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew; Sargatal, Jordi. Handbook of Birds of the World, Volume 1: Ostrich to Ducks. Barcelona, Spain: Lynx Edicions. Sid. 536–628. ISBN 84-87334-10-5. 
  • Staav, Roland och Fransson, Thord (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 87-88. ISBN 91-1-913142-9 
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 36–37. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Praktejder&oldid=39044171”