Åländska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åländska
Talas i  Finland
Region Åland Åland
Skriftsystem Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i  Finland
Karta över Åland, där åländska talas

Åländska är en svensk dialektgrupp som talas på Åland. Åländskan kan i geografisk mening uppfattas som en en variant av östsvenska men dialekten ligger närmare uppländskan än finlandssvenskan. Ålänningarna betecknar oftast inte åländskan som finlandssvenska. Åland är enspråkigt svenskt och Ålands svenska språk och kultur skyddas i självstyrelselagen. Ålands geografiska placering mellan fasta Finland och Sverige avspeglas även i åländskan då vissa åländska dialekter liknar finlandssvenskan medan andra är nästan identiska med det svenska riksspråket. Liksom andra språk förändras åländskan av utvecklingen i samhället. Då Ålands historia präglas av kontakter med övriga Finland och Sverige har de starkaste influenserna på språket på Åland kommit från dessa länder men Ålands sjöfartshistoria och migrationen till framför allt USA har även satt sin prägel på språket. I åländskan går det därför att hitta spår av finska, ryska samt brittisk och amerikansk engelska.

Typisk åländska[redigera | redigera wikitext]

Åländskan har kvar många arkaiska ord och uttryck som är fullt förståeliga för en rikssvensk. Exempelvis: Gå till bykstugan och hämta ett ämbar (gå till tvättstugan och hämta en hink). Andra ord har helt annan betydelse än i rikssvenskan. Ett exempel på det senare är ordet batting, ursprungligen från engelskans batten, som på åländska betyder träbalk. Ett annat exempel som kan vara förvirrande är ordet semla som i Sverige syftar på en fastlagsbulle men som på Åland syftar på en småfranska.

Ett annat typiskt åländskt uttryck är: Vemses flicka/pojke är du då?, underförstått att i ett litet samhälle så är chansen stor att man känner objektets föräldrar. Ordet inte ersätter ålänningarna med inga, "Jag har inga varit där". Ett annat exempel är trunk, som på rikssvenska skulle kallas bagageutrymme. Ålänningar pratar om att deras rum är roddigt, alltså rörigt eller stökigt.

Men vissa ord som är samma på åländska och rikssvenska har lite olika betydelser. Ett exempel på det är en pannkaka, som på rikssvenska är tunn, men på åländska är mycket tjockare. En pannkaka som en rikssvensk pratar om kallas plätt på åländska.

Skillnader mellan västlig och östlig åländska[redigera | redigera wikitext]

Västlig åländska utmärks av sin anknytning till dialekterna i östra Uppland (Roslagen). Speciellt gäller detta den åländska kommunen Eckerö. Mellan Eckerös och Roslagens dialekter finns flera likheter, bland annat initialt h-bortfall. De genuina öståländska dialekterna har däremot gemensamma drag med dialekterna i Åboland och södra Österbotten. Även ordförrådet skiljer mellan västlig och östlig åländska. I väståländska (och uppländska) mål finns exempelvis verbet krypa och adjektivet kullig. Motsvarande ord är i öståländska kräka och snuvig.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, band 20, artikeln åländska dialekter

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]