Alpseglare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alpseglare
Alpi1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Seglarfåglar
Apodiformes
Familj Seglare
Apodidae
Släkte Apus/Tachymarptis se text
Art Alpseglare
A. melba
Vetenskapligt namn
§ Apus melba
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Alpseglarens häckningsområde
Alpseglarens häckningsområde
Hitta fler artiklar om fåglar med
Tachymarptis melba

Alpseglare (Apus melba) är en fågel inom familjen seglare (Apodidae).

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Vissa placeras numera arten i släktet Tachymarptis tillsammans med den afrikanska arten vattrad seglare (Tachymarptis aequatorialis)[1] men detta är fortfarande omdiskuterat och många placerar den fortfarande i det stora seglarsläktet Apus. Alpseglaren delas ibland in i upp till tio underarter.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

En mycket stor seglare som kan tas för en falk. Den har en vingspann på 51 till 58 centimeter och en längd på 20 till 23 centimeter. Könen är lika. Den är svart eller matt svartbrun och har vitt bröst och vitt under hakan vilket dock kan vara svårt att se när den hastigt glider runt och fångar insekter.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den häckar i Södra Europa, Södra Centralasien, Mellanöstern, Indien och Afrika. Alpseglaren övervintrar i Afrika men även i Saudiarabien, Indien, Nepal, Bhutan och Sri Lanka.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Första gången den sågs i Sverige var på Nidingen i Halland den 5 augusti 1980 och den har observerats vid ett 30-tal tillfällen i Sverige, till och med ända uppe vid Täftehalvön i Västerbotten.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Paren håller ihop livet ut. Vid flyttningarna drar den runt i stora områden och den kan på mycket kort tid tillryggalägga stora avstånd. Alpseglaren äter insekter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2010-05-10

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Birds of the world, Lars Larsson 2001
  • Fågelguiden, Killian Mullarney, Lars Svensson, Dan Zetterström & Peter Grant

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]