Amerikansk bäver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amerikansk bäver
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Beaver.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Bävrar
Castoridae
Släkte Bävrar
Castor
Art Amerikansk bäver
C. canadensis
Vetenskapligt namn
§ Castor canadensis
Auktor Kuhl, 1820
Utbredning
Utbredningsområde i Nordamerika (i grått).
Utbredningsområde i Nordamerika (i grått).
Hitta fler artiklar om djur med

Amerikansk bäver (Castor canadensis) är en stor amfibisk gnagare som lever i Kanada, större delen av USA och delar av norra Mexiko. Arten är nära släkt med den europeiska bävern (Castor fiber) och några zoologer betraktar dessa populationer till och med som en enda art. Å andra sidan är den amerikanska bävern större och dessutom har den bara 40 kromosomer medan den europeiska har 48.

Amerikansk bäver är Kanadas nationaldjur och avbildas på landets 5 cent mynt. Trots allt betraktas den i vissa regioner som skadedjur.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Skull

Längden på kroppen är mellan 75 och 100 cm, svansen är mellan 25-45 cm lång. Mankhöjden varierar mellan 30-60 cm och vikten ligger mellan 11 och 30 kilogram.

Amerikansk bäver har mörkbrun päls, rundat huvud, stor platt svans likt en paddel, och bakfötter med simhud. Framfötterna, som saknar simhud, är mindre och kloförsedda. Amerikansk bäver är den största gnagaren i Nordamerika.

En doftkörtel vid genitalierna utsöndrar en oljig substans som kallas bävergäll som den stryker på sin päls för att göra den vattentät. Under pälsen har bävern ett tjockt fettlager som skyddar mot vattnets kyla. Ögonen är täckta av ett membran som gör att bävern kan se bra under vattnet. Näsborrar och öron sluts när bävern dyker.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Djuret förekommer i Kanada, större delen av USA och delar av norra Mexiko. Amerikansk bäver blev införd i Finland och har där ett större utbredningsområde än den europeiska bävern.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Bävrar är nattaktiva djur. De simmar utmärkt, men är mer sårbara på land, och föredrar därför att stanna i vattnet så mycket som möjligt. De kan befinna sig under vattenytan i upp till 15 minuter. För övrigt är beteendet liknande som hos europeisk bäver. Som föda föredrar amerikansk bäver gul näckros (Nuphar lutea).[2] Bävern blir könsmogen vid 3 års ålder. Parningstiden är på våren och dräktigheten varar i 105 dagar. Honan föder upp till 8 ungar.

Amerikansk bäver och människor[redigera | redigera wikitext]

Som handelsvara[redigera | redigera wikitext]

Under tiden då europeiska nybyggare flyttade till Amerika var bäverpäls (till exempel för att framställa huvudbonader) och bävergäll en efterlängtad handelsvara.[3] I vissa år exporterades så mycket som 200 000 bäverpälsar till Europa. Omkring 1900 minskade handeln på grund av ett ändrat mode och en betydande brist på bävrar. Under jaktsäsongen 1975/1976 fångandes 500 000 bävrar i Nordamerika för pälsens skull.[4]

Som skadedjur[redigera | redigera wikitext]

Bävern förekommer vanligen i glest bebyggda regioner och där finns inga konflikter med befolkningen. I vissa regioner är bäverns dammbyggnader och djurets vana att gnaga på träd oönskade och där bekämpas den som skadedjur.

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Under 1930-talet infördes de första skyddsåtgärderna i Kanada och i vissa delar blev jakt på amerikansk bäver helt förbjuden. Idag betraktas populationen som livskraftig[var?] och jakt förekommer.

Arten har minskat betydlig under de senaste åren.[när?] I Mexiko finns bara ett fåtal individer kvar och arten räknas där nästan som utrotad. På grund av intensiv jakt är amerikansk bäver utdöd i stora delar av Delaware, i östra Massachusetts och i västra delen av Ohio. Tidvis fanns i 15 av ursprungligen 49 delstater, där bävern var hemmahörande, inga individer kvar. För närvarande är arten på väg att återhämta sig på grund av att den blev återinförd i sina gamla revir. IUCN listar arten som livskraftig.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 28 oktober 2008.
  1. ^ Castor canadensis på IUCN:s rödlista, auktor: Amori, G. et. al. (2008), besökt 24 november 2008.
  2. ^ "The Beaver (Castor canadensis)". 2002. besökt 19 maj 2008.
  3. ^ Emil Brass: Aus dem Reiche der Pelze, 1911, Verlag der „Neuen Pelzwaren-Zeitung und Kürschner-Zeitung“, Berlin. s. 597
  4. ^ Nowak, Ronald M. 1991. s. 638. Walker's Mammals of the World, utgåva 5, band I, Johns Hopkins University Press, Baltimore

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]