Askersund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Askersund (olika betydelser).
Koordinater: 58°52′N 14°54′Ö / 58.867°N 14.900°Ö / 58.867; 14.900
Askersund
Tätort
Rådhuset i Askersund.
Rådhuset i Askersund.
Land  Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Askersunds kommun
Församling Askersunds församling
Koordinater 58°52′N 14°54′Ö / 58.867°N 14.900°Ö / 58.867; 14.900
Area 278,02 hektar
Folkmängd 3 887 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,98 inv./hektar
Grundad 1643
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5904
Askersunds läge i Örebro län
Red pog.svg
Askersunds läge i Örebro län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Askersunds före detta järnvägsstation, numera kafé

Askersund är en tätort samt centralort i Askersunds kommun i Örebro län i södra Närke.

Askersund hade vid senaste tätortsavgränsningen (2010) 3 887 invånare, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av hela kommunens invånarantal.

Stadskärnan är fortfarande präglad av sin trähusbebyggelse och sina två kyrkor. Sofia Magdalena är ritad av Olof Tempelman och Askersunds landskyrka av Jean de la Vallée och Erik Dahlbergh. Staden ligger i utkanten av skogen Tiveden vid sjön Alsen som utgör nordligaste delen av Vättern och utmed sjön strax utanför staden ligger Husabergsudde med bad och camping. Från staden har man utsikt över Vättern och Tivedsskogen. På andra sidan vattnet syns prins Gustafs slott, Stjernsund.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Askersund omnämns under 1300-talet med namnet Eskersund och på 1400-talet under namnet Askasund. Askersund blev under Johan III:s tid köping under Vadstena, då Sundbo härad fram till 1640 hörde under Finspånga läns härad i Östergötland. 1643 fick Askersund stadsprivilegier för att vara ett centrum för den omgivande traktens spiksmide och handeln med denna.[2]

Askersunds äldsta hus, ett av husen som klarade sig undan branden 1776.[3]

Den 6 juni 1776 härjade en brand i Askersund och samma kväll var hela staden nedbränd, med undantag av 8-9 hus. 3 personer omkom i branden. En ny stad hade byggts upp 10 år senare "tack vare statshjälp och många frivilliga offergåvor". Några av husen som överlevde branden står i dag i Hembygdsgården i Askersunds stadspark.

I Askersund grundades år 1812 Askersunds flickskola, som var den andra skolan i Sverige som erbjöd akademisk undervisning för elever av kvinnlig kön.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Från att varit kyrkby i Askersunds socken utbröts orten 1643 och blev Askersunds stad. Efter kommunreformen 1862 låg sedan bebyggelsen i stadskommunen Askersunds stad och med en mindre del före 1952 i Askersunds socken. Staden utökades 1952 med Askersunds socken och orten utgjorde därefter, som dess centralort, en liten del av stadskommunens område. 1971 uppgick Askersunds stad i Askersunds kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[4]

Askersund tillhör sedan 1965 Askersunds församling för att innan dess tillhört Askersunds stadsförsamling och med en del Askersunds landsförsamling.[5]

Askersund tillhörde judiciellt till 1948 Askersunds rådhusrätt och därefter till 1971 Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Hallsbergs tingsrätts domsaga och den ingår sedan 2001 i Örebro tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Askersund 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 578
1965
  
2 560
1970
  
2 788
1975
  
3 250
1980
  
3 553
1990
  
4 019 270
1995
  
4 151 277
2000
  
3 922 277
2005
  
3 937 278
2010
  
3 887 278

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Askersund är en hamnstad vid Vättern och var före järnvägen en utskeppningshamn via Göta kanal av varor från den omkringliggande trakten, däribland Skyllbergs bruk. Ett bolag för båttrafik Göteborg-Askersund grundades 1850. Kajerna byggdes ut i mitten av 1860-talet.

Den normalspåriga Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ) öppnades 15 december 1873. Samtidigt hade Skyllbergs bruk låtit bygga en 4 km lång smalspårig (891 mm) bana som anslöt till HMMJ vid Lerbäck. 1885 byggdes även en bana från spikfabriken i Kårberg till Skyllbergs bruk. Den 4 december 1884 öppnades den 14 km långa smalspåriga Askersund-Skyllberg-Lerbäcks Järnväg (ASLJ). Stationer fanns i Askersund, Ingelsby (7 km), Skyllberg (10 km) och Lerbäck (14 km). Järnvägen brottades med dålig ekonomi och det var egentligen Skyllbergs bruks egen trafik som motiverade dess existens. Spår byggdes även till torvfabriken Ljungås (1907, öster om Lerbäck) och sågverket Rönneshytta (1915, söder om Lerbäck), men de användes enbart industriellt. Persontrafiken lades ner den 1 april 1931 och ersattes med landsvägsbuss. Den återupptogs dock tillfälligt under andra världskriget (april 1941-maj 1948). Sista godståget kördes 15 januari 1955, varefter spåret revs upp.

Ett tryckeri anlades 1856 av Carl Isak Fahlgren (född 1816 i Uppsala, död 1878), som året därpå grundade Askersunds Tidning, vars första nummer utkom 19 september 1857. Efter hans död döptes tidningen om till Askersunds Weckoblad och både tryckeriet och tidningen övertogs 1885 av Emil Andersson (då 23-årig, död 1918). Han lät 1895 uppföra en röd tegelbyggnad vid Hospitalsgatan, som blev tidningens redaktion till slutet. Verksamheten blomstrade, bland annat trycktes Bibeln i Askersund omkring sekelskiftet. Tidningen utkom ursprungligen med ett nummer i veckan, från 1907 två gånger i veckan, från 1926 tre gånger. Upplagan nådde som mest 4200 exemplar. Redaktörskapet sköttes en kort tid av komminister Wilhelm Zetterstedt, innan det 1917 gick vidare till Anderssons son Joel Haugard (1892-1949), som återtog det ursprungliga namnet Askersunds Tidning och skötte sysslan tills företaget 1947 såldes till Ljungkoncernen. Rörelsen utökades 1921 med bokbinderi. Tidningen lades ner 31 augusti 1956. Den konkurrerande Askersundstidningen Sydnerkingen gavs ut under 1891 under redaktion av Wilhelm Olaus Johansson.

Företaget AKLA, som sysslar med produkter och utbildning inom första hjälpen och sjukvården, ligger i Askersund.

Askersund i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Anna-Maria Lenngren har skrivit en dikt om Askersund.

Orten gäller sedan Gustaf Henrik Mellins (1803-1876) roman Flickorna i Askersund (1832) som "de vackra flickornas stad".

Verner von Heidenstam var ofta hos sina morföräldrar som vintertid bodde i Askersund. De ligger begravda på kyrkogården. Själv var han född på bruksherrgården Olshammarsgården, sydväst om staden. Heidenstam återkommer ofta till Askersund och trakten däromkring i sina texter.

Lars Winnerbäck spelade in sin första kassett i Askersund 1994.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Askersund härstammar från ordet "aeske" eller "aska" som var beteckningen på askdunge. Samhället låg vid ett sund som omgavs av askar, varför namnet blev "askdungen vid sundet" och så småningom Askersund.

Personer från Askersund[redigera | redigera wikitext]

se även Personer från Askersund

Se även[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  3. ^ Askersunds äldsta hus klarade storbranden
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ [a b c] Enligt personartikeln

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Askersund omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.