Zug (kanton)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
tyska: Kanton Zug

franska: Canton de Zoug
italienska: Canton Zugo
rätoromanska: Chantun Zug

Kanton
Sjön Ägerisee
Zug-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Förkortning: ZG
Land  Schweiz
Huvudstad Zug
Högsta punkt
 - läge Wildspitz
 - höjdläge 1 580 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Lorzes mynning i Reuss
 - höjdläge 388 m ö.h.
Areal 239 km² (24:e största)
Folkmängd 106 530 inv (2006) (18:e största)
Befolkningstäthet 431 invånare/km²
Medlem i edsförbundet sedan 1352
Officiellt språk Tyska
Swiss Canton Map ZG.png
Reliefkarte Zug.png
Webbplats: http://www.zg.ch

Zug är en kanton i Centralschweiz.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Zug har man hitta fornlämningar från cirka 3000 f.Kr. som tyder på att det har förekommit jordbruk vid Zugsjön vid den tiden. Första gången som området omnämns i skrift är 858 e.kr. när Koenigshof i Cham nämns i ett dokument.

Under tidig medeltid lydde området under feodalhärskare, framför allt Habsburg. Området var strategiskt viktigt för Zürich, vid vägarna mot Luzern och Sankt Gotthardspasset. År 1352 belägrade Zürich och urkantonerna staden Zug och framtvingade ett förbund. Zug kom under Schwyz beskydd men fick efterhand ökat självstyre och blev 1415 riksomedelbart.

Runt 1600 lyckades man sänka Zugsjöns yta genom att sänka Lorzes utlopp i Cham.

I början av 1800-talet levde befolkningen huvudsakligen av jordbruk och förlagsväsende. Kantonen uppfattades som fattig och konservativ. Den första fabriken, ett spinneri, anlades 1834.

Från nederlaget i sonderbundkriget 1847 styrdes kantonen växelvis av konservativa och liberala krafter, innan 1870 en lång konservativ period vidtog. Under andra hälften av 1800-talet industrialiserades staden Zug och dess omgivning en snabbt. Viktiga områden var metallindustri och elektroteknik. I bergsområdena tilltog kurturismen.

Efter andra världskriget expanderade tjänstesektorn, främjad av låga skatter och närheten till Zürich. Bortsett från brevlådeföretag etablerade sig internationella råvaruhandlare och läkemedelsföretag.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Zug gränsar i söder till Schwyz, i öster till Luzern och Aargau samt till Zürich i norr.

Kantonsområdet begränsas i väster av floden Reuss, i nordost av Albiskedjan och i söder av Rossberg. Landskapet domineras av de två stora sjöarna Zugsjön och Ägerisjön och det omgivande kulturlandskapet. Trots läget i centrala Schweiz är bergen inte så höga, högst är Wildspitz (1 580 m ö.h.), i Rossbergmassivet[1].

Den viktigaste floden är Lorze som avvattnar Ägerisjön, genomflyter Zugsjön och mynnar i Reuss vid Reussspitz i kantonens nordvästra hörn.

Politik och förvaltning[redigera | redigera wikitext]

I den kompakta kantonen finns inga förvaltningsdistrikt, så de viktiga förvaltningsnivåerna är kanton och kommun.

Parlamentet heter Kantonsrat och har 80 mandat. De dominerande partierna är Kristdemokraterna, FDP. Liberalerna och Schweiziska folkpartiet.[2] Den verkställande makten utövas av kantonens Regierungsrat och har sju medlemmar. Kantonsrat och Regierungsrat utses vart fjärde år i direkta val.[3]

Politik och rättsväsende har ibland haft svårt att hålla avstånd till företagsägarna. Tydligt syntes det under 1980-talet i samband med den i USA efterlysta råvaruhandlaren Marc Rich. En åklagare hade uppdrag i Richs bolagsstyrelser och Zugs kristdemokratiske borgmästare Hegglin skall ha uttalat att "det som är bra för Mark Rich, är också bra för Zug".[4][5]

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Kommun Invånare Areal (km²) m ö.h.
Zug 23 325 33,8 425
Oberägeri 4 910 36,2 737
Unterägeri 7 396 26,7 729
Menzingen 4 306 27,5 807
Baar 20 024 24,8 444
Cham 13 320 19,1 418
Hünenberg 7 792 18,7 451
Steinhausen 8 701 5,1 424
Risch 8 002 22,9 417
Walchwil 3 249 15,9 449
Neuheim 1 992 7,9 666
Summa 103 017 238,6

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Kantonen Zug hade 2010, efter Basel-Stadt, den näst högsta kantonala Bruttonationalprodukten per invånare.[6] År 2013 uppgick BNP per capita till 125000 Schweizerfranc, motsvarande 170% av genomsnittet för Schweiz. Största arbetsgivare är Siemens, Roche och "Metall Zug" som tillverkar vitvaror. Arbetslösheten var 2%, jämfört med 3% för Schweiz i genomsnitt.[7]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

  • Motorvägarna A4 och A14 leder till Zürich, Luzern och Schwyz.
  • Lokaltågen koordinieras med S-banorna i Zürich och Luzern/Centralschweiz.
  • Närmaste internationella flygplats är Zürich

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Zug, Zahlen und Fakten”. Swisscommunity.org. http://www.swisscommunity.org/de/entdecken-sie-die-schweiz/zug/zahlen-fakten. Läst 7 september 2014. 
  2. ^ ”Mandatsverteilung Kantonsrat 2006 bis ..”. Kanton Zug. http://www.zg.ch/behoerden/staatskanzlei/kanzlei/abstimmungen-und-wahlen/wahlen-kr. Läst 9 september 2014. 
  3. ^ ”Regierungsrat”. Kanton Zug. http://www.zg.ch/behoerden/regierungsrat. Läst 9 september 2014. 
  4. ^ Intervju med Jo Lang (26 juni 2013). ”Das FBI bot mir 700'000 Dollar, wenn ich helfen würde, Marc Rich zu fangen”. Tagesanzeiger. http://www.tagesanzeiger.ch/schweiz/standard/Das-FBI-bot-mir-700-000-Dollar-wenn-ich-helfen-wuerde-Marc-Rich-zu-fangen/story/15669711?track. Läst 9 september 2014. 
  5. ^ Marc Rich (1934-2013)”. The Zug Post (på engelska online). http://www.zug4you.ch/marc_rich_%281934_2013%29.html. Läst 9 september 2014. 
  6. ^ BIP nach Grossregionen und Kantonen. Bundesamt für Statistik, Beställnr 1327-1300. 2013. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/themen/04/02/05/key/01.html 
  7. ^ Zug in Zahlen. Zuger Kantonalbank & (kantonale) Fachstelle für Statistik. 2013. http://www.zg.ch/behoerden/baudirektion/statistikfachstelle/zug-in-zahlen 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]