Margot Wallström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Margot Wallström


Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
3 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Carl Bildt

Ämbetsperiod
2 februari 2010–30 maj 2012
President Ban Ki-moon

Ämbetsperiod
22 november 2004–9 februari 2010
President José Manuel Barroso
Företrädare Loyola de Palacio
Efterträdare Maroš Šefčovič

Ämbetsperiod
22 november 2004–9 februari 2010
President José Manuel Barroso
Företrädare Loyola de Palacio
Efterträdare Catherine Ashton

Ämbetsperiod
13 september 1999–11 november 2004
President Romano Prodi
Företrädare Ritt Bjerregaard
Efterträdare Stavros Dimas

Ämbetsperiod
13 september 1999–9 februari 2010
Företrädare Anita Gradin
Efterträdare Cecilia Malmström

Ämbetsperiod
1996–1998
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Göran Persson
Företrädare Ingela Thalén
Efterträdare Anders Sundström

Född 28 september 1954 (60 år)
Kåge, Sverige
Politiskt parti Socialdemokraterna
Make Håkan Wallström
Barn Två
Namnteckning Margot Wallströms namnteckning

Margot Elisabeth Wallström, född 28 september 1954 i Kåge i Skellefteå kommun, är en svensk politiker (socialdemokrat) och ämbetsman. Sedan 3 oktober 2014 är hon Sveriges utrikesminister.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Politiskt engagemang och minister i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Redan i tidiga år efter gymnasiet engagerade hon sig politiskt, bland annat som ombudsman för SSU 1974-1977. Wallström har ingen akademisk utbildning.[1] Hon var riksdagsledamot 1979-1985, biträdande civilminister (konsument-, kyrko- och ungdomsminister) 1988–1991, kulturminister 1994–1996 och socialminister 1996–1998. Hon avgick kort efter riksdagsvalet 1998 efter en konflikt med statsminister Göran Persson.

Efter att Mona Sahlin tillträtt som partiordförande för socialdemokraterna fick Wallström i uppgift att utveckla socialdemokraternas EU-politik tillsammans med förre utrikesministern Jan Eliasson. Borgerliga politiker, exempelvis Fredrik Reinfeldt och Carl B. Hamilton, ansåg att detta arbete inte var förenligt med den ed varje kommissionär avlägger om att verka för gemenskapens bästa.[2]

Wallström är en mycket populär politiker inom socialdemokratin.[3] Hon har flera gånger fått frågan om hon vill ställa upp som partiledare och flera gånger varit den som flest vill ha som partiledare. Hon har alltid tackat nej och sade 2012 att "Jag hoppas att det ska kanske ta slut någon gång och att man ska förstå att jag menar allvar. Det tåget har gått."[4]

Den 14 augusti 2014 offentliggjordes att Margot Wallström gör comeback i Socialdemokraterna[5]. Nyheten meddelades under en gemensam presskonferens mellan Margot Wallström och Stefan Löfven. ”Jag är så glad att kunna presentera att Margot Wallström är tillbaka i politiken och att hon är en full del i vårt lag inför valet, sa Stefan Löfven” under presskonferensen. ”Det är först och främst väldigt roligt att vara tillbaka. Jag känner mycket stort förtroende för Stefan Löfven” sa Margot Wallström.[6]

Från och med den 3 oktober 2014 tillträdde Margot Wallström som Sveriges utrikesminister.

Civil karriär och styrelseuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Wallström var banktjänsteman 1977-1979 och kamrer på Sparbanken Alfa 1986-1987.

Hösten 2010 meddelades att Wallström tackat ja till att bli ny styrelseordförande för Lunds universitet efter Allan Larsson. Wallström avsåg att tillträda denna post i februari 2012.[7]

I början av 2013 blev Wallström projektdirektör på Svenska Postkodlotteriet <[8]och senare samma vår föreslogs hon som styrelseledamot i Hakon Invest AB[9]

Politiskt engagemang i EU[redigera | redigera wikitext]

Hon utnämndes till ledamot i Europeiska kommissionen och ansvarade för miljöfrågor i Prodi-kommissionen 1999–2004. Från november 2004 till februari 2010 var Wallström EU-kommissionens första vice ordförande, närmast under ordförande José Manuel Barroso. Som sådan hade hon ansvar för konstitutionella frågor, institutionella relationer och kommunikationsstrategi.

Wallström utsågs till European Commissioner of the Year[förtydliga] av tidningen European Voice, men när tidningen The Economist under hösten 2009 summerade EU-kommissionens arbete beskrevs Wallströms insats som en besvikelse.[10]

Engagemang i FN[redigera | redigera wikitext]

I februari 2010 utnämnde Förenta nationernas generalsekreterare Ban Ki-Moon, Wallström, till sin särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter. Wallströms uppgift blir att genomföra FN-resolutionen 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter. FN:s säkerhetsråd antog i september 2009 resolution 1888. Resolutionen bygger på tidigare säkerhetsrådsresolutioner 1325 (2000) och 1820 (2008) och innebär bland annat att generalsekreteraren skall utse en "särskild representant" som skall leda och koordinera arbetet för att få slut på det sexuella våldet under och efter konflikter.

I maj 2012 efterträddes Wallström av Zainab Bangura på posten som särskilt sändebud.

Familj och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Wallström är dotter till Manfrid Wallström och Lydia Wallström Sundberg. Sedan 1984 är hon gift med arbetsledaren Håkan Wallström.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Wallström har utnämnts till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola (2001)[11], Mälardalens högskola, University of Massachusetts i Lowell och Umeå universitet[12] och erhöll IAIA Global Environmental Award[förtydliga]

Den 6 juni 2008 offentliggjordes att Margot Wallström fått H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band "För mångåriga betydelsefulla insatser inom svensk och europeisk politik".[13][14] 2008 tilldelades Margot även Göteborgspriset för hållbar utveckling för sitt arbete med kemikalielagstiftningen REACH i sin roll som EU:s miljökommissionär. Idag är Margot även jurymedlem i samma Göteborgspris.

År 2009 erhöll hon Monismanienpriset, som årligen delas ut till organisationer och personer som gjort stora insatser för försvar av åsiktsfrihet, av Göteborgs nation i Uppsala.[15]

På hösten 2012 tilldelades Wallström Elin Wägner-sällskapets pris Årets väckarklocka.[16]

I april 2014 utnämndes hon till Kommendör av Franska Hederslegionen enligt ett beslut av Frankrikes president François Hollande.[17]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Wallström har skrivit två böcker tillsammans med Europaparlamentarikern Göran Färm:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 1144

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ European Commission: Biography.
  2. ^ TT (2007-03-19). ”Klartecken för Wallströms s-uppdrag”. DN. http://www.dn.se/nyheter/politik/klartecken-for-wallstroms-s-uppdrag-1.702445. 
  3. ^ Johan Croneman. "Johan Croneman: Koketteri på toppnivå när SVT krattade ­manegen för Margot Wallström", Dagens Nyheter, 5 juni 2012. Läst den 15 juni 2012.
  4. ^ Agenda, SVT, 2 juni 2012. Sett den 15 juni 2012.
  5. ^ ”Margot Wallström”. http://www.socialdemokraterna.se/Vart-parti/Margot-Wallstrom/. Läst 14-08-2014. 
  6. ^ ”Nytt uppdrag för Margot Wallström”. http://www.socialdemokraterna.se/Pressrum/nyheter/Nytt-uppdrag-for-Margot-Wallstrom-/. Läst 14-08-2014. 
  7. ^ "Margot wallström" tillträdande ordförande för Lunds universitet" i Studentnyheterna i Radio AF 2010-09-20
  8. ^ Anette Holmqvist (2013-03-03). ”Wallström börjar nytt jobb”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16406223.ab. Läst 15 augusti 2014. 
  9. ^ Margot Wallström kliver in i Ica SvD 2013-04-17
  10. ^ The Economist: A commission report-card 2009-09-24
  11. ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Margot Wallström, läst 15 april 2009
  12. ^ Pressmeddelande Umeå universitet Hämtat 2010-10-28 2010
  13. ^ Skifs och Wallström får kungamedalj Göteborgs-Posten 6 juni 2008
  14. ^ ”Medaljförläningar 2008-06-06”. Kungahuset, Kungl. Hovstaterna. http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080606.5.36df73941192994694f80007190.html. 
  15. ^ ”Monismanienpriset”. http://sv.wikipedia.org/wiki/Monismanienpriset. Läst 15 september 2014. 
  16. ^ Elin Wägner-sällskapet
  17. ^ http://norran.se/2014/04/kage/margot-utnamns-till-kommendor/

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Ulf Lönnqvist
Ungdomsminister
Sveriges biträdande civilminister
Konsument-, ungdoms- och kyrkominister

1988–1991
Efterträdare:
?
Företrädare:
Birgit Friggebo
Sveriges kulturminister
1994–1996
Efterträdare:
Marita Ulvskog
Företrädare:
Ingela Thalén
Sveriges socialminister
1996–1998
Efterträdare:
Anders Sundström
Företrädare:
Anita Gradin
EU-kommissionär från Sverige
1999–2010
Efterträdare:
Cecilia Malmström
Företrädare:
Ritt Bjerregaard
EU:s miljökommissionär
1999–2004
Efterträdare:
Stavros Dimas
Företrädare:
Neil Kinnock och Loyola de Palacio
EU-kommissionens förste vice ordförande
2004–2010
Efterträdare:
Catherine Ashton
Företrädare:
Loyola de Palacio
EU-kommissionär
med ansvar för institutionella relationer och kommunikation

2004–2010
Efterträdare:
Maroš Šefčovič
Företrädare:
Carl Bildt
Sveriges utrikesminister
2014-
Efterträdare:
innehar posten