Blancheteatern

Från Wikipedia

Reklamskylt för "Blanche-Teatern" över Västra Trädgårdsgatan 1956

Blancheteatern (även Blanche-teatern och före 1915 kallad Blanchs teater, samt en tid Vaudevilleteatern), var en privatteater belägen i en byggnad på Västra Trädgårdsgatan intill Kungsträdgården i Stockholm.

Historik

Byggnaden uppfördes 1879 bakom den så kallade Ateljébyggnaden, som inrymde Blanchs café, av restauratören och tidigare chefen för Operakällaren, Theodor Blanch (1835–1911). Arkitekten bakom huset är okänd, men inredningsdekoren utfördes av Carl Grabow.

Teatern invigdes den 31 mars 1879 med en "instruktiv soiré" av en tysk professor A. Böttcher från Königlisches Schauspielhaus i Berlin. Därefter bytte den nyöppnade teatern tillfälligt namn till Vaudevilleteatern 1879-82 och var scen för det gästande danska August Rasmussens sällskap samt ensembler under Knut Tivander respektive August Sandberg.

Vid mitten av 1880-talet omvandlades lokaliteterna till konstsalong (Blanchs konstsalong) och uppläts 1889-99 till Sveriges allmänna konstförening. År 1900 ändrade verksamheten ånyo riktning till att hysa en av Stockholms första biografverksamheter, innan den återgick till teater från 1915 och bytte namn till Blancheteatern (med association till den legendariske teatermannen August Blanche). Detta under först Bror Öbergson, därefter från 1916 en kort tid under Hilda Borgström, varpå en längre period inleddes under ledning av Ernst Eklund 1917-26 med en framgångsrik blandning av revyer, klassiker och debattdramer. Framgångarna fortsatte under Harry Roeck Hansen 1927-55. Från 1955 dominerade revyer och gästspel av andra teatrar under Gösta Bernhards chefskap.

1958-61 använde även Kungliga Teatern teatern som mindre extrascen med start med urpremiären på Sven-Erik Bäcks opera Tranfjädrarna 1958. Teaterverksamheten lades ner 1961, och den anrika byggnaden revs 1965 och ersattes 1969 i samband med Norrmalmsregleringen, då södra sidan av Hamngatan skulle breddas, av Sven Markelius Sverigehuset.

Mer långvariga teaterchefer

Uppsättningar

Ernst Eklunds regim

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1923 Din nästas fästmö
Adelaide Matthews och Anne Nichols Ernst Eklund[1]
1923 Blå fågeln Gästspel av Ryska cabareten[1]
1923 Amor och Psyke
Erik Wilhelm Olson[1][2]
1923 Sten Stensson Stéen från Eslöf
John Wigforss Elis Ellis[1]
1923 Rika morbror
August Blanche Albert Ståhl[3]
1924 Grevinnan Lolotte
Leopold Lipschutz Ernst Eklund[4]
1924 Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel Karin Swanström[4]
1924 Reggies bröllop
Edward Salisbury Field Ernst Eklund[5]
1924 Portiern på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule Ernst Eklund[5]
1924 Kammarfrun
Felix Gandera Ernst Eklund[6]
1924 Fördraget i Auteuil
Louis Verneuil Einar Fröberg[5]
1924 Dockan
André Picard Karin Swanström[5]
1925 Min polska kusin
Louis Verneuil Karin Swanström[7]
1925 På begäran
Nicolas Nancey och Henry de Gorsse Erik Berglund[8]
1926 I skolan igen
André Birabeau Mathias Taube[9]

Harry Roeck Hansens regim (urval)

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1930 Storken
Thit Jensen Harry Roeck Hansen
1933 Hela havet stormar
Ronald Mackenzie Per Lindberg[10][11]
1933 Vi Hallams
Rose Franken Knut Martin[12][13]
1935 Processen Bennet
Edward Wooll[14]
1935 Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson Harry Roeck-Hansen[15]
1935 Gatumusikanter
Paul Schurek Sigurd Magnussøn[16]
1935 Livets gyllene ögonblick
Keith Winters[16]
1936 Bättre mans barn
Gertrude Friedberg
1937 Mitt i stan, revy
Kar de Mumma Leif Amble-Naess
1938 Tre män på en häst
John Cecil Holm och George Abbot Harry Roeck Hansen[17]
1938 Paria
Fordringsägare
August Strindberg Harry Roeck Hansen[17]
1938 Professor Malmlock
Friedrich Wolf Per Lindberg[17]
1938 I de bästa familjer, revy
Kar de Mumma Leif Amble-Naess[17]
1938 Min hustru doktor Carson
St. John Greer Ervine Harry Roeck Hansen[17]
1940 Duo
Paul Géraldy och Colette[18]
1940 Plats för leende
S. N. Behrman Harry Roeck Hansen[19]
1942 Sagan
Hjalmar Bergman Per Lindberg Urpremiär 16 januari 1942
Gästspel av Dramatikerstudion
Tollie Zellman, Sally Palmblad, Barbro Kollberg, Ingrid Borthen, Sif Ruud, Erik Rosén, Björn Berglund, Gunnar Sjöberg, Börje Mellvig, Arthur Rolén[20]
1942 På livets botten
На дне, Na dne		 Maksim Gorkij
Översättning Jura Tamkin		 Jura Tamkin Premiär 11 februari 1942
Ester Roeck-Hansen, Olav Riégo, Birgit Tengroth, Åke Engfeldt, Hugo Björne, Mimi Pollak, Emile Stiebel, Emil Fjellström, Anna-Lisa Baude, Gunnar Sjöberg, Hilding Gavle[21]
1943 Fadren
August Strindberg Helge Hagerman[22]
1945 Det blåser en vind
Lillian Hellman Harry Roeck-Hansen
1947 Kar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma Hjördis Petterson Premiär 29 april 1947
Douglas Håge, Hjördis Petterson, Björn Berglund, Agneta Prytz, Anna-Lisa Baude, Marianne Nielsen, Naemi Briese, Nils Jacobsson, John Elfström, Barbro Kollberg[23]
1949 De fem fåglarna
Staffan Tjerneld Björn Berglund

Referenser

  1. ^ [a b c d] Teateralmanacka 1923 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1923 (1924) s. 89
  2. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  3. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 24 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-24/350/6. Läst 26 juli 2015. 
  4. ^ [a b] Teateralmanack1924 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1924 (1925) s. 86
  5. ^ [a b c d] Teateralmanack 1924 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1924 (1925) s. 87
  6. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 11. 22 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-22/168/11. Läst 27 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 21 januari 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-01-21/19/12. Läst 20 juli 2015. 
  8. ^ Bo Bergman (20 september 1925). ”'På begäran' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-20/255/10. Läst 1 augusti 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 9 april 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-04-09/94/12. Läst 2 augusti 2015. 
  10. ^ Programblad, Hela havet stormar 1932, Blancheteatern
  11. ^ Bo Bergman (26 januari 1933). ”'Hela havet stormar' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-26/24/8. Läst 27 augusti 2015. 
  12. ^ ”Vi Hallams”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22066. Läst 17 december 2015. 
  13. ^ Bo Bergman (15 september 1933). ”'Vi Hallams' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-15/250/1. Läst 17 december 0215. 
  14. ^ Bo Bergman (16 januari 1935). ”'Processen Bennet' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-01-16/15/10. Läst 8 januari 2016. 
  15. ^ ”Härmed hava vi nöjet...”. Dagens Nyheter: s. 1. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/1. Läst 8 januari 2016. 
  16. ^ [a b] Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 125
  17. ^ [a b c d e] Teateralmanack 1938 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1938 (1939) s. 186
  18. ^ Oscar Rydqvist (29 mars 1940). ”'Duo' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-03-29/85/9. Läst 27 augusti 2015. 
  19. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1940). ”'Plats för leende' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-11-20/319/10. Läst 25 augusti 2015. 
  20. ^ Oscar Rydqvist (21 januari 1942). ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-21/19/9. Läst 30 januari 2016. 
  21. ^ Oscar Rydqvist (12 februari 1942). ”'På livets botten' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-12/41/7. Läst 31 januari 2016. 
  22. ^ ”'Fadren' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 23 januari 1943. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-23/21/5. Läst 24 augusti 2015. 
  23. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016. 

Litteratur

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Blancheteatern&oldid=33101372”