Tollie Zellman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tollie Zellman
Idolporträtt av Tollie Zellman på 1910-talet.
Idolporträtt av Tollie Zellman på 1910-talet.
Född Berta Alice Victoria Zellman
31 augusti 1887
Stockholm
Död 9 oktober 1964 (77 år)
Stockholm
Aktiva år 1906–1958
Make Viggo Berck
(1916–1918)
Carl Holmquist
(1918–1923)
Betydande roller
Teater
  • Jennie i 33 333
  • Dulcie Baxter i Mollusken
  • Madame i Madame

Film

Signatur
[[Fil:Tolzel|]]
IMDb SFDb
Tollie Zellman omkring 1940

Berta Alice Victoria "Tollie"[1] Zellman, född 31 augusti 1887 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 9 oktober 1964 i Kungsholms församling[2] i Stockholm, var en svensk skådespelare. Hon var dotter till Carl Magnus[3] Zellman och Betty Zellman, född Nilsson.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tollie Zellmans far var dekorations- och kyrkomålare, och han satte dottern i Åhlinska skolan, där många välbeställda stockholmares flickor gick. Senare fortsatte hon studierna på flickläroverket i Nyköping.

Tollie Zellman scendebuterade 1906 i rollen som Signe i Solitar i Alfred Lundbergs teatersällskap. Hon blev framför allt känd som komedienn och spelade ofta vampar, primadonnor eller avdankade aktriser på scen och i film. Vid ett tillfälle berättade hon om sina barn- och ungdomsår och beskrev sig som en "klassens clown" i skolan och som en ung flicka med hemliga teaterdrömmar som under en tid arbetade som kontorist på avlöningskontoret på NK.

Nästa engagemang blev på Brunnshusteatern i Helsingfors. Sedan turnerande Tollie Zellman i landsorten i olika teatersällskap, bland annat i Strindbergsturnén, och hos Axel Engdahl i Göteborg. 1910 kom hon till Folkteatern i Stockholm (där hon sedan var verksam under olika perioder i livet). Hon kom att arbeta på praktiskt taget alla större privatteatrar under sin levnad; hon arbetade bland annat 1912-14 på Vasateatern, 1916-17 på Intima teatern och 1917-18 på Lorensbergsteatern i Göteborg. Under sina tidiga år som skådespelerska, innan hon befäste sin ställning i komedifacket, framträdde Tollie Zellman i många blandade roller, bland annat i flera karaktärsroller i Strindberg-pjäser som Kronbruden, Fadren och Svarta handsken. Hon studerade även teater i Paris och var verksam som regissör vid Svenska Teatern i Helsingfors (1927-29). Hon medverkade även i flera operetterOscarsteatern under Gustaf Wallys tid 1941-1947 (under åren 1926-30 hade hon redan tidigare spelat där under Pauline Brunius och Gösta Ekman d.ä.:s ledning).

Tollie Zellmans framgång låg i hennes otroliga charm och oemotståndliga spelhumör; hon hade en unik och säregen spelstil som ofta beskrevs som "aristokratisk" med en inbakad karaktär av primadonna både på och vid sidan av scenen. Samtidigt fanns det ett stort djup där bakom som hon även visade när hon senare i livet fick en del "seriösa" roller, både på scen och på film.

Hennes största framgång på scen - och även i radio - var som Mrs Baxter i ett stycke av Hubert Henry Davies som hette Mollusken. Även hennes huvudroll i farsen Otrogen på Vasateatern och änkedomprostinnan Julia Hylténius i Hans nåds testamente av Hjalmar Bergman hör till hennes största scenframgångar, liksom Algot Sandbergs 33.333 och pjäsen Nu kommer Madame. Hon medverkade också i ett 50-tal filmer där några av hennes allra främsta rolltolkningar på film är som skådespelerskan Nanny Högfeldt i Karriär (1938), patienten Lily Smith i Jag dräpte (1943), den alkoholiserade stjärnan Cora Anker i Medan porten var stängd (1946) - som hon belönades med skådespelarpriset Charlie för - och hennes flummiga Tora i Lilla Märta kommer tillbaka (1948).

Tollie Zellman var också känd för sitt säregna, släpiga och lite läspande sätt att tala, som inte på något sätt var tillgjort eller spelat utan alltid var så. Hjördis Petterson beskriver detta med glimten i ögat i sin självbiografi som att det kom ungefär "en stavelse i minuten". Hjördis Petterson, som berättar ömt och älskvärt om sin kollega, berättar vidare att Tollie Zellman också var ungefär lika berömd i teaterkretsar för sitt omåttligt stora "karltycke" och att alla kvinnor höll hårt i sina respektive när Tollie var i närheten.

Zellman avled 1964 på Karolinska sjukhuset i Solna efter en tids sjukdom, 77 år gammal.[5] I SVT:s Go'kväll (inslaget "Svenska komedienner") har dock uppgetts att hon dog i en eldsvåda i sin lägenhet. Zellman är begravd på Norra begravningsplatsen. [6]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Tollie Zellman blev mor till skådespelaren Lill-Tollie Zellman 1908. Hon gifte sig den 30 september 1916 i Kristiania[7] med konsul Viggo Berck (1875–1940); de skilde sig 1918. Samma år gifte hon om sig med direktör Carl Holmquist (1894–1975), vilket resulterade i skilsmässa den 28 november 1923.[8][9]

Filmografi urval[redigera | redigera wikitext]

Tollie Zellman (t.v) tillsammans med Sickan Carlsson i filmen I natt – eller aldrig (1941).

Scenroller urval[redigera | redigera wikitext]

Tollie Zellman i genombrottsrollen som Jenny i 33.333 (1911).
Anders de Wahl som Anatol, Tollie Zellman som Annie och Harry Roeck-Hansen som Max i Arthur Schnitzlers AnatoleLorensbergsteatern (1917).
Tollie Zellman som grevinnan Rita Sangiorgi i Otrogen (1921).
Tollie Zellman i Mollusken (1923)

.

Gösta Ekman och Tollie Zellman i Den förste av herrarna (1927).
Tollie och fransk bulldog
  • 1906 - Signe i Solidar, turné, Alfred Lundbergs teatersällskap
  • 1907 - Minchen Bergström i Är det roligt att vara teaterdirektör? eller Man kan bli galen för mindre, Carl H Engströms teatersällskap
  • 1908 - Lyckoflickan
  • 1909 - Pansarbåten Svenska glädjen, revy
  • 1909 - Ellen i Jul
  • 1909 - Jordegumman i Kronbruden
  • 1909 - Amman i Fadren
  • 1910 - Mimi i Skeppargatan 40, Folkteatern
  • 1910 - Maskinskriverskan i Hemgiftsjägare, Folkteatern
  • 1910 - Prärieflicka i Yon Yonson, Folkteatern
  • 1910 - Småstadsfolk, Folkteatern
  • 1910 - Friherrinnan Falkenklo i Lidingökungen
  • 1911 - Krigarliv, Kristallsalongen
  • 1911 - Jenny i 33.333, Folkteatern
  • 1912 - 4711, Vasateatern
  • 1913 - Ett modernt äktenskap, Vasateatern
  • 1913 - Amatörtjuven, Vasateatern
  • 1914 - Affären Costa Negra, Vasateatern
  • 1914 - Kontanter, Vasateatern
  • 1914 - Kompanjonen, Vasateatern
  • 1915 - Silverasken, Folkteatern
  • 1916 - En gåtfull kvinna, Intima teatern, Birger Jarlsgatan
  • 1917 - Stövlett-Kathrine i Stövlett-Kathrine, Stora teatern
  • 1917 - Den gröna fracken, Lorensbergsteatern
  • 1917 - Angele, Lorensbergsteatern
  • 1917 - Alice i Anatol, Lorensbergsteatern
  • 1917 - Karin Månsdotter i Erik XIV, Lorensbergsteatern
  • 1917 - Man kan aldrig veta, Djurgårdsteatern
  • 1918 - Fata Morgana, regi Helge Wahlgren, Lorensbergsteatern
  • 1918 - Mabel Vere i Fröken X, Box 1742, regi Albert Ståhl, Djurgårdsteatern
  • 1918 - Sådan är hon, även regi, Djurgårdsteatern
  • 1918 - Skandalskolan, regi Einar Fröberg, Intima teatern, Birger Jarlsgatan
  • 1919 - Becky Warder i Sanningen, regi Per Lindberg, Lorensbergsteatern
  • 1919 - Vi spekulerar alla, regi Nils Johannisson, Vasateatern
  • 1919 - Hertiginnans halsband, Vasateatern
  • 1919 - Marthe Bourdier i Kungen, regi Gunnar Klintberg, Svenska teatern
  • 1920 - Rena rama sanningen, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1920 - Kvinnorövaren, Vasateatern
  • 1920 - Ska vi - eller inte?, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1920 - Hotellråttan, Vasateatern
  • 1920 - Kärlekens fars, Vasateatern
  • 1920 - Betty Taradine i Mrs Taradines inkvartering, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1920 - Rena rama sanningen, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1921 - Gobette i Borgmästarinnan, regi Albert Ranft, Vasateatern
  • 1921 - Grevinnan Rita Sangiorgi i Otrogen, regi Ernst Eklund, Blancheteatern
  • 1921 - Komprometterad, regi Nils Johannisson, Vasateatern
  • 1921 - Hon gav dig ögon, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1921 - Dansflugan, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1921 - Jag måste ha Adrienne, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1922 - Skilsmässans villervalla, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1922 - Varulven, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1922 - Tredje skottet, regi Nils Johannisson, Vasateatern
  • 1922 - Madame Lisa Della Robbia i Nu kommer madame, regi Nils Arehn, Blancheteatern
  • 1922 - Betty Taradine i Mrs Taradines inkvartering, Helsingborgs stadsteater
  • 1922 - Eliza i Pygmalion, Helsingborgs stadsteater
  • 1922 - Hasard, Stora Teatern
  • 1923 - Mrs Dulcie Baxter i Mollusken, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1923 - Mme Germaine Fougerol i Det stängda paradiset, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1923 - Andra bröllopsnatten, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1923 - Bläckplumpen, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1923 - Hasard, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1923 - Jag är skyldig dig en hustru, regi Knut Nyblom, Vasateatern
  • 1923 - Sådan är hon, även regi, Djurgårdsteatern
  • 1924 - Trettio dagar, regi Ragnar Widestedt, Vasateatern
  • 1924 - Reggies bröllop, regi Ernst Eklund, Blancheteatern
  • 1924 - Dockan, regi Karin Swanström, Blancheteatern
  • 1924 - Det gick en ängel, även regi, Komediteatern
  • 1924 - Dulcie i Dulcie, regi Einar Fröberg, Blancheteatern
  • 1925 - Sonja Vasilovna i Min polska kusin, regi Karin Swanström, Blancheteatern
  • 1926 - Suzanne Verrier i De nya herrarna regi Gunnar Klintberg, Vasateatern
  • 1926 - Gobette i Borgmästarinnan, Vasateatern
  • 1926 - Mrs Julia Johnstone i Dollar, regi John W. Brunius, Oscarsteatern
  • 1926 - Madame Sinida i Han som får örfilarna regi Gösta Ekman, Oscarsteatern
  • 1926 - Moloch, regi John W Brunius, Oscarsteatern
  • 1927 - Geografi och kärlek, regi John W Brunius, Oscarsteatern
  • 1927 - Millie i Bättre folk, regi Pauline Brunius, Oscarsteatern
  • 1927 - Advokaten Bolbec och hennes man, regi Pauline Brunius, Oscarsteatern
  • 1927 - Madame Raymonde i Den första av herrarna, regi Gösta Ekman, Oscarsteatern
  • 1927 - Markisinnan, även regi, Åbo Svenska Teater
  • 1927 - Nu kommer madame, även regi, Åbo Svenska Teater
  • 1928 - Lady Sneerwell i Skandalskolan, regi Johannes Poulsen, Oscarsteatern
  • 1928 - En komedi på slottet, regi Gösta Ekman, Oscarsteatern
  • 1928 - Laura i Gröna hissen, regi Gösta Ekman, Oscarsteatern
  • 1928 - En komedi på slottet, regi Gösta Ekman, Oscarsteatern
  • 1928 - Majken i "Patrasket", regi John W. Brunius, Oscarsteatern
  • 1929 - Dulcie i Dulcie, Oscarsteatern
  • 1929 - Markisinnan, även regi, Åbo Svenska Teater
  • 1929 - Majken i "Patrasket", även regi, Åbo Svenska Teater
  • 1929 - Fru Svensson i Den svarta skjortan, regi Rune Carlsten Oscarsteatern
  • 1929 - Vid 37de gatan, regi Svend Gade, Oscarsteatern
  • 1930 - Bruden, regi Rune Carlsten, Oscarsteatern
  • 1930 - Nu kommer madame, även regi, Lorensbergsteatern
  • 1930 - Fröken X, Box 1742, även regi, Lorensbergsteatern
  • 1931 - Caprice, regi Gösta Ekman, Konserthusets lilla scen
  • 1931 - Änkedomprostinnan Hyltenius i Hans nåds testamente, regi Per Lindberg, Vasateatern
  • 1931 - Mammas förflutna, även regi, Vasateatern
  • 1932 - Tidens ansikte, revy av Karl Gerhard, Vasateatern
  • 1932 - I de bästa familjer, regi Gösta Ekman, Vasateatern
  • 1932 - Majken i "Patrasket", regi George Pitoeff, Stina Bergman, Vasateatern
  • 1932 - Kanske en diktare, regi Gösta Ekman, Vasateatern
  • 1932 - Mästerkatten i stövlar, regi Gösta Ekman, Vasateatern
  • 1932 - Broadway, Vasateatern
  • 1932 - Majken i Patrasket, regi Gösta Ekman, Vasateatern
  • 1933 - Domaredansen, regi Per-Axel Branner, Vasateatern
  • 1933 - Furstinnan Eugenie i Högre skolan, regi Gösta Ekman, Vasateatern
  • 1933 - Mrs Dulcie Baxter i Mollusken, regi Harry Roeck Hansen, Blancheteatern
  • 1933 - Laura i Gröna hissen, regi Gösta Ekman, Lorensbergsteatern
  • 1933 - Middag klockan åtta, regi Gösta Ekman, Vasateatern
  • 1933 - En kvinna med flax, regi Per-Axel Branner, Folkteatern
  • 1935 - Tovaritch, regi Carlo Keil-Möller, Göteborgs stadsteater
  • 1935 - Tovaritch, Komediteatern
  • 1935 - Den politiska kannstöparen, regi Knut Ström, Göteborgs stadsteater
  • 1935 - Mrs. Brabazon i Vi måste gifta bort mamma, regi Alice Eklund, Komediteatern
  • 1936 - Hm, sa greven, revy av Kar de Mumma, regi Harry Roeck Hansen, Blancheteatern
  • 1937 - Min son ministern, regi Martha Lundholm, Vasateatern
  • 1937 - Fru Milsom i Å, en sån dag!, regi Rune Carlsten, Dramaten
  • 1938 - Crystal Allen i Kvinnorna, regi Rune Carlsten, Dramaten
  • 1938 - George and Margaret, regi Edvin Adolphson, Oscarstetern
  • 1942 - Överstinnan i Sagan, regi Per Lindberg, Konserhusets lilla scen
  • 1942 - Blåjackor, regi Leif Amble-Naess, Oscarsteatern
  • 1944 - Serenad, regi Leif Amble-Naess, Oscarsteatern
  • 1945 - Grevinnan Amalie Wenderott-Peutingen i Manina, regi Nils Johannisson, Stora teatern
  • 1946 - Eskapad, revy av Gustav Wally, regi William Mollison, Oscarsteatern
  • 1950 - Mlle Aldonza i Chéri, regi Mimi Pollak, Dramaten
  • 1952 - Madame, regi Brita von Horn, Dramatikerstudion
  • 1952 - Fullmåne, regi Hasse Ekman, Intiman
  • 1953 - Saken är Oscar, regi Georg Funkquist, Oscarsteatern
  • 1954 - Alice i Dödsdansen, regi Per Simon Edström, Kammarteatern
  • 1954 - Drottning Anna i Ett glas vatten, regi Brita von Horn, Dramatikerstudion
  • 1954 - Storhertiginnan i Prins på vift, regi Per Gerhard, Vasateatern
  • 1954 - Blåjackor, regi Albert Gaubier, Cirkusteatern i Göteborg
  • 1958 - Baronessan, regi Nanny Westerlund, Appolloniateatern

Regi urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det var hennes farbror som kallade henne så i unga år. Källa: Dagens Nyheter, 1999-09-27, s. 9. Martin Stugart, "Stockholm i går/publikens gunstlingar: En aktris med livsaptit".
  2. ^ Svensk Filmdatabas
  3. ^ Sveriges befolkning 1890 [ett samarbetsprojekt mellan Arkion/SVAR och Sveriges släktforskarförbund]. Stockholm: Riksarkivet. 2003. Libris 9240041 
  4. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1963, red. Ingeborg Burling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1962, s. 1194
  5. ^ Panorama 65 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965, s. 19
  6. ^ Hitta graven
  7. ^ Dagens Nyheter, 2006-09-24, s. 62
  8. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 (korr.) 
  9. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]