Brasília
| Brasília | |||
| Huvudstad | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Brasilien
| ||
|---|---|---|---|
| Federalt distrikt | Distrito Federal | ||
| Höjdläge | 1 172 m ö.h. | ||
| Koordinater | 15°48′S 47°54′V / 15.800°S 47.900°V | ||
| Area | |||
| - kommun | 5 801,937 km²[1] | ||
| Folkmängd | |||
| - centralort | 2 482 210 (1 augusti 2010)[1] | ||
| - kommun | 2 570 160 (1 augusti 2010)[1] | ||
| Befolkningstäthet | |||
| - kommun | 443 invånare/km² | ||
| Tidszon | UTC-3 | ||
| - sommartid | UTC-2 | ||
| Geonames | 3469058 | ||
 Brasília markerat på kartan.
| |||
| Webbplats: http://www.brasilia.df.gov.br/ | |||
.svg)
.svg)
Brasília är Brasiliens huvudstad och utgör ett eget federalt distrikt (Distrito Federal) på samma administrativa nivå som landets övriga delstater. Det federala distriktet hade över 2,5 miljoner invånare vid folkräkningen 2010, varav cirka 97 procent av befolkningen bodde i själva centralorten.[1]
1987 blev Brasília uppsatt på Unescos världsarvslista.
Brasílias historia
Redan under kolonialtiden fanns planer på att skapa en ny huvudstad inne i landet och 1891 togs det formella beslutet att bygga en ny stad. Först på 1950-talet började planerna förverkligas under Brasiliens president Juscelino Kubitschek och en stadsplansstävling utlystes. Tävlingen vanns 1957 av den brasilianska arkitekten och stadsplaneraren Lúcio Costa. Hans plan som kom att förverkligas består av två axlar, en lätt böjd nord-sydlig axel med bostadsområden och en öst-västlig axel som innehåller offentliga byggnader för regeringen och departementen. Formen symboliserar ett flygplan, där nord-sydliga axeln är vingarna och öst-västliga axeln är flygplanskroppen. Regeringsbyggnaderna ligger i cockpit. Staden byggdes klart snabbt och kunde invigas den 21 april 1960.
Administrativ indelning
Det federala distriktet, Distrito Federal, omfattar en kommun, Brasília. Denna kommun var år 2000 indelad i ett distrikt, som även det heter Brasília. Distriktet är i sin tur indelat i nitton underdistrikt:[1]
- Brasília
- Brazlândia
- Candangolândia
- Ceilândia
- Cruzeiro
- Gama
- Guará
- Lago Norte
- Lago Sul
- Núcleo Bandeirante
- Paranoá
- Planaltina
- Recanto das Emas
- Riacho Fundo
- Samambaia
- Santa Maria
- São Sebastião
- Sobradinho
- Taguatinga
Befolkningsutveckling
| Område | Areal (km²)[2][1] | Invånarantal 1 augusti 2000[1] | Invånarantal 1 augusti 2010[1] |
|---|---|---|---|
| Kommun | 5 801,94 | 2 051 146 | 2 570 160 |
| Centralort | 621,20¹ | 1 961 499 | 2 482 210 |
- ¹Yta vid folkräkningen 2000. Den räknade folkmängden 2010 omfattar troligen ett större område.
Stadsplan och arkitektur
Staden är främst ett verk av tre personer; Lúcio Costa som stod för planen, Oscar Niemeyer som stod för de flesta offentliga byggnader och landskapsarkitekten Roberto Burle Marx
Arkitektoniskt är staden ett mycket tydligt exempel på en kompromisslös sydamerikansk modernism med rötter tillbaka till europeisk trettiotalsarkitektur. Dominerande material är betong och glas. De stora glaspartierna visade sig mindre lyckade i ett varmt klimat, och arkitekterna har kritiserats för detta och kontrasten mot Le Corbusiers verk i Chandigarh och Luis Kahn i Dhaka som utan att överge sin modernistiska kompromisslöshet förmår sig i form och material bättre anpassa sig till ett varmare klimat.
Stadsplanen utmärker sig även genom att bestå av kvarter, så kallade superquadras. Brasília saknar också gatunamn utan har istället kodindelningar.[3]
Brasília idag
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
.jpg)
Staden präglas i dag av en kontrast mellan en utopi och en dystrare brasiliansk verklighet. Staden som byggdes för 500 000 människor rymmer idag cirka 2,5 miljoner, varav över en miljon bor i förslummade förstäder.[källa behövs] Även om en del idéer har föråldrats eller misslyckats, som exempelvis försöket med planfria korsningar och total trafikseparation för att undvika trafikljus, är den alltjämt i många avseenden en fungerande stad och ett arkitektoniskt landmärke.
Stadens symbolkraft, med bl a inbyggda socialistiska signaler om ett framtida klasslöst samhälle, har i synnerhet under militärdiktaturer som följde på Juscelino Kubitscheks presidentskap varit till dess nackdel. Staden blev aldrig helt den symbol för Brasiliens framsteg och utveckling som dess grundare hoppades. Klyftorna mellan samhällsklasserna har ständigt ökat och jämlikhetstanken grusats av växande slumområden som en följd av alla som flyttat in från arbetslösheten på landsbygden i inlandet. Dock har stora satsningar genomförts i Brasília på senare år,[när?] bland annat har kollektivtrafiken inklusive en tunnelbana byggts ut kraftigt.
Referenser
- ^ [a b c d e f g h] Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística, ftp-arkiv med nedladdningsbar statistik Läst 9 maj 2011.
- ^ Ministério de Agricultura, Pecuária e Abastecimento, Brasil; Embrapa, Monitoramento por Satélite, Mapeamento e Estimativa da Área Urbanizada do Brasil Läst 1 december 2010.
- ^ Fantasiön, Henrik Brandão Jönsson, Atlas 2010
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Brasília.
| |||||
| |||||||||||
|