Mexikansk chiasalvia

Från Wikipedia
Version från den 31 januari 2016 kl. 20.32 av Bbx (Diskussion | Bidrag) (→‎Kritik: stavning)
För den colombianska gudomen, se Chia (gudinna).
Chia
(Salvia hispanica)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga
Lamiaceae
SläkteSalvior
Salvia
ArtSalvia hispanica
Vetenskapligt namn
§ Salvia hispanica
AuktorLinné

Chia (Salvia hispanica[1][2][3][4]) är en kransblommig växtart som beskrevs av Carl von Linné. Salvia hispanica ingår i släktet salvior, och familjen kransblommiga.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5] Växten har lång historia som kulturväxt i Mesoamerika, och dess frön – chiafrön – har i modern tid börjat marknadsföras som ett "superlivsmedel" (superfood) i Europa.


Historia

Cirka 2600 f.Kr. började chiafrön användas som basföda hos folken i Mesoamerika (nuvarande Mexiko och Guatemala), där växten växer vilt. "Chiaväxten" tillhör släktet Salvia men odlas nuförtiden även i bland annat sydöstra Asien.[7] I regionen omkring Pátzcuarosjön i Mexiko odlas i huvudsak tre lokala variationer av chia – röd, vit och brun chia. Namnen härstammar från färgen på fröna. Fröna var tillsammans med nutallie, majs och bönor befolkningens basföda, men när spanjorerna kom till Centralamerika förbjöd de odlingen av växten. Därefter överlevde odlingen av växten endast på avlägsna områden. Området kring Pátzcuarosjön är än idag hemvist för den ursprungliga varianten av chia.[8]

Popularitet

Redan innan vår tideräkning har chiafröna varit ett av aztekernas och Mayaindianernas baslivsmedel.

Chiafrön blev särskilt populära under 2010-talet i samband med att fenomenet superfood blev trendigt. Även författaren Christopher McDougall bidrog till populariteten i och med att han hyllat fröna i sin bestseller Born to Run[9][7] om långdistanslöparna i Mexiko, vilka är kända för sitt bruk av chiafrön.[9]

Chiafrön har blivit kallade "bantarens dröm", "löparfödan", "ett mirakel" och "det ultimata superlivsmedlet".

Näringsinnehåll

Chiafrön innehåller rikligt med protein, fiber, vitaminer, mineraler, vegetabiliska oljor och antioxidanter.

Chiafröet består till cirka 40 procent av värdefulla växtoljor och till cirka 20 procent av protein. Av mineralerna i fröet framhålls ofta magnesium, kalcium, järn och zink. Av vitaminerna nämns A, B1, B2 och B3. Vissa säger att i samband med vitaminernas och de övriga fetternas upplösning är halten av omega-3 fröets värdefullaste egenskap, i och med att halten är högre än i fisk, andra frön och nötter.[7]

Fröet innehåller även stor halt kolhydrater (cirka 38 procent), varav 30 procent är olösliga och 3 procent är lösliga. 100 gram chiafrön innehåller 520 kcal och rekommenderas därför speciellt till personer som vill bli mer uthålliga, till exempel långtidslöpare.[10]

Chia har lång tradition som kulturväxt i Mesoamerika.

Användning

Eftersom fröna är relativt smaklösa kan man tillsätta dem nästan i vilken mat som helst. Det rekommenderas ofta att tillsätta chiafrön i gröt, yoghurt, fil eller smoothies. Man kan även tillreda pudding eller gelé av chiafrön eftersom de innehåller rikligt med gelébildande fibrer, då man blötlägger fröna i vatten, mjölk eller annan vätska.[7][10]

Positiva hälsoeffekter som chiafröna kan bidra till är viktminskning, förminskad fettintagning, balanserad blodsockerhalt, förebyggandet av tarmproblem, tillräcklig Omega-3-upptagning, förhöjd energinivå och minskning av oönskade effekter av åldrandet. Negativa sidoeffekter av chiafrön kan däremot vara farligt lågt blodtryck (speciellt hos äldre människor), förtunnat blod, gas- och uppblåsthetsproblem, allergier och cancer (förhöjd risk för prostatacancer hos män).[11]

Kritik

Forskning om chiafrön är relativt begränsad, vilket lett till rekommendationer om begränsning av användningen. Till exempel tillåts inom EU försäljning av chiafrön endast för att användas som ingrediens i tillverkning av bröd, där chiafrön är högst 5 procent (Cocovi Import 2014). Trots detta marknadsför återförsäljare sin produkt till olika ändamål, inklusive till annat än till tillverkning av bröd.[12]

Bildgalleri

Referenser

Noter

  1. ^ database, NODC Taxonomic Code, 1996
  2. ^ Lamiales of North America Update, 2011
  3. ^ database, The PLANTS Database, 2000
  4. ^ database, The PLANTS Database, 1996
  5. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (3 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11780591. Läst 26 maj 2014. 
  6. ^ (Canada);http://siit.conabio.gob.mx (Mexico) ITIS Regional: The Integrated Taxonomic Information System
  7. ^ [a b c d] ”Chian siemenet” (på finska). http://cocovishop.com/tuotteet/chian-siemenet/. 
  8. ^ ”Chia of Mexico”. Salvia Hispanica. http://www.salviahispanica.com/chia-of-mexico/. 
  9. ^ [a b] ”The chia craze”. BBC News Magazine. 23 mars 2012. http://www.bbc.com/news/magazine-17476690. 
  10. ^ [a b] ”Därför ska du äta chiafrön”. kurera.se. 26 februari 2014. http://kurera.se/darfor-ska-du-ata-chiafron/. 
  11. ^ ”How Much Chia Seeds Per Day”. Just-Health.net. http://www.just-health.net/How-Much-Chia-Seed-Per-Day.html. 
  12. ^ ”Voimaruokien pakkaustekstit hämmentävät” (på finska). hs.fi. http://www.hs.fi/kuluttaja/a1398050622548. 

Externa länkar