Degerfors
- Se också Degerfors (olika betydelser).
| Degerfors | |
| Tätort Centralort |
|
|
Degerfors järnvägsstation
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Degerfors kommun |
| Församling | Degerfors-Nysunds församling |
| Koordinater | 59°14′N 14°26′Ö / 59.233°N 14.433°V |
| Area | 713,53 hektar |
| Folkmängd | 7 160 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 10,03 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5916 |
Degerfors är en tätort och centralort i Degerfors kommun, Örebro län.
Innehåll |
Historia[redigera]
Degerfors och då framförallt Degerfors Järnverk har en historia som sträcker sig mer än 350 år tillbaka. Troligen grundades järnverket och då även orten av holländare som kommit till Sverige just för malmbruket, vilket var vanligt under 1600-talet. Även finska skogsarbetare tros ha hjälpt till att bygga upp orten under den perioden.
Namnet Degerfors härstammar från en händelse på 1600-talet då en "diger fors", som i dagligt tal betyder stor fors, bildades när vattnet från sjön Möckeln störtade ner i Letälven.[källa behövs] Forsen blev på 1600-talet en kraftkälla för det järnverk som fortfarande är den dominerande industrin i Degerfors.
Administrativa tillhörigheter[redigera]
Bruksamhället Degerfors låg i Karlskoga socken, och vid nordvästra stambanan nära intill växte samhället Jannelund upp. Efter kommunreformen 1863 låg bådas orterna i Karlskoga landskommun. 1883 Blev Degerfors kyrkby i den då bildade Degerfors församling. 1 juni 1912 inrättades Jannelunds municipalsamhälle i landskommunen. 1925 bildades Degerfors landskommun genom utbrytning ur Karlskoga landskommun och till Degerfors landskommun hörde då orten Degefors och Jannelunds municipalsamhälle. 1938 inrättades Degerfors municipalsamhälle vari Jannelunds municipalsamhälle uppgick. 1943 bildades Degerfors köping genom ombildning av Degerfors landskommun och dess municipalsamhälle. 1967 inkorporerades Nysunds landskommun, som sedan 1952 tillhört Svartå landskommun. 1971 uppgick köpingen i den nybildade Degerfors kommun.[2]
Degerfors tillhörde Degerfors församling (före 1885 till Karlskoga församling) och Nysunds församling som 2006 slog samman till Degerfors-Nysunds församling.[3][3]
Orten ingick till 1971 till Karlskoga tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Kristinehamns tingsrätts domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Degerfors 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 7 835 | |||
| 1965 | 8 229 | |||
| 1970 | 9 409 | |||
| 1975 | 9 580 | |||
| 1980 | 9 619 | |||
| 1990 | 9 013 | 721 | ||
| 1995 | 8 669 | 728 | ||
| 2000 | 7 800 | 706 | ||
| 2005 | 7 418 | 706 | ||
| 2010 | 7 160 | 714 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Strömstorp 1970
|
||||
Kommunikationer[redigera]
Värmlandsbanan med Degerfors järnvägsstation ger järnvägsförbindelse.
E18 leder förbi strax norr om orten.
Industri[redigera]
Degerfors är ett brukssamhälle med stor anknytning till ortens huvudindustri, Degerfors Järnverk. Innan Degerfors Stålverk, som låg på Järnverkets område, som trots den stora lönsamheten[källa behövs] lades ner den 26 september 2003 och flyttades till Sheffield, England var det ett av världens största stålverk rent produktionsmässigt.
Kultur, miljö och turism[redigera]
Degerfors omnämns i flera läroböcker för sina många jättegrytor och andra spår från istiden. Naturreservatet Sveafallen finns upprättat för att bevara de fler än 200 jättegrytorna i området. Naturreservatet har gjorts turistvänligt genom markerade vandringsleder, handikappanpassning och rastplatser. De flesta jättegrytorna finns utmarkerade längs med vandringslederna. Informationsskyltar som beskriver miljö och historia i området finns också i anslutning till vandringslederna.
Vid kulturcentret Berget, som ligger i anslutning till Sveafallen, finns handelsbodar, alternerande hantverkare, utställningar och artistkvällar. Man kan också få en inblick i hur bruksarbetarna vid järnverket levde förr i tiden. För barnen finns Lilla Svingelskogen och inhägnader för olika gårdsdjur.
I Håkanbol, längs dressinspåret strax söder om Degefors tätort, ligger "A. Emil Löfbergs Handelsmuseum" där man kan uppleva hur en lanthandel såg ut för mer än hundra år sedan. På somrarna kan man fika eller prova på att köpa en gammaldags karamellstrut där.
Idrott[redigera]
Degerfors IF är en idrottsförening huvudsakligen inriktad på fotboll. Degerfors IF har ett för förflutet i allsvenskan med 29 säsonger bakom sig. Degerfors IF har erövrat två stora silver (säsongerna 1940/41 och 1963) och ligger på 15:e plats i den allsvenska maratontabellen. Laget vann Svenska cupen 1993. Säsongen 2013 spelar Degerfors IF i Superettan.
Personligheter[redigera]
| Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- Linda Dahl
- Hasse "Kvinnaböske" Andersson
- Tord Grip (inflyttad från Ytterhogdal)
- Ralf Edström
- Erik Bengtson (författare)
- Göran Hägglund
- Ernst Kirchsteiger
- Lennart Carleson
- Tomas Leandersson
- Ulf Ottosson
- Nils Landgren
- Monica Forsberg (inflyttad från Karlskoga)
- Erik Nilsson (inflyttad från Deje)
- Gunnar Nordahl
- Oscar Holter
- Olof Mellberg
- Andreas Andersson
- Göran Johansson
- Olle Åhlund
- Ola Toivonen
- Nils Gunnar Billinger
- Arne Lundquist, utvecklare av dövidrotten, född i Degerfors
- Peter Hallström, låtskrivare, artist och musiker
Se även[redigera]
Noter[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlskoga tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Degerfors
|
||||||||||
|
|||||