Värmlandsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värmlandsbanan
Arvika station2.jpg
Ett persontåg på järnvägsstationen i Arvika
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Laxå - Charlottenberg - Norge
Anslutande järnvägslinjer Västra stambanan
Nora Bergslags järnväg
Inlandsbanan
Bergslagsbanan
Frykdalsbanan
Vänerbanan
Kongsvingerbanen
Organisation
Invigd 1871
Ägare Staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör SJ AB
Tågkompaniet
Tågåkeriet i Bergslagen
Green Cargo
Hector Rail
Tekniska fakta
Längd 202 kilometer
Antal spår Enkelspår med mötesspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
ATC Ja
Fjärrblockering Ja
Hastighet 200 km/h
Elektrifierad Ja

Värmlandsbanan, tidigare kallad Nordvästra stambanan, är en järnväg mellan Laxå i Närke och riksgränsen mellan Sverige och Norge väster om orten Eda glasbruk i Värmland. Vid gränsen ansluter den norska Kongsvingerbanen som fortsätter till Oslo Sentralstasjon i Oslo, via Kongsvinger.

I Laxå ansluter Värmlandsbanan till Västra stambanan. Stationer för resandeutbyte på banan är, från väster till öster: Charlottenberg, Arvika, (Edane), (Högboda), Kil, Karlstad C, (Välsviken), (Väse), Kristinehamn och Degerfors. Vid stationer inom parentes stannar enbart lokaltåg.

Längs banan går år 2009 10 st tåg Stockholm–Karlstad (3 st X2000 varav ett går till Arvika, och resten loktåg varav 2 fortsätter till Oslo). Mellan Karlstad–Charlottenberg går 10 tåg varav 8 länståg. Av dem går två länståg och de två SJ-tågen vidare till Oslo, och de fungerar som lokaltåg i Norge med ganska täta stopp. På sträckan Karlstad–Kil går fler tåg som ska till anslutande banor. Mellan Karlstad–Kristinehamn går fler länståg.

Restiderna är Stockholm-Karlstad 2:21 med X2000 och 3:00 med loktåg. Oslo-Karlstad tar 3:00.

Innehåll

Historia [redigera]

Järnvägen Laxå-norska gränsen, då kallad "Nordvästra Stambanan", började byggas 1866 och blev klar 1871. Banan byggdes för att förbinda Stockholm med Oslo, då i union med varandra. Norge hade byggt banan från gränsen till Oslo redan 1865. Nordvästra Stambanan elektrifierades 1937. 1962 byggdes ett triangelspår vid Laxå, vilket gjorde att tågen Stockholm-Karlstad (-Oslo) inte passerade Laxå mer. 1990 bytte Banverket namn på denna och många andra järnvägar.

Framtid [redigera]

Det finns inga konkreta planer för en större utbyggnad av banan. En extra lång mötesstation ska byggas mellan Skåre-Kil[1][2]. Sträckan Karlstad-Kil är ett av Sveriges hårdast trafikerade enkelspår, och dubbelspår där diskuteras, även om man[vem?] också som alternativ diskuterar ett spår Karlstad–Vålberg (Vålbergsrakan) för Vänerbanan.

Det finns förslag, till exempel riksdagsmotioner om en höghastighetsbana Karlstad-Karlskoga-Örebro (till exempel motion nr 1990/91:T533 och 1991/92:T501) med tåg som fortsätter till Stockholm. Det kunde ge en restid på 1:40 Stockholm-Karlstad och järnväg till Karlskoga som inte har det. I Norge funderar man[vem?] på olika möjligheter till höghastighetståg från Oslo. Sträckan Oslo-Stockholm är en av dem, men den är lågt prioriterad eftersom det inte finns svenska planer på snabbjärnväg. Det är 1 miljon flygpassagerare per år på sträckan, ungefär lika många flygpassagerare som Stockholm-Göteborg. Man kunde bygga en ny snabb järnvägssträcka över gränsen, till exempel Lillestrøm-Åmotfors, vilket skulle spara 1:10 i tid bara på den sträckan, och båda utbyggnader tillsammans skulle medge tåg Oslo-Stockholm på 2:30.[källa behövs]

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ Mötesspår Kil–Karlstad klart 2013
  2. ^ Skåre-Kil, mötesspår Klingerud-Stenåsen

Externa länkar [redigera]

Arvika station