Björksläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Björk leder hit. För andra betydelser, se Björk (olika betydelser).
Björksläktet
Björk med den karakteristiska vitsvarta stammen
Björk
med den karakteristiska vitsvarta stammen
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Bokordningen
Fagales
Familj Björkväxter
Betulaceae
Släkte Björksläktet
Betula
Undersläkte Betuleae
Vetenskapligt namn
§ Betula
Auktor L., 1753
Arter och varieteter
Hitta fler artiklar om växter med

Björksläktet (Betula) är ett växtsläkte med cirka 35 arter i familjen björkväxter. De förekommer i de tempererade delarna av norra hemisfären.

Släktet innehåller några av Sveriges allra vanligaste lövträd som framför allt kännetecknas av sin vita stam med svarta fläckar. Björken är ett pionjärträd, vilket betyder att det kommer som det första av sly när bar mark uppstått efter avverkning, stormfällning, skogsbrand och liknande.

Björksläktets arter är extremt köldtåliga, beroende på den under vintern höga halten av björksocker, vilket fungerar som ett frysskydd.

Björkar i Skandinavien[redigera | redigera wikitext]

Björk

I Sverige växer tre arter björk – vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Det är i regel de två första man tänker på när man på svenska talar om "björk".[1]

Den i Skandinavien vanligaste björken heter vårtbjörk (Betula pendula),[2] och den kom invandrande söderifrån[3]. Från den har varianten ornäsbjörken (Betula pendula f dalecarlica) uppstått.

Den med den vitaste stammen heter glasbjörk (Betula pubescens), och kom invandrad norrifrån. Från den har en variant som fjällbjörk (Betula pubescens tortuosa) utvecklats, utan att anses som egen art.

Dvärgbjörken (Betula nana) är en av de längs polarcirkeln mest nordliga trädformerna på jorden.[förtydliga]

Alla de tre svenska björkarterna (dvärgbjörk, glasbjörk och vårtbjörk) kan korsa sig med varandra.

Användning av björken[redigera | redigera wikitext]

Virke och ved[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer inte på björkarterna nämnvärt vid dess användning. Virket är ett medeltungt, medelhårt och segt virke. Glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken.

Virket är inte särskilt beständigt mot fukt och lämpar sig inte för utomhusbruk utan specialbehandling. Utöver de klenare dimensionernas eftertraktade massaved för pappersmassa används virket idag till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv. Masurbjörk med sin flammiga struktur är populärt som faner[4].

Björkved är vanligt som brasved och råvara vid vedeldning tack vare ett högt bränslevärde. Vid –10 grader eller kallare kan man även elda med färsk, frusen björk. En grundeld behövs dock.[5]

Björken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald och sparas i betydligt större utsträckning i dagens skogsbruk, vilket också lett till att efterfrågan på virket och veden inte kan tillgodoses som tidigare.

Växtfärgning[redigera | redigera wikitext]

Björklöv kan användas till färgning av ullgarn.[6] Färgerna man erhåller är gulgröna färgtoner, betingat av det betmedel som garnet behandlats med. Färgning med försommarlöv ger högre ljushärdighet än sådan med eftersommarlöv.[7]

Björkbark kan också användas till färgning av ullgarn. Färsk eller torkad bark från arterna i björksläktet ger en rödbrun färg på obetat garn och en gulbrun på alunbetat material. Är garnet krombetat erhålls en grönbrun färg.

Tvättmedel[redigera | redigera wikitext]

Björklöv kan användas som ett enkelt tvättmedel. De smutsiga plaggen läggs i en plastpåse tillsammans med färska björklöv och varmt vatten och snurras runt i luften ett par varv. Påsen hänges sedan på ryggsäcken medan man går så att den bearbetas mekaniskt. Kläderna blir inte lika rena som när de tvättas i en vanlig tvättmaskin men ändå betydligt renare än innan. Detta beror på att björklöven innehåller en sorts tvålämne, som även gör att det tvättade plagget luktar gott. Askan från björkved, som bearbetad kallas pottaska, kan användas som tvättmedel och för att tvätta möbler och skura golv. Den ger nämligen lut om den blandas med vatten. Förr ingick pottaska i snusrecept.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Björk kan tappas på sav om våren, innan bladen slår ut. På ett par timmar kan man från en medelstor björk få ut 2–3 liter.[5] Björksaven är drickbar och kan användas vid matlagning. Den kan också kokas för att få tjock, söt björksirap som liknar den mer kända lönnsirapen. Eftersom björksav innehåller 2–3 procent enkla sockerarter kan den jäsas till en vinliknande dryck. Björkvin från bl.a. Grythyttan finns vissa år på Systembolagets beställningssortiment, liksom mousserande "björkchampagne" och björkkryddad snaps.

Av nyutslagna blad kan ett C-vitaminrikt te kokas. Den gröna innerbarken kan användas till avkok hela året om, men dess näringsvärde är lågt. Under vinterhalvåret (oktober till maj) kan knopparna ätas, råa eller kokta. Björk betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.[5].

Historiskt har björken använts för framställning xylitol, som även kallas björksocker på svenska. Nu för tiden används istället olika sorters lövträ och majs för industriell framställning.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Nävern är oljerik och ett utmärkt tändmaterial, men har traditionellt även haft stor betydelse för tillverkning av husgeråd. Näverslöjd är idag i huvudsak en hobbyverksamhet för tillverkning av hemslöjd. Glasbjörkens näver är slätare och har färre märken av grenar, vilket gör den lättare att slöjda med. När man tänder eld på en bit björknäver bildas en tjock, svart olja som förr användes för att limma ihop trasigt porslin: man strök oljan på brottytorna och tryckte ihop dem. När oljan sedan stelnat kunde man putsa bort det som trängt ur snittet och fick därmed i bästa fall en osynlig lagning.

Den grova, mörka barken som ofta finns på äldre träd eller nere mot marken kan man koka ryssolja på. Man gör på precis samma sätt som om man skulle koka tjära, men använder i stället den grova björkbarken. Ryssolja luktar mycket starkt och har traditionellt använts i Ryssland och Sovjetunionen som lädersmorning, speciellt inom armén. Det fungerar mycket bra, men i de tidigare ockuperade länderna i Östeuropa fanns det människor som fruktade och hatade lukten av ryssolja.

Små nyutslagna björklöv kallas musöron.

Björkpollenallergi[redigera | redigera wikitext]

Björk är den mest förekommande allergenkällan vid hösnuva på våren. I södra delarna av Sverige kommer besvären från slutet av april fram till början av juni. De flesta björkpollenallergiker reagerar även på pollen från al, hassel, ek och bok.

På grund av korsallergi ger ett antal frukter allergiska besvär hos björkpollenallergiker. Det gäller framförallt trädnötter och frukter tillhörande den botaniska familjen Rosaceae (äpple, plommon, persika, nektarin, mandel, körsbär, aprikos) samt morot, selleri och potatisskal.[8][9] I regel tål björkpollenallergikern kokta eller konserverade frukter. Se även artikel pollenallergi.

Sjukdomar på björk[redigera | redigera wikitext]

Björkar har snabb tillväxt varigenom de behöver mycket vatten och näring, och av den anledningen är de inte särskilt motståndskraftiga för torka. I synnerhet unga exemplar och exemplar som växer på torra platser kan få gula höstfärger långt innan hösten. I sådana fall börjar löven sloka innan de antar gul färg.[10]

Det finns emellertid också ett flertal sjukdomar som kan yttra sig i förtidig gulfärgning (kloros). Sådana sjukdomar har iakttagits sedan 2003 i Skandinavien. En av dessa sjukdomar är björkrost,[11] där gulfärgningen är mera fläckvis på löven och gör att löven torkar ut.[12] Kloros kan vidare uppkomma vid näringsbrist (framför allt järn och zink), eller när jorden har ett för högt pH.[13]

Näringsrubbningar kan också yttra sig i häxkvast och mörkare blad.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Öhman, Annsofie: "Björk (Betula)". ur Aktivt Skogsbruk 2006:2. Läst 18 februari 2013.
  2. ^ "Björk". Vattenriket.se. Läst 18 februari 2013.
  3. ^ "Trädslagsval". Sydved.se. Läst 18 februari 2013.
  4. ^ "Masurbjörk - Användning". Masurmannen.com. Läst 18 februari 2013.
  5. ^ [a b c] ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armen, 1988
  6. ^ "Spångmurs växtfärgning". Spangmurs.se. Läst 18 februari 2013.
  7. ^ "Björk". Slojdklubben.se. Läst 18 februari 203.
  8. ^ http://biphost.spray.se/nils.e.eriksson/korsallergi.htm
  9. ^ http://biphost.spray.se/nils.e.eriksson/nya_kunskaper_om_korsallergier.htm
  10. ^ http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=63
  11. ^ http://www.agrar.hu-berlin.de/fakultaet/departments/dntw/phytomedizin/aktuelles/archiv/Finland2009-english
  12. ^ http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/SkSk/Read/Read.do;jsessionid=02E4878B14F375D690E4A1428EBAFC3C
  13. ^ https://www.clemson.edu/extension/horticulture/nursery/ipm/book_files/chapter_4
  14. ^ https://www.clemson.edu/extension/horticulture/nursery/ipm/book_files/chapter_4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]