Eric Söderberg
- För andra personer med samma namn, se Erik Söderberg
| Eric Söderberg | |
 | |
| Född | 1 april 1909 Örgryte församling, Göteborg |
|---|---|
| Död | 21 september 1962 (53 år) Lidingö församling, Uppland |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Konstnär |
| Maka | Lillanna Söderberg (g. 1934–1962) |
| Släktingar | Lisa Söderberg (dotter) |
Eric Axel Söderberg, född 1 april 1909 i Örgryte församling i Göteborg, död 21 september 1962 i Lidingö församling i Stockholms län[1], var en svensk målare och scenograf. Han var en av landets mest produktiva teaterdekoratörer.[2]
Bakgrund, utbildning och familj[redigera | redigera wikitext]
Eric Söderberg var son till majoren Gustav Anders Söderberg och Cecilia Staël von Holstein samt gift med teaterdekoratören Lillanna Ström[2]; han är far till radiochefen Lisa Söderberg. Efter utbildning vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1931–1935 fick han silvermedalj och stipendium som han använde till en studieresa till Tyskland. I studiesyfte reste han också 1949 till London och Paris samt 1961 till Spanien.[2]
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Sin yrkesbana som teaterdekoratör började Eric Söderberg på Riksteatern 1938, där han i samarbete med Per Lindberg bland annat gjorde dekoren till Brechts Tolvskillingsoperan, Mobergs Mans kvinna och Rid i natt, Strindbergs Lycko-Pers resa, Ibsens Peer Gynt och Bergmans Markurells i Wadköping.[2]
År 1940 kom han till Nya Teatern, Stockholm, där han under Per-Axel Branners ledning medverkade vid ett 30-tal uppsättningar. Här handlade det om pjäser som Maxwell Andersons Winterset, Strindbergs Fröken Julie, Tjechovs Måsen och Taggen-revyerna. 1945 kom han Boulevardteatern där han bland de omkring 15 uppsättningar han gjorde målade dekoren till Wilders Vår lilla stad, Strindbergs Brott och brott och Bergmans Rakel och biografvaktmästaren. 1948 kom han till Helsingborgs stadsteater där han arbetade med Sartres Smutsiga händer, T Williams Linje Lusta. 1950 fortsatte han hos Intima Teatern med pjäser som Anouilhs Resa utan bagage, Euripides Medea, Rices Drömflickan och Brechts Tolvskillingsoperan.[2]
Åren 1953–1954 var han vid Norrköpings stadsteater och arbetade med uppsättningar av Ibsens Vildanden, Hussens Trasiga änglar och H. Bergmans Sagan. Vid Folkets Hus-teatern i Göteborg, där han var anställd 1954–1957, arbetade han med bland annat Hartogs Stolpsängen och Schildts Den stora rollen. Sin sista anställning hade han vid Uppsala stadsteater, där han vid sin död arbetade med T Williams Iguanans natt, Shakespeares Som ni behagar och Rostands Cyrano de Bergerac.[2]
Vid sidan av arbetena som anställd utförde han som frilans uppsättningar som Sjöbergs Fridas visor åt Kungliga Teatern, Shaws Major Barbara åt Stockholms stadsteater samt under ett flertal år Kar de Mummas revyer på Folkan i Stockholm.[2]
Söderberg utförde en väggmålning för Norrköpings stadsteaters elevfoyer i samarbete med Agneta Pauli. 1949 deltog han i utställningen ”Tavlor med tonvikt på teater” i Helsingborgs stadsteater och 1952 i Djurgårdsmässans teaterutställning ”Offentliga miljöer” som hölls i Liljevalchs konsthall.[2] Söderberg var även engagerad i planeringen av den nya teaterbyggnaden i Borås. Han var intresserad för återväxten inom svensk teater och uppmuntrade olika konstnärer att bli teaterdekoratörer.
Han är begravd i Söderbergs familjegav på Lidingö kyrkogård där även svärföräldrarna är begravda.[3]
Teater[redigera | redigera wikitext]
Scenografi[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ [a b c d e f g h] Roosval Johnny, Lilja Gösta, red (1967). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5, Sallinen–Övrabymästaren. Malmö: Allhem. sid. 367-368. Libris 8390298
- ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710
- ^ ”Tysk rapsodi”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1943. http://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-13/128/9. Läst 15 mars 2017.
- ^ Ebbe Linde (5 juli 1953). ”August Blanche i Humlegården”. Dagens Nyheter: s. 13. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-07-05/177/13. Läst 10 augusti 2021.
- ^ Ebbe Linde (20 augusti 1957). ”'Gringoire' i Stockholms parker”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-08-20/225/8. Läst 26 maj 2018.
- ^ ”Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018.
- ^ ”Shaw i Köping”. Dagens Nyheter: s. 16. 20 september 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-09-20/256/16. Läst 10 juni 2018.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 15. 28 juni 1962. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1962-06-28&toPublicationDate=1962-06-28. Läst 28 maj 2018.