Bertolt Brecht

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Brecht” leder hit. För orten i Belgien, se Brecht, Belgien.
Bertolt Brecht 1954

Bertolt Brecht, född 10 februari 1898 i Augsburg, Bayern, Tyskland, död 14 augusti 1956 i Berlin, Tyskland (dåvarande Östberlin, Östtyskland), var en tysk författare, som är mest känd som dramatiker, lyriker och teaterteoretiker. Hans verk har haft stor betydelse för dramatiken och teaterteorin. Även hans poesi räknas till det yppersta modern litteratur har att erbjuda.[källa behövs]

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Tidiga influenser[redigera | redigera wikitext]

Brechts tidiga produktion var starkt influerad av Frank Wedekind och även - på ett alldeles eget sätt - av expressionismens litteratur och teater, inte minst dess samhällskritiska, politiserade hållning. Han skrev dikter och ballader, ofta med ett provokativt innehåll i Wedekinds anda, och huvudpersonen i skådespelet Baal (första versionen skrevs 1918), en outcast-poet, har lånat drag av just Wedekind men även av den unge Brecht själv. Det första skådespel av Brecht som blev uppfört var Trummor i natten (Trommeln in der Nacht) 1922. Brecht flyttade 1924 till Berlin där han skrev bland annat Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper; 1928, baserad på John Gays Tiggarens opera) och Staden Mahagonnys uppgång och fall (Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny; 1930). Han gifte sig 1928 med den österrikiska skådespelerskan Helene Weigel, som han under återstoden av livet levde och arbetade tillsammans med.

Politisk teater[redigera | redigera wikitext]

Under andra halvan av 1920-talet blev Brecht alltmer politiskt intresserad. Han kom att pröva sin nya kommunistiska övertygelse i några s.k. lärostycken under 1930-talets första år (mest känt är Åtgärden, Die Maßnahme, 1930). Från 1926 och framåt utvecklades också teorin om den s.k. episka teatern. Brecht kom att förespråka en starkt politiskt färgad teater som arbetar med distanseringseffekter eller Verfremdungseffekte, som den tyska termen lyder.

Exilåren[redigera | redigera wikitext]

Efter det nazistiska maktövertagandet 1933 valde Brecht att lämna sitt fosterland. Flera utgivna verk av honom, som Versuche och Hauspostille und Songs, brändes demonstrativt under bokbålen runt om i Nazityskland samma år. Han uppehöll sig först en tid i Österrike och Schweiz innan han på våren samma år slog sig ner i Danmark, där han stannade i fem år.[1] 1934 skrev han kampsången Einheitsfrontlied till musik av Hanns Eisler. 1939 sökte Brecht sin tillflykt i Sverige. Året efter flyttade han till Finland och 1941 kom han till Kalifornien. 1947 förhördes Brecht i kongressens utskott för undersökning av oamerikansk verksamhet, om sitt förhållande till kommunismen och Sovjetunionen.[2]

Under exilperioden var han mycket litterärt produktiv och skrev flera centrala verk; bl.a. Mor Courage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder; 1939), Den goda människan i Sezuan (Der gute Mensch von Sezuan; 1940) och Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis; 1945).

Berliner Ensemble[redigera | redigera wikitext]

Brecht flyttade kort efter det amerikanska kongressförhöret tillbaka till Europa, först till Zürich i Schweiz och 1949 vidare till Östberlin. Där bodde han sedan och drev teatergruppen Berliner Ensemble tillsammans med bland andra makan Helene Weigel fram till sin död 1956. Berliner Ensembles hemmascen var "Theater am Schiffbauerdamm". De mest berömda aktriser som var verksamma där var makan Helene och Gisela May, den senare för en svensk publik kanske mest känd som oefterhärmlig uttolkare av de välkända Brecht-sångerna, tonsatta av bl a Kurt Weill och Hanns Eisler. Brecht var dock inte medborgare i DDR, utan blev 1950 i stället österrikisk medborgare, trots att han varken härstammade från eller var bosatt i det landet.

Under de sista åren, efter det att han flyttat till DDR, ägnade sig Brecht mest åt praktiskt teaterarbete, men skrev även lyrik. Han bodde under somrarna på 1950-talet i kurorten Buckow öster om Berlin, och hans och makan Helene Weigels sommarhus i Buckow är idag museum.

Död och begravning[redigera | redigera wikitext]

Brecht ligger begravd på Dorotheenstädtischer Friedhof i Berlin.

Diktexempel[redigera | redigera wikitext]

Bertolt Brechts egalitära tänkande kom kanske bäst till uttryck i den berömda dikten Lärandets lov (Lob des Lernens; 1930):

Lär dig det enklaste! Gör det nu
Ty nu är stunden här
Det är aldrig för sent!
Lär dig ditt ABC, det är inte nog, men
Lär det! Låt dig inte hindras!
Börja nu! Allting bör du veta!
Du skall ta ledningen och makten.
(---)
Var inte rädd för att fråga, kamrat!
Låt ingen lura dig
Se efter själv!
Vad du inte själv vet
Vet du ej.
Granska din räkning
Du ska ju betala.
Sätt ditt finger på varje siffra
Fråga: hur kom den hit?
Du skall ta ledningen och makten.
(---)

Pjäser i urval[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.svendborg-bib.dk/svendb/svendborg01_01a.asp
  2. ^ File:Brecht HUAC hearing (1947-10-30).ogg
  3. ^ "Arturo Ui". Amatörteaterns Riksförbund. Läst 2011-12-14.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]