Essunga kommun

Essunga kommun
Kommun
Vapen för Essunga kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Läge 58°11′0″N 12°43′0″Ö / 58.18333°N 12.71667°Ö / 58.18333; 12.71667
Centralort Nossebro
Areal 235,68 km² (2015-01-01)[1]
242:a största (av 290)
 - land 234,58 km²
 - vatten 1,1 km²
Folkmängd 5 656 (2023-12-31)[2]
264:e största (av 290)
Befolkningstäthet 24,11 invånare/km²[2][1]
157:e högsta (av 290)
Geonames 2715929
Kommunkod 1445
Tätortsgrad (%) 46 (2015)[3]
Antal anställda 525 (2014-11)[4]
Webbplats: www.essunga.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1603&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Essunga kommun är en kommun i Västra Götalands län (tidigare i Skaraborgs län). Centralort är Nossebro vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i norr till Grästorps kommun och i öster till Vara kommun, båda i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen till Vårgårda kommun, i sydväst till Alingsås kommun och i väster till Trollhättans kommun, alla i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Barne-Åsaka, Bäreberg, Essunga, Främmestad, Fåglum, Kyrkås, Lekåsa och Malma. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 15 februari 1918 Nossebro municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1963.

Vid kommunreformen 1952 sammanslogs de åtta landskommunerna Barne-Åsaka, Bäreberg, Essunga, Främmestad, Fåglum, Kyrkås, Lekåsa och Malma till storkommunen Essunga.

Essunga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Essunga landskommun. 1974 uppgick kommunen i Vara kommun, men bröts ånyo ut till en egen kommun 1983. Gränserna blev desamma som tidigare, med det undantaget att samhället Tumleberg helt och hållet blev kvar i Vara kommun, medan det före 1974 delats av kommungränsen mellan Vara och Essunga.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Vara domsaga, och från 1974 till 2009 ingick den i Lidköpings domsaga. Sedan 2009 ingår kommunen i Skaraborgs domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält tre kornax uppväxande ur en genomgående bro av silver i två spann, uppskjutande ur en av en vågskura bildad stam, fyra gånger vågskuredelad av blått och silver.

Kommunen hade sedan den nybildades 1983 använt sig av en vapensköld med ett emblem skapat på 1960-talet. Denna uppfyllde dock inte de krav som ställdes för att kunna registreras som ett vapen. Essunga blev därför en av de sista kommunerna i Sverige som saknade ett officiellt registrerat vapen. Ett nytt vapen utarbetades med klara likheter med det tidigare märket (bron i centrum) och det kunde efter många diskussioner antas. Det registrerades därefter i PRV år 2006.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Essunga kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
5 784
1975
  
5 710
1980
  
6 061
1985
  
5 850
1990
  
6 029
1995
  
6 005
2000
  
5 835
2005
  
5 717
2010
  
5 564
2015
  
5 590
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Distrikt (socknar) inom Essunga kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Essunga kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Nossebro &&&&&&&&&&&01884.&&&&&01 884
2 Främmestad &&&&&&&&&&&&0391.&&&&&0391
3 Jonslund &&&&&&&&&&&&0304.&&&&&0304

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

De sydöstra delarna av kommunen genomkorsas av E20 varifrån länsväg 186 tar av åt norr genom Nossebro där länsväg 190 tar av åt sydväst.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
M
Bengt Viktorsson
Förste vice ordförande
S
Bengt-Göran Henningsson
Andre vice ordförande
C
Helene Mohr
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
FP
Elsy Lundberg Östrand
M
Bengt-Göran Henningsson
Utbildningsnämnden
C
Tomas Johansson
S
Kenth Henningsson
Bygg- och miljönämnden
M
Peter Lundgren
S
Patric Silvlander
Valnämnden
Emelie Lundmark
Vakant

Mandatfördelning i Essunga kommun, valen 1982–2014

ValårVSMPSDÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19821102133111
10213311
4191,0
329
198511135111
1113511
4189,2
3110
198811114519
111459
4184,5
329
1991110124311
10124311
4185,7
2516
19942121113210
212113210
4184,3
2417
19981112102411
112102411
4180,62
2813
200219110347
910347
3579,98
2213
200619192310
992310
3580,46
2213
2010191161210
96210
3182,93
1714
2014191241211
924211
3184,87
1813
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat före 1982, se Vara kommun som Essunga tidigare ingick i.

Arbetsmarknad

Essunga kommun ligger i en bygd som traditionellt har varit mycket präglad av lantbruksnäringar. Numera är det bara 6 % av de arbetande essungaborna som har sin utkomst i denna sektor, men det är ändå en stor andel jämfört med 2 % i Sverige som helhet. Numera är kommunen själv största arbetsgivare med omkring 500 anställda, medan de största företagen är Dahréntråd i Jonslund med 185 anställda och Componenta i Främmestad med 120 anställda.

Närmare hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen, medan strömmen av inpendlare bara är hälften så stor. Utpendlingen sker främst till grannkommunerna Vara och Trollhättan, men också pendling till Vårgårda och Alingsås har kommit att bli allt vanligare de senaste åren.

Se även

Källor

  • Birgit Hansen (2 januari 2008). ”Essunga kommun kan fira dubbeljubileum nästa år”. Falköpings Tidning: s. 24 (bilagan Slättatorsda'). 

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar