Orusts kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Orusts kommun
Kommun
Kommunhuset för Orusts kommun
Kommunhuset för Orusts kommun
Orust vapen.svg
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän
Domsaga Uddevalla domsaga
Läge 58°14′0″N 11°41′0″Ö / 58.23333°N 11.68333°Ö / 58.23333; 11.68333Koordinater: 58°14′0″N 11°41′0″Ö / 58.23333°N 11.68333°Ö / 58.23333; 11.68333
Centralort Henån
Areal 390,91 km² (2013-01-01)[1]
217:e största (av 290)
 - land 386,52 km²
 - vatten 4,39 km²
Folkmängd 15 067 (2014-06-30)[2]
151:a största (av 290)
Befolkningstäthet 38,98 invånare/km²[2][1]
112:e högsta (av 290)
Kommunkod 1421
Orust Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.orust.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Orusts kommun är en kommun i Bohuslän. Centralort är Henån.

Kommunen omfattar ön Orust, där de flesta invånarna bor, samt många omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav några är bebodda, till exempel Flatön, Lyrön, Härmanö, Gullholmen, Käringön och Malö.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Gullholmen, Käringön, Långelanda, Mollösund, Morlanda (del av), Myckleby, Röra, Stala, Tegneby och Torp. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Morlanda landskommun minskades 1892 när Skaftö landskommun utbröts

I området fanns följande municipalsamhällen: Mollösund (29 januari 1886 - 31 december 1970),Gullholmen (29 januari 1886 - 31 december 1959), Hälleviksstrand (29 januari 1886 - 31 december 1959), Käringön (29 september 1886 - 31 december 1959), Ellös (30 november 1893 -31 december 1959), Edshultshäll (18 november 1910 - 31 december 1956), Stocken (18 november 1910 - 31 december 1959).

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna. Östra Orusts landskommun bildas 1962 av Myckleby och Tegneby landskommuner.

Orusts kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Morlanda och Östra Orusts landskommuner.[3]

Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Uddevalla tingsrätts domsaga.[4]

Kommunnamnet[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige på Orust tog 1993 ett oenigt beslut om att skriva kommunnamnet som "Orust kommun", alltså utan genitiv-s. Beslutet står i strid både med allmänna grammatiska regler och med statliga beslut vid kommunens bildande. Kommunnamnet hade understundom skrivits så sedan bildandet av kommunen, och förespråkarna ansåg därför att man fastställde en redan befintlig praxis. En av de föregående kommunerna, Östra Orusts kommun, skrevs också ibland utan genitiv-s. Kommunen själv är inte konsekvent i hur namnet stavas och inte heller bland kommunens invånare. Däremot uttalas oftast inte genitiv-s efter "Orust" bland befolkningen. Detta gäller generellt, även i andra namn.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en av vågskura bildad stam av silver och därovan tre stolpvis ställda och bjälkvis ordnade långor av silver och med krok av guld i munnen inom en sluten ekbladskrans av guld.

Vapnet, som utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet 1983 och registrades 1984, går tillbaka till motivet i ett äldre häradssigill.

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Orust är rikt på fornlämningar från exempelvis Neolitikum. Det finns ett antal fornborgar, gånggrifter, stendösar, samt boplatser, där man funnit delfinben i de utgrävda avfallshögarna. Ett område med en del sådana här fynd är Brattås fornlämningsområde. På Riksantikvarieämbetets hemsida finns en förteckning över 638 fornminnen från Orust.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Runsten vid Hoga på Orust

Kulturhistoriskt kan kommunen delas in i kustbygd och inlandsbygd.

Kustbygderna, särskilt den västra kustremsan med kala berg, skärgård och ständiga pålandsvindar, har alltid präglats av havet och havsnäringarna. Skeppsfrakt, båtbyggeri och fiske har varit förutsättningen för bosättning. En rad fiskelägen växte fram från slutet av medeltiden och framåt, och de stod och föll i hög grad med hur tillgången till sill gick upp och ner.

Inlandsbygderna har varit jordbruksbygder. Mellan de många långsträckta bergsryggarna breder små slättbygder ut sig på dalbottnarna, och den odlingsbara marken har utnyttjats nogsamt. På klassiskt bohuslänskt sätt har husen placerats i kanten mellan berg och åker, så att ingen jord slösats bort i onödan.

Skogen har utnyttjats hårt, och i perioder närmast plundrats. Avverkning till hus och båtvirke har gjort ön närmast skoglös, och med djurbete därtill har återväxten hämmats, och jorderosionen ökat.

Det är först under 1900-talet som ön har börjat bli grön igen, mycket tack vare att de gamla näringarna gick tillbaka. Men av samma anledning, och av brist på nya arbetstillfällen, minskade befolkningen betydligt, särskilt i de västliga bygderna. Det var först under 1960-talet som utvecklingen vände, och en folkökning tog fart som pågick under ett par decennier. Numera ligger befolkningssiffrorna ganska stabilt.

Det som hände var att fler och fler fick möjlighet att arbetspendla allt längre sträckor. År 1960 öppnades Tjörnbroförbindelsen söderöver mot det expansiva industrisamhället Stenungsund och 1966 invigdes Nötesundsbron som gav fast vägförbindelse norrut mot Uddevalla. De senaste årtiondena har också långpendling till Göteborg ökat.

Turismen har under 1900-talet blivit en stor och betydande näring i Orust, liksom resten av Bohuslän. Havet, de friska vindarna och de pittoreska fiskelägena har lockat folk från när och fjärran och gör så än i dag. De centrala, äldre delarna av fiskelägena har i hög grad förvandlats till sommarkolonier för kapitalstarka stadsbor från främst Göteborg.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Bosättningen är ganska jämnt fördelad över kommunen. Bara 37% bor i tätorter och det gör Orust till en av landets minst urbaniserade. Om sommaren ökar befolkningen stort - omkring hälften av husen är fritidshus.

Dubbelt så stor andel av invånarna som riksgenomsnittet arbetar med lantbruk och byggverksamhet. Båtbyggeri är än i dag en viktig källa till sysselsättning, men numera är det främst fritidsbåtar av plast som efterfrågas, så den urgamla tradition lever kvar men i modern skepnad. 45% av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen, varav de flesta söderut till Stenungsund (13%) och Göteborg (13%), men även norrut till Uddevalla (7%).

Varje år i augusti arrangeras den flytande båtmässan Öppna Varv på Orust.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Orusts kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
8 907
1975
  
10 586
1980
  
12 364
1985
  
12 890
1990
  
14 240
1995
  
15 235
2000
  
15 023
2005
  
15 188
2010
  
15 221
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Församlingar och orter[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Orusts kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD FPO OP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 13 11 10 7
13 11 10 7
41 82,0
38
1973 13 13 8 7
13 13 8 7
41 87,0
38
1976 14 14 7 6
14 14 7 6
41 88,3
35 6
1979 14 13 7 7
14 13 7 7
41 88,2
34 7
1982 1 15 11 4 1 9
15 11 4 9
41 88,4
32 9
1985 1 14 1 10 7 8
14 10 7 8
41 87,4
34 7
1988 15 3 9 7 1 6
15 3 9 7 6
41 83,6
30 11
1991 2 11 2 2 8 6 2 8
2 11 2 2 8 6 2 8
41 85,1
29 12
1994 2 12 2 10 6 3 6
2 12 2 10 6 3 6
41 86,1
22 19
1998 4 12 2 3 5 4 3 8
4 12 2 3 5 4 3 8
41 79,31
27 14
2002 3 13 2 2 6 6 3 6
3 13 2 2 6 6 3 6
41 78,24
26 15
2006 2 12 2 1 1 7 5 3 8
2 12 2 7 5 3 8
41 81,26
25 16
2010 1 11 3 1 5 1 4 5 1 9
11 3 5 4 5 9
41 83,55
25 16
2014 2 10 4 4 2 1 5 5 1 7
2 10 4 4 2 5 5 7
41 85,07
22 19
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)