Förbifart Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Förbifart Stockholm

Förbifart Stockholm är en planerad ny motorvägsförbindelse för E4 genom västra Stockholm. Leden är tänkt att gå från dagens E 4/E 20 i Kungens kurva i söder till Häggvik norr om Stockholm. Största delen av vägen, drygt 17 av 21 kilometer, föreslås gå i tunnel. Byggstarten planeras till år 2014[1] och byggtiden är minst åtta år. Regeringen beslutade 3 september 2009 att tillåta byggandet av Förbifart Stockholm enligt Vägverkets (numera Trafikverket) förslag.[2]

Förbifart Stockholm ska bland annat enligt Trafikverkets projektmål[2] knyta samman de norra och södra länsdelarna och avlasta infarterna till Stockholms centrala delar och på så sätt minska sårbarheten i Stockholms trafiksystem. Trafikverkets prognoser visar att Förbifarten blir överbelastad 10-15 år efter invigningen.[3] Eftersom trafiken generellt väntas öka, väntas därför trafiken på Essingeleden i framtiden närma sig 2008 års trafikflöde, trots förbifarten, om inte trängselskatten utvidgas till att omfatta även Essingeleden.[4]

Förbifarten kommer enligt nuvarande (2011 års) plan bli världens längsta tunnel i stads- respektive stadsnära miljö. Gjorda prognoser pekar på att det kommer att köra cirka 11 000 fordon per timme i rusningstrafik och 145 000 fordon per dygn i Förbifarten.[5] På vissa avsnitt är huvudtunneln inritad 65 meter under markytan och Mälaren.[6] Essingeleden beräknas få 135 000 fordon per dag år 2035 och 209 000 om förbifarten inte byggs, jämfört med 165.000 fordon per dag år 2007.[5] Förbifart Stockholm är en del av Trafiksatsning Stockholm.

Historik och debatt[redigera | redigera wikitext]

Södertäljevägen i rusningstrafik vid en situation med hög trafikbelastning. Vy mot Stockholm mellan trafikplatserna Kungens Kurva och Bredäng 22 februari 2010.

Ett vägprojekt av denna storleksordning innebär en lång planprocess som ofta skapar omfattande debatt. Flera remissinstanser samt massmedia har i olika yttranden respektive program beskrivit sin syn på Förbifart Stockholm. I debatten har främst Naturskyddsföreningen agerat mot och Vägverket för bygget.

Diskussioner och planer på en förbindelse väster om Stockholm har pågått under många år. I 1966 års regionalplaneskiss kallad Storstockholm fysisk struktur år 2000 visas tre kringfartsleder som i parallella cirklar omsluter Stockholm i väst.[7] Inifrån räknat fanns Brommagrenen, vars anslutningsramper redan förbereddes när Essingeleden byggdes. Nästa kringfart var en förbindelse mellan Essingeleden vid Brännkyrka över Ålsten förbi Bromma flygplats och vidare mot norr, en sträckning som påminner om Diagonal Ulvsunda. Den yttersta och tredje kringfarten hade i princip samma sträckning som den nu planerde Förbifart Stockholm och kallades för Kungshattsleden. I Dennispaketet gick den under namnet Västerleden. År 2001 fanns tunnelalternativet under Ekerö med i bilden.[8]

Vägkapaciteten över den relativt smala passagen mellan Saltsjön i öst och Mälaren i väst (där Stockholm är beläget) har inte byggts ut sedan Essingeleden öppnade 1967. Leden projekterades för en kapacitet på 80 000 fordon, idag är belastningen cirka det dubbla en vanlig vardag.[9] Det gör Essingeleden känslig för störningar samtidigt som den höga fordonsbelastningen leder till att vägen slits hårt med stora reparationsbehov till följd.[9]

För att lösa problemet redovisade Vägverkets vägutredning "Nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet år 2005" tre alternativ: Förbifart Stockholm, Diagonal Ulvsunda och Kombinationsalternativet. Efter att Vägverket utrett dessa olika alternativ förordade Vägverket Förbifart Stockholm som den bästa lösningen.[10]

Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna var 2010 för vägprojektet, medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet var emot.[11][12][13][14] Naturvårdsverket och alla miljöorganisationer har sagt nej till projektet, däribland Jordens Vänner som bland annat har överklagat transportplanen som godkände Förbifart Stockholm och flera andra motorvägsbyggen[15].

Argument för bygget har bland annat varit att skapa bättre framkomlighet, minska ineffektiv restid, och avlasta de centrala delarna av Stockholm från genomfartstrafik. Argument mot bygget har bland annat varit ökade koldioxidutsläpp, de höga kostnaderna, att trafikproblemen inte löses långsiktigt därför att trafikanter i Stockholmsregionen lockas att använda bil istället för kollektivtrafik samt att stadsnära motorvägar leder till stadsutglesning och extern handel, något som i sig leder till ökat bilberoende. Kritik har även framförts mot att miljön skadas längs bygget.

Behovet av Förbifarten har även ifrågasätts då en bråkdel av trafiken på vägen skall förbi Stockholm, den är mest tänkt för trafik inom staden. Sådan trafik i en storstad kan enligt kritikerna lösas med bättre kollektivtrafik. Samt att de resurser som läggs på Förbifarten kunde användas till kollektivtrafik[15].

Den 15 maj 2014 avslog regeringen samtliga överklaganden gällande arbetsplanen för Förbifart Stockholm. Vilket i praktiken betydde att arbetsplanen för förbifarten vann laga kraft. Byggstart av förbifarten skulle då i praktiken kunna ske till sommaren 2014, på de delar som faller under väglagen, och inte kräver andra tillstånd.[16]

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

E4 söder om Kungens kurva 2010.
Lovöns jordbrukslandskap kommer enligt planerna att passeras i tunnel.
Lambarfjärden kommer enligt planerna att passeras i tunnel.
E18 vid Hjulstamotet, 2010.

Nedan beskrivs förslag för ledens sträckning enligt Trafikverket (fd Vägverket) och "Samrådshandling" upprättad av Stockholms stadsbyggnadskontor år 2009:

Från Kungens kurva[redigera | redigera wikitext]

Förbifarten Stockholm länkas av från E 4/ E 20 mellan trafikplatserna Lindvreten och Kungens kurva. En ny trafikplats anläggs mellan de två befintliga, ungefär i höjd med Heron City. Den nya sträckningen utformas så att Förbifarten byggs i mitten och trafiken mot Stockholm läggs på ömse sidor. Förbifarten går sedan ner i en bergtunnel under norra Skärholmen och Sätra.

Under Skärholmen och Sätra[redigera | redigera wikitext]

Förbifarten går tunnelförlagd i berg under radhus och villaområden och vidare under Sätraskogens naturreservat och under sundet mot Kungshatt. I Skärholmen byggs en separat ramp för kollektivtrafik till och från Förbifartens huvudtunnel upp till busstorget vid Skärholmens centrum. Vid Sätra varv kommer en tillfällig arbetstunnel att mynna.

Under Mälaren och Lovön[redigera | redigera wikitext]

Tunneln går under Mälaren och sunden vid Kungshatt. Det största vattendjupet är drygt 20 meter och vägbanan antas ligga i berget som mest 60 meter under vattenytan. Enligt nuvarande förslag (2009) blir det en trafikplats på Lovön och Ekerövägen får således en anslutning till Förbifart Stockholm. Trafikplatsen kommer att anordnas strax norr om den befintliga Lindötunneln. Förbifartens tunnel fortsätter mot norr under Lovön på ett djup av 50-60 meter.

Under Lambarfjärden[redigera | redigera wikitext]

Även under Lambarfjärden fortsätter tunneln. Ursprungligen planerade Vägverket (numera Trafikverket) en bro över Lambarfjärden. Olika undersökningar har senare tillfört projektet ny kunskap om bland annat berggrunden vid fjärden samt om säkerhet och trafikanters beteende i långa tunnlar, varför Trafikverket nu förespråkar tunnel även under Lambarfjärden. En tunnelförlängning medför mindre miljöpåverkan än en bro och kostnaderna för bro- och tunnelalternativet är ungefär desamma.

Under Grimsta till Hjulsta[redigera | redigera wikitext]

Tunneln fortsätter vidare under Grimstaskogens naturreservat och Lövstavägen med mynning vid Spångadalen söder om Hjulsta. Trafikplats anläggs norr om Bergslagsplan som får namnet "Trafikplats Vinsta" eller "Vinstamotet". Leden passerar sedan i tunnel under Spångadalen och Mälarbanan på bro med anslutning till E18 vid trafikplats Hjulsta, "Hjulstamotet".

Hjulstamotet[redigera | redigera wikitext]

Den nya trafikplatsen "Hjulstamotet" ingår i ombyggnaden för E18 och började anläggas på sommaren 2009. Hjulstamotet kommer att anläggas i tre plan där E18 kommer att gå nedsänkt på det understa planet. Mellanplanet utformas som en stor cirkulationsplats i markläge. Förbifarten går på bro över trafikplatsen samt över den intilliggande Mälarbanan.

Hanstamotet[redigera | redigera wikitext]

Från östra delen av Hästa klack leder en 450 meter lång bergtunnel ("Hästatunneln") under Järvakilen och Igelbäckens kulturreservat till Akalla. Därefter går leden fram till Akalla i försänkt ytläge fram till en ny trafikplats i Akalla, "Hanstamotet". Mot väst avskärmas vägen med en bullervall. "Hanstamotet" utformas i två plan med en cirkulationsplats i övre läge och ramper som ansluter till leden norr- och söderut. Hanstavägen ansluter till cirkulationsplatsen med fyra körfält.

Till Häggvik[redigera | redigera wikitext]

Efter "Hanstamotet" fortsätter förbifarten i cirka 300 meter ytläge innan den går ner i en sista tunnel med anslutningsramper till dagens E4 vid Häggvik i Sollentuna kommun. Anslutningen till E4 i Sollentuna innebär omfattande anläggningsarbeten av ungefär samma storleksordning som vid Kungens kurva.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

I norr kommer Förbifarten att kopplas till den redan färdigbyggda Norrortsleden (klart 2008) och i söder bildar den planerade Södertörnsleden (klart 2019) en förlängning till Haninge. I samband med bygget planerar Trafikverket tre tillfälliga hamnanläggningar: vid Sätra varv, vid Malmviken på södra Lovön och vid Lambarfjärden på norra Lovön.[17]

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Tunneldrivning vid bygget av vägleden Norra länken. Bildmotivet illuminerat.

Tunnelavsnitten med en sammanlagd längd av totalt 17 kilometer går huvudsakligen i berg på ett genomsnittligt djup av 40-60 meter under Mälarens nivå. Där bergtäckning över tunneln saknas eller är för låg byggs betongtunnlar. Tunneldrivningen skall göras enligt samma metod som för Södra och Norra länken. Metoden består i korthet av förinjektering med cement, borrning och laddning av cirka 100-200 spränghål, sprängning samt utlastning. Därefter förstärks tunneltaket med sprutbetong. De utsprängda massorna fraktas till kross och återanvänds. Gällande Norra länken drevs tunneln fram med 10-15 meter per vecka och sprängfront.[18]

Tunnlarna kommer att drivas samtidigt från olika håll. För ut- och intransport byggs så kallade arbetstunnlar. Arbetstunnlarna kommer att anordnas vid bland annat Kungens kurva, Sätra, Ekerövägen, Lunda, Hjulsta och Häggvik. Dessutom anordnas provisoriska luftutbytestationer, elförsörningsanläggningar, reningsverk och tillfälliga hamnar (exempelvis vid Sätra varv). Provisoriska hamnar, transportvägar och etableringsytor kommer att innebära intrång och miljöstörningar under byggtiden.[19]

Förberedande arbeten[redigera | redigera wikitext]

Flytt av kraftledning, 2013.

Strax väster om Sätra varv i Sätraskogens naturreservat utfördes 2011 provborrningar för att undersöka bergets kvalitet och egenskaper där leden skall gå under Mälaren. Det är en så kallad "styrd kärnborrning" som innebär att man kan borra "på snedden" under vattenområdena. Borrkärnorna som sedan analyseras är mellan 300 och 650 meter långa. Liknande undersökningar utfördes på Lovön, Kungshatt och i Grimsta naturreservat. Det tar cirka fyra veckor att borra 300 meter, då arbetar man 75 timmar i veckan.[20]

Från februari till april 2013 lät Svenska kraftnät flytta kraftledningen vid Södertäljevägen (E4/E20) i höjd med Lindvretens trafikplats. Tre nya 57 meter höga fackverkstolparna med ändra placering ersatte tre gamla som togs bort för att ge plats för bygget av Förbifart Stockholm. Kraftledningsflytten i Kungens Kurva var ett av flera förberedande arbeten som kan genomföras innan arbetsplanen för Förbifart Stockholm har vunnit laga kraft.[21] Ett liknande arbete genomförs i Häggvik under 2014. Här rör det sig om sex ledningsstråk som byggs ihop och ett tjugotal befintliga kraftledningsstolpar tas bort och ersätts av tio med större höjd.[22]

I april 2014 startade Stockholm Vatten arbetet med att flytta huvudvattenledning Norsborg-Stockholm med en ny sträckning under Vårby allé och Skärholmsvägen. Totalt rör det sig om 3 300 meter dubbla rörledningar. Arbetet, som beräknas pågår till hösten 2015, görs eftersom den gamla ledningsdragningen "kolliderar" med den nya trafikplatsen Kungens kurva och tunnlarna för den planerade Förbifart Stockholm. Idag ligger ledningen under mittsträngen på Södertäljevägen (E4/E20).[23]

Utställning av Förbifart Stockholms arbetsplan[redigera | redigera wikitext]

Trafikverket presenterade arbetsplanen med tillhörande handlingar, bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samrådsredogörelse under perioden 30 maj till och med 12 augusti 2011. Materialet kommer att finnas bland annat på Trafikverkets webbplats samt i av projektet berörda kommunernas kommunhus och bibliotek. Den 18 maj fick merparten av hushållen i Stockholms län en tidning/broschyr som berättar om Förbifart Stockholm.[24] Utskicket har kritiserats för sin selektiva presentation om fakta angående Förbifartens konsekvenser.[25]

Kostnader[redigera | redigera wikitext]

Som det ser ut i dagsläget (2012) bedöms bygget påbörjas i slutet av år 2013 och det beräknas ta ca tio år att genomföra.[26] Kostnaden för projektet är beräknad till 27,6 miljarder kronor i 2009 års prisnivå.[27] Finansieringen kommer från Stockholms trängselskatt och från statsbudgeten. År 2010 omsatte planeringsarbetet omkring 150 miljoner kronor per år[28], som finansieras med pengar från Stockholms kommun.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.trafikverket.se/forbifartstockholm
  2. ^ [a b] Regeringskansliet - Förbifart Stockholm
  3. ^ Levin, David (19 maj 2010). ”Trafikproblem vid ett vägskäl”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/stockholm/nyheter/trafikproblem-vid-ett-vagskal_4737429.svd. Läst 2011-02-02. 
  4. ^ Nya färjeleder i Stockholm Vägverket, Objektnr 8447445, juni 2008, sid 8 [död länk]
  5. ^ [a b] FÖRBIFART STOCKHOLM. Samrådsunderlag september 2009. Arbetsplan, Resultat trafikprognoser 2035 0T14A020. Vägverket Region Stockholm 2009.
  6. ^ Uppgift enligt Sveriges Arkitekter
  7. ^ City 67, sida 8
  8. ^ Stockholms Handelskammare - trafik Stockholm 2001.06.07 s.2
  9. ^ [a b] Program "Förbifart Stockholm", sida 5
  10. ^ Vägverkets broschyr "Förbifart Stockholm - projektet går vidare", april 2008, sida 3
  11. ^ Enligt Socialdemokraterna
  12. ^ Enligt Miljöpartiet
  13. ^ Enligt Vänsterpartiet
  14. ^ Enligt Dagens Nyheter
  15. ^ [a b] ”Motorvägsmotståndet”. Jordens Vänner. http://www.jordensvanner.se/trafik/motorvagsmotstandet. Läst 2013-07-02. 
  16. ^ ”Förbifart Stockholm kan börja byggas” (Sveriges regering). regeringen.se. http://www.regeringen.se/sb/d/18462/a/240452. Läst 21 maj 2014. 
  17. ^ Trafikverket: Tillfällig hamn Malmviken. Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, s. 6.
  18. ^ Broschyr - Nu bygger vi Norra länken, Vägverket, april 2008, s. 21-22
  19. ^ Trafikverket - Förbifart Stockholm
  20. ^ Informationsskylt på platsen
  21. ^ Trafikverket: Flyttade kraftledningar ger plats åt Förbifart Stockholm.
  22. ^ Trafikverket: Kraftledningar i Häggvik anpassas till Förbifart Stockholm.
  23. ^ Mitt i: Här tjuvstartar de med förbifarten, publicerad 2014-04-13.
  24. ^ Utställelse av E4 Förbifart Stockholms arbetsplan.
  25. ^ "Därför JO-anmäler vi Trafikverket"
  26. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Forbifart-stockholm/
  27. ^ http://www.dn.se/sthlm/notan-for-forbifarten-17-miljarder-hogre/
  28. ^ Byggindustrin - Förbifarten har styrfart

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Program Förbifart Stockholm, Samrådshandling, utgiven av Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm 2009
  • Förbifart Stockholm - projektet går vidare, Vägverkets broschyr, april 2008,

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]