Första republiken Österrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republiken Österrike
tyska: Republik Österreich

Flag of Hungary with arms (state).svg
1919–1934
Flagga Vapen
Nationalsång: 'Deutschösterreich, du herrliches Land'
Huvudstad Wien
Språk Tyska
Statsskick Förbundsrepublik
Bildades 21 oktober 1919
 – bildades genom Österrikes riksråds antagande av Freden i Saint-Germain
Upphörde 1 maj 1934
 – upphörde genom Majkonstitutionen 1934
Valuta Österrikisk Krone
(1919–1924)
Österrikisk schilling
(1924–1934)

Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich) syftar på den period i Österrikes historia som varade från Freden i Saint-Germain i september 1919, efter första världskriget vilket blev slutet på Republiken Tysk-Österrike, och fram till andra världskriget. Österrike var de-facto-republik, men konstitutionen identifierade inte staten så, och officiellt namn var Federala staten Österrike.

Perioden kännetecknades av våldsamma stridigheter mellan den politiska vänstern och högern, som julirevolten 1927. Österrikes konstitution skrevs 1920 och utökades 1929. Federala Staten (ibland kallad Första republiken) kom till ett definitivt slut med Anschluss till Nazityskland 1938, ibland anges skapandet av austrofascistisk diktatur 1933/1934 efter Österrikiska inbördeskriget. (Den austrofascistiska konstitutionen räknade inte Österrike som republik, utan Förbundsstat, federal stat).

Bildande[redigera | redigera wikitext]

1919 upplöstes staten Tysk-Österrike genom freden i Saint Germain, och områden med tyskdominerad befolkning i Sudetenland gavs bort till Tjeckoslovakien, tysk-dominerade Tyrolen till Italien och en bit land till Jugoslavien. Fördraget ledde till ilska hos den tysktalande befolkningen i Österrike, som menade att detta stred mot USA:s president Woodrow Wilsons fjorton punkter under fredsförhandlingarna, framför allt alla folks rätt till "självbestämmande". Den nya staten lyckades två gånger hindra att bli av med land till grannarna. Det första var sydöstra Kärnten, som framför allt beboddes av slovener. Kärnten hindrades genom folkomröstning den 20 oktober 1920 från att tillfalla Jugoslavien, då befolkningen röstade för att fortsätta tillhöra Österrike. Andra gången var då man stoppade Ungerns anspråk på Burgenland, som, under namnet "Västra Ungern", tillhört Kungariket Ungern sedan 1647. Det var främst befolkat av tysktalande befolkning, men också kroatisk- och ungersktalande minoriteter. Genom freden i Saint Germain blev området österrikiskt 1921. Efter en folkomröstning, valde staden Sopron (Tyska Ödenburg) att förbli ungersk.

Efter kriget styrdes Österrike av diverse höger- och vänsterpartier. 1920 skapade koalitionsregeringen Österrikes konstitution. Den nya staten var dock svår att kontrollera, då flera av det gamla kejsardömets ekonomiskt viktiga områden gått förlorade. Dessutom var många av de nya staterna fortfarande ekonomiskt beroende av bankerna i Wien.

Statsskick och politik, 1920–1932[redigera | redigera wikitext]

Efter 1920 dominerades österrikisk politik av Kristligt-sociala partiet, som hade starka band med Romersk-katolska kyrkan. Partiets första kansler, Ignaz Seipel, försökte skapa en politisk allians mellan rika företagare och romersk-katolska kyrkan. Trots ett stabilt parti vid makten, drabbades Österrike av spänningar och våldsamheter, där både vänsterns (Republikanischer Schutzbund) och högerns (Heimwehr) politiska paramilitära styrkor drabbade samman. 1927 startade vänstern en stor protest mot att höger-paramilitära styrkor frikänts fånr att ha dödat en man och ett barn. Den så kallade julirevolten slogs ner av polisen, och flera demonstranter dödades. Våldet i Österrike fortsatte sedan fram till 1930-talets början, då Engelbert Dollfuss blev kansler.

Förbundskanslerer (inklusive 1934-1938)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 april 2012.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tjeckiskspråkiga Wikipedia, 10 april 2012.