Burgenland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Burgenland
Burgenlands läge i Österrike
Burgenland in Austria.svg
Stat Flag of Austria.svg Österrike
Typ av region Förbundsland
Huvudstad Eisenstadt
Största stad Eisenstadt
Flagga Vapen
Flag of Burgenland.svg Burgenland Wappen.svg
Befolkning
Folkmängd (1 jan 2013) 286 691 [1] (9:e)
Befolkningstäthet 72,4 invånare/km²
Geografi
Area 3 962,80 km² [2] (7:e)
Högsta punkt Geschriebenstein
– höjdläge 884 m ö.h.
Lägsta punkt Apetlon
– höjdläge 114 m ö.h.
Ekonomi
BRP per capita (2011) 24 000 [3] (9:e)
Politik
Landeshauptmann Hans Niessl (SPÖ)
(sedan 2000)
Styrande partier SPÖ och ÖVP
Mandatfördelning i lantdagen
(36 mandat) [4]
SPÖ 18
ÖVP 13
FPÖ 3
GRÜNE 1
LBL 1
Senaste val 30 maj 2010
Nästa val maj 2015
Administrativ indelning
(1 jan 2013) [5]
Distrikt 7
2 distriktfria städer
Kommuner 171
Webbplats
www.burgenland.gv.at

Burgenland (ungerska: Felsőőrvidék, Őrvidék eller Lajtabánság; kroatiska: Gradišće) är ett förbundsland (tyska: Bundesland) i östra Österrike som gränsar till Slovakien, Ungern och Slovenien samt förbundsländerna Niederösterreich och Steiermark. Huvudstad är Eisenstadt. Burgenland har 286 691 invånare (2013) och är därmed Österrikes minst befolkade förbundsland.

Burgenland är Österrikes yngsta förbundsland. Fram till 1900-talet tillhörde Burgenland kungariket Ungern. Efter första världskriget fick Ungern avträda fyra distrikt (komitat) till republiken Österrike. Eftersom deras tyska namn alla slutade på ~burg bestämdes det att det nya förbundslandet skulle kallas för Burgenland.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Burgenland är ett långsmalt land som sträcker sig längs den österrikiska östgränsen ca 165 km från norr till syd och vars smalaste del vid Sieggraben har en bredd på endast 4 km. Förbundslandet kan indelas i tre delar. Norra Burgenland tillhör den pannoniska lågslätten. Där ligger städerna Eisenstadt, Rust, Neusiedl och Mattersburg. Vid gränsen till Ungern ligger Neusiedlersjön, en stäppsjö som är omgiven av ett brett vassbälte. Vid dess östra strand inrättades 1993 nationalparken Neusiedler See-Seewinkel som fortsätter in i Ungern (Fertö-Hanság). Mellersta Burgenland utgörs av kuperat landskap med utlöpare från alperna (som till exempel Ödenburger Gebirge, Bernsteiner Gebirge och Günser Gebirge) vars centrum är Oberpullendorf. Södra Burgenland är lågkuperad. Viktiga städer är Oberwart och Güssing.

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Burgenland är det minst befolkade av Österrikes nio förbundsländer. I början av 2012 uppick Burgenlands befolkningen till Burgenland 286 215 invånare.

I Burgenland bor fyra autoktona minoriteter som utgör cirka 14 procent av befolkningen. Den största minoriteten är kroater (mellan 30 000 och 45 000 personer) som bor i språköar. Runt Güssing bor den ungerska minoriteten (5 000 – 10 000 personer). Även roma och sinti har bott i Burgenland i flera hundra år.

Även när det gäller religionen skiljer sig Burgenland från resten av Österrike. Visserligen tillhör majoriteten den katolska kyrkan, men protestanterna utgör 14 procent av befolkningen vilket är flerdubbelt så mycket som i andra förbundsländer. Det kan förklaras med att Burgenland – fram till 1921 – tillhörde Ungern där motreformationen inte slog så hårt som i Österrike.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Burgenlands politiska styre regleras av förbundslandsförfattningen från 1982. Förbundslandets parlament är lantdagen med 36 ledamöter. Burgenlands regering består av 7 medlemmar (4 SPÖ, 3 ÖVP). Regeringschef (tyska Landeshauptmann) är Hans Niessl. Burgenland har 3 representanter i förbundsrådet och 7 ledamöter i nationalrådet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De äldsta fynd i området härstammar från mesolithikum (10 000 f.Kr.). Från och med den yngre stenåldern (cirka 5 000 f.Kr.) var området bebott av lantbrukare. Vinodling kan genom fynd påvisas så tidigt som 700 f.Kr. Kring 450 f.Kr. bosatte sig kelter i området som grundade ett centrum för järnindustri i distriktet Oberpullendorf. 15 f.Kr. införlivades området i Romarriket som en del av provinsen Pannonicum. Under folkvandringstiden bosatte sig här hunner, goter, langobarder och slutligen avarer. Avarerna besegrades av kejsaren Karl den store kring 800 och landet kom under bayerskt välde tills det erövrades av ungrarna 907. Från och med 1000-talet utgjorde floderna Leitha och Lafnitz gränsen mellan Österrike (och Steiermark) och Ungern, idag bildar de gränsen mellan Burgenland och Niederösterreich respektive Steiermark. Mellan de ungerska byarna bosatte sig tyskspråkiga nybyggare och hantverkare och landet blev tvåspråkigt.

Under de osmanska krigen (1529 och 1532) drabbades området svårt. Till de skövlade landsdelarna hämtades kroater för att bosätta sig. De bibehöll sitt språk och bildar än idag språköar i det annars tyskspråkiga landet.

Neusiedlersjön vid Podersdorf
I nationalparken Neusiedler See-Seewinkel
Häckande storkar

Efter 1626 förvärvade de ungerska adelssläkterna Esterházy och Batthyány stora delar av dagens Burgenland. Ungern hade redan 1526 kommit under Habsburgarnas välde. Landet tillhörde nu samma dynasti som grannen Österrike. Från och med 1600-talet förtätades de kulturella och ekonomiska banden mellan det västungerska området och Österrike. Framför allt ekonomiskt orienterade sig denna lantbruksregion mot Wien och de österrikiska industriområdena. Det var också anledningen till att många invånare krävde regionens anslutning till Österrike efter Habsburgarväldets sönderfall 1918.

I freden i Saint-Germain 1919 bestämdes det att fyra västerungerska komitat skulle avträdas till Österrike, men på grund av motstånd från Ungerns sida kom landet först 1921 under österrikiskt styre. Samtidigt hölls det en folkomröstning i staden Sopron (ty.: Ödenburg) och dess omgivning vars befolkning röstade på att stanna i Ungern. Även omgivningarna till Sopron anslöts till Ungern trots att majoriteten där röstat för en anslutning till Österrike för att staden inte skulle vara ett isolerat ungerskt landområde. På så sätt förlorade det nya förbundslandet den tilltänkta huvudstaden och 1925 utsågs istället Eisenstadt till förbundslandets huvudstad.

Efter Österrikes anslutning till Tredje riket upplöstes Burgenland och fördelades på Reichsgaue Niederdonau och Steiermark. 1945, efter Tredje rikets undergång, återupprättades förbundslandet. Burgenland tillhörde den sovjetiska ockupationszonen fram till statsfördraget 1955. Ekonomiskt betydde detta bland annat att återuppbyggnaden av ekonomin tog längre tid på grund av att utländska företag inte tilläts etablera sig eller investera i Burgenland och kom tillsammans med den avskurna gränsen mot Ungern att leda till att Burgenland hamnade i ett ekonomiskt eftersatt läge jämfört med övriga Österrike. 1957 byggde Ungern längs gränsen järnridån och förbindelserna mellan Burgenland och Ungern skars av. Först 1989 föll järnridån.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Burgenlands näringsliv präglades av landets läge som gränsland i öster. Landet är det fattigaste i Österrike. 1995 förklarades Burgenland därför som mål 1-område inom den Europeiska unionen. EU:s regionalstöd ges fram till 2013. Burgenland är förbundslandet med högst arbetslöshet i Österrike (2005: 9%) och ca 23 000 invånare pendlar ut, främst till Wien.

Burgenland är traditionellt ett jordbruksland. I norra Burgenland dominerar vin- och fruktodlingar, i mellersta och södra Burgenland åkerbruk. Industrin är baserad på landets tillgångar och domineras således av livsmedelsindustri och träindustri.

Sedan 1970-talet har turismen vunnit i betydelse. Antalet övernattningar har mer än fördubblats (1970: 1 milj – 2005: 2,5 milj.). Det viktigaste området är Neusiedlersjön, men även vattenkurorterna Bad Tatzmannsdorf och Jennersdorf är betydelsefulla.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsinfrastukturen är ganska dålig. När järnvägen byggdes tillhörde Burgenland Ungern. Järnvägsnätet splittrades när gränsen drogs 1921 och förstördes delvis när järnridån byggdes. Det finns lokala linjer, delvis byggda efter 1925, men ingen huvudlinje med snabbtågtrafik.

Däremot är vägnätet väl utbyggt. Tre motorvägar (A2, A3 och A4) och två motortrafikleder (S4, S31) korsar landet. Motorvägen A2 sammanbinder södra Burgenland med Wien och Graz, A3 förbinder huvudstaden Eisenstadt med Wien och A4 går från Wien genom norra Burgenland till den ungerska gränsen.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I Burgenland som under lång tid var gränsland finns det många borgar och slott från gotikens och barockens tid.

I Eisenstadt verkade Joseph Haydn under många år. Huset han bodde i är idag museum.

Festivaler arrangeras i Mörbisch på sjöscenen (sjöfestspelen Mörbisch), i det romerska stenbrottet vid Sankt Margarethen im Burgenland (påskspelen och operafestivalen på sommaren), i slottet Kobersdorf och i borgen Güssing (teaterfestivaler).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bevölkerung zu Jahres- und Quartalsanfang” (på tyska). Statistik Austria. 2013-07-16. http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/index.html. Läst 2013-07-17. 
  2. ^ ”Bundesländer” (på tyska). Statistik Austria. 2013-07-16. http://www.statistik.at/web_de/klassifikationen/regionale_gliederungen/bundeslaender/index.html. Läst 2013-07-17. 
  3. ^ ”Volkswirtschaftliche Gesamtrechnung” (på tyska). Statistik Austria. 2013-12-20. http://www.statistik.gv.at/web_de/statistiken/volkswirtschaftliche_gesamtrechnungen/regionale_gesamtrechnungen/nuts2-regionales_bip_und_hauptaggregate/index.html. Läst 2014-02-27. 
  4. ^ ”Mitglieder des Landtages” (på tyska). Burgenländischer Landtag. 2013-04-28. http://www.bgld-landtag.at/organe/abgeordnete.html. Läst 2013-04-28. 
  5. ^ ”Regionale Gliederung der Bundesländer” (på tyska). Statistik Austria. 2013-04-16. http://www.statistik.at/web_de/klassifikationen/regionale_gliederungen/bundeslaender/index.html. Läst 2013-04-16. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]